Teorin om sociala val studerar hur en grupp individers åsikter eller preferenser kan kombineras till ett gemensamt beslut eller en kollektiv rangordning. Ämnet omfattar formella modeller för omröstningar, sammansättning av preferenser, och principer för vad som kan anses vara ett rättvist eller konsistent resultat. I praktiken rör det sig om allt från enkla majoritetsval till komplexa system för beslutsfattande i organisationer och samhällen. För en introduktion till grundläggande begrepp se definitioner och termer.
Definition och centrala begrepp
I centrum står begrepp som socialt val, social välfärdsfunktion och kollektiva preferenser. Modeller brukar anta att varje individ har en ordnad preferenslista och att en regelsamling (en omröstningsmetod eller aggregeringsfunktion) tar dessa listor som indata och producerar en social ranking eller ett val. Viktiga egenskaper som ofta efterfrågas är Pareto-effektivitet, icke-diktatur, samt oberoende av irrelevanta alternativ. För mer om tekniska definitioner, se tekniska aspekter.
Metoder och exempel
- Pluralitetsmetoden (flest röster vinner) — vanlig i politiska val.
- Borda, Condorcet och andra rangordningsmetoder — tar hänsyn till hela preferenslistor.
- Proportionella system och poängmetoder — försöker spegla fördelningen av stöd.
Exempel på tillämpningar finns inom politiska val, beslutsfattande i företag, kollektiv prioritering av resurser och teorier om samhällsekonomisk välfärd. Olika metoder lämpar sig för olika syften; en metod som är enkel och begriplig kan vara mer praktisk än en teoretiskt ideal metod. Läs mer om specifika röstmetoder här.
Historia och viktiga resultat
Fältet har rötter i 1700–1800-talets tankar om majoritetsbeslut men formaliserades under 1900-talets mitt. Kenneth Arrow formulerade ett berömt omöjlighetsteorem som visar att ingen aggregeringsregel kan uppfylla ett visst set rimliga krav samtidigt. Andra viktiga resultat inkluderar Condorcets paradox (möjligheten till cyklisk majoritet) och Gibbard–Satterthwaite-teoremet om strategisk manipulering. För vidare läsning om klassiska teorem och paradoxen, se teorem och paradox.
Begränsningar och betydelse
Teorin visar både möjligheter och begränsningar: den erbjuder verktyg för att jämföra och utforma valregler, men visar också fundamentala konflikter mellan önskade egenskaper. En praktisk konsekvens är att man ofta måste kompromissa — t.ex. mellan enkelhet, rättvisa och immunitet mot strategiskt beteende. Diskussioner om demokratiska reformer och design av beslutsprocesser använder regelbundet social choice-insikter. För diskussioner om policy och implementering, se tillämpningar och policy.
I forskning och undervisning fortsätter teori om sociala val att vara en central länk mellan ekonomi, statsvetenskap, filosofi och matematisk teori om beslutsfattande.