Magna Charta

Magna Carta innehåller 63 klausuler skrivna på latin på pergament. Endast tre av de ursprungliga klausulerna i Magna Carta är fortfarande lagliga i dag. En av dem försvarar den engelska kyrkans frihet och rättigheter, en annan bekräftar friheterna och tullarna i Londons stad och andra städer. Denna klausul (översatt) är den främsta anledningen till att Carta fortfarande är berömd:

"Ingen fri man får gripas, fängslas, berövas sina rättigheter eller ägodelar, bli fredlös eller landsförvisad. Vi skall inte heller gå till väga med våld mot honom annat än genom en laglig dom av hans jämlikar eller genom landets lag. Vi kommer inte att sälja till någon, vi kommer inte att förneka eller fördröja rätten eller rättvisan till någon.

Denna klausul begränsar de styrandes makt och introducerar idén om laglig process och idén om en jury. BBC sammanfattade dokumentets huvudpunkter på följande sätt:

1. Ingen står över lagen, inte ens kungen.
2. Alla har rätt till en rättvis rättegång.
3. Ingen beskattning utan representation.

BBC sade att Magna Carta "fastställde ett antal viktiga principer som har kopierats runt om i världen... Den inspirerade den amerikanska konstitutionen och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna".

Ursprunget är det medeltida feodala systemet, där kungens ord var lag. Det löste vid den tiden en konflikt mellan kung Johannes och hans viktigaste män: baronerna och biskoparna. Tvisten växte mellan baronerna och biskoparna och kung Johannes om skatter och tvister med påven.

Baronerna valde sin tid för att sätta John under press. Johannes hade förlorat ett slag mot fransmännen, blivit exkommunicerad av påven (1209-1213) och fruktade inbördeskrig på hemmaplan. Han mötte baronerna vid Runnymede, 30 mil sydväst om London, i juni 1215. Förhandlingarna leddes av Johns halvbror William Longspée och Elias of Dereham, förvaltare till ärkebiskopen av Canterbury, Stephen Langton.

Innehållet i Carta var utformat för att återställa balansen mellan kungen och hans undersåtar, men framför allt mellan John och baronerna. När kung John satte sitt sigill på Magna Carta medgav han den grundläggande principen att han inte ens som kung stod över lagen. Det innebar att kungar inte skulle ha lika mycket makt som tidigare. I Charta fastställdes också regler för arv och att fällande domar krävde någon form av officiell process. Den fastslog att människor hade rätt att inte bli olagligt fängslade. Med andra ord är kungen skyldig att regera inom lagens ramar.

Tretton originalkopior av Carta gjordes och delades ut. Endast fyra finns kvar i dag. De fyra exemplaren finns i British Library, Bodleian Library, Lincoln Castle och Salisbury Cathedral. Magna Carta skickades ut igen år 1220 av Henrik III. År 2009 erkände Unesco den i sitt register över världsminnen... British Library sammanförde alla fyra exemplar i februari 2015 så att forskare kunde undersöka dem sida vid sida.