Undervattensberg (seamount) – definition, ekosystem och hot

Undervattensberg: upptäck seamounts roll i havets ekosystem, rika biologiska hotspotar och hoten — från bottentrålning till flankras och fisketryck.

Ett undervattensberg är ett berg som reser sig från havets botten. Det når inte upp till vattenytan (havsnivån) och är därför inte en ö. Många undervattensberg bildas av undervattensvulkaner, men de kan också ha tektoniskt eller sedimentärt ursprung. De är ofta mellan 1 000 och 4 000 meter höga räknat från havsbotten, men både mindre och större formationer förekommer.

Utseende och förekomst

Topparna ligger ofta hundratals till tusentals meter under ytan, även i mycket djupa havsområden. Det finns uppskattningsvis 100 000 undervattensberg runt om i världen, men endast ett fåtal har detaljerats studerats. Undervattensberg varierar i form och storlek och följer ofta ett livscykelmönster: uppbyggnad genom vulkanism eller upphöjning, perioder av aktivitet och så småningom erosion och "död". Under de senaste decennierna har nya aktiva undervattensberg observerats och följts, till exempel Loihi seamount i Hawaiian-Emperor seamount-kedjan, som fortfarande växer och kan komma att bli en ö i framtiden.

Ekosystem och biologisk mångfald

Undervattensberg är betydande havs-ekosystem. Deras upphöjda läge i vattnet påverkar lokala strömmar och skapar uppvällningar som koncentrerar näringsämnen och plankton. Detta lockar en rad organismer: koraller (inklusive kallvattenkoraller), fiskar, valar och andra marina däggdjur. Många havsberg fungerar som lek-, födosöks- eller vandringsstationer och kan hysa endemiska arter som bara förekommer på enstaka toppar.

Hydrotermala utsläpp och varmare områden nära aktiva vulkaner kan skapa speciella biotoper med unika organismer som är anpassade till extrema förhållanden. Djuraffiniteterna och den höga artrikedomen gör undervattensberg till biologiska hotspots i öppet hav.

Människans påverkan och hot

Undervattensberg har uppmärksammats av den kommersiella fiskeindustrin eftersom de ofta koncentrerar fiskbestånd. Många havsberg utsätts därför för intensivt fiske. Ett av de största hoten är bottentrålning: tunga trål som dras längs botten och bokstavligen skrapar bort korallriggar och svampar. I många studier anges att en stor andel av de skador som drabbar djuphavsekosystemen beror på denna metod; det finns väldokumenterade fall av beståndsminskningar efter intensivt trål- och långlinafiske.

Andra hot inkluderar:

• Djuphavsgruvdrift: Undervattensberg kan ha ekonomiskt intressanta mineralavlagringar, till exempel polymetalliska sulfider och ferromangan-korrosjoner, vilket väcker intresse för gruvbrytning på havsbotten.
• Klimatförändringar: Förändringar i havstemperatur, syrgashalt och havssyrning kan påverka arter och korallbildningar på lång sikt.
• Föroreningar: Spridning av tungmetaller och mikroplast kan påverka näringkedjorna på undervattensberg.

Kartläggning, upptäckt och risker

De flesta havsbergsformationer har ännu inte detaljerat kartlagts. Bathymetri och satellitbaserad höjdmätning är två tekniker som används för att samla in data. Bathymetri från fartyg baserad på multibeam-ekolod ger högupplösta kartor när områden studeras direkt, medan satellitbaserade metoder utnyttjar små avvikelser i havsytans nivå (orsakade av havsbottnens topografi) för att identifiera stora strukturer över vidsträckta områden. Forskning använder även ROV:ar (fjärrstyrda undervattensfarkoster), AUV:ar (autonoma undervattensfarkoster) och bemannade ubåtar för visuell undersökning och provtagning.

Ibland upptäcks undervattensberg av misstag — det finns exempel på örlogsfartyg och handelsfartyg som kolliderat med okända bergstoppar. Ett exempel är Muirfields havsberg, uppkallat efter ett fartyg som kolliderade med det 1973.

Geologiska risker

En viktig geologisk risk kopplad till undervattensberg är flankras och sjöskred. När en bergsflank blir instabil kan delar rasa ut och skapa stora undervattenslaviner. Dessa massrörelser kan i sin tur utlösa kraftiga tsunamis som påverkar kustområden långt bortom ursprungsplatsen. Seismisk aktivitet, snabba gasutsläpp eller överbyggnad av lösa sediment kan bidra till att flankras inträffar.

Skydd och forskning

För att bevara undervattensbergens unika biologiska och geologiska värden diskuteras olika skyddsåtgärder på nationell och internationell nivå. Marine Protected Areas (MPA) och förbud mot bottentrålning på känsliga områden är exempel på åtgärder som syftar till att minska skador. Internationella förhandlingar om biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion (till exempel BBNJ-förhandlingarna) kan också skapa bättre ramar för bevarande av havsberg på öppet hav.

Fortsatt kartläggning, långsiktig övervakning och forskning är avgörande för att förstå undervattensbergens ekosystem, hur de påverkas av mänsklig verksamhet och vilka skyddsåtgärder som är mest effektiva.

Frågor och svar

F: Vad är ett undervattensberg?

F: Hur många havsvikar uppskattas det finnas runt om i världen?

F: Vilken typ av organismer kan man hitta på eller i närheten av undervattensberg?

F: Hur har kommersiella fiskeindustrier påverkats av undervattensberg?

Fråga: Vilken teknik kan användas för att samla in data om outforskade eller okartlagda havsberg?

F: Finns det några faror i samband med outforskade eller okända havsvikar?

Sök med bokstav