Sociala reaktioner på idén om evolution
Tanken att allt liv har utvecklats var en hett debatterad idé redan innan Charles Darwin publicerade On the Origin of Species. Än idag finns det människor som fortfarande talar om begreppet evolution och vad det betyder för dem, för deras filosofi och religion. Ibland talar dessa människor också om evolutionens sociala konsekvenser. Denna debatt handlar oftast om evolutionens betydelse för människans liv eller om människans natur, inte om hur evolutionen fungerar.
När "darwinismen" blev allmänt accepterad på 1870-talet symboliserade roliga karikatyrer av Charles Darwin med en apkropp evolutionen.
Debatter om evolutionen
En del människor tror på styrd evolution eller teistisk evolution. De menar att evolutionen är verklig, men att den styrs på något sätt.
Det finns många olika begrepp om teistisk evolution. Många kreationister anser att den skapelsemyten som finns i deras religion strider mot evolutionen. Som Darwin tidigt upptäckte är den mest kontroversiella delen av evolutionstanken dess konsekvenser för människans ursprung.
I vissa länder, särskilt i USA, finns det spänningar mellan människor som accepterar evolutionen och de som förkastar den. Debatten handlar främst om huruvida evolutionens idéer bör undervisas i skolorna och på vilket sätt.
Andra områden, som kosmologi och geovetenskap, stämmer inte heller överens med de ursprungliga skrivningarna i många religiösa texter. Dessa idéer var en gång i tiden också hårt bekämpade. Man hotade med döden för kätteri för dem som skrev mot idén att jorden var universums centrum. Giordano Bruno brändes på bål av den heliga inkvisitionen för att han lärde ut att jorden rörde sig runt solen (och andra idéer).
Evolutionsbiologin bekämpas mycket mer av religiösa troende än av andra grupper eller organisationer.
Den romersk-katolska kyrkan har numera en neutral inställning till evolutionen. Påven Pius XII konstaterade i sin encyklika Humani Generis som publicerades på 1950-talet:
| " | Kyrkan förbjuder inte att (...) forskning och diskussioner (...) äger rum med avseende på evolutionsläran, i den mån den undersöker hur människokroppen kommer från en preexisterande och levande materia. | " |
| -Påven Pius XII - Humani Generis | ||
Påven Johannes Paulus II uppdaterade denna ståndpunkt 1996. Han sade att evolutionen är "mer än en hypotes":
| " | I sin encyklika Humani Generis har min föregångare Pius XII redan [sagt] att det inte finns någon konflikt mellan evolutionen och trosläran om människan och hennes kallelse. (...) Idag, mer än ett halvt sekel efter (...) denna encyklika, leder vissa nya rön oss till att erkänna evolutionen som mer än en hypotes. Det är faktiskt anmärkningsvärt att denna teori har haft ett allt större inflytande på forskarnas anda, efter en rad upptäckter inom olika vetenskapliga discipliner. | " |
| -Påven Johannes Paulus II talade inför den påvliga vetenskapsakademin. | ||
Den anglikanska kommunionen motsätter sig inte heller den vetenskapliga förklaringen av evolutionen.
Användning av evolutionen för andra syften
Många av dem som accepterade evolutionen var inte särskilt intresserade av biologi. De var intresserade av att använda teorin för att stödja sina egna idéer om samhället.
Rasism
I Bibeln finns det till exempel ett stycke som beskriver hur Noa blev full när han var naken och Ham skrattade åt honom efter att Noas ark hade landat. Noa förbannade Ham, vilket på något sätt blev en del av ett rättfärdigande av rasism och slaveri.
Senare försökte man också använda evolutionen för att stödja rasism. Evolutionen i sig handlar inte om rasism. Människor som ville rättfärdiga rasism hävdade dock att svarta människor var underlägsna. De sa att eftersom evolutionen visar att "bättre" djur tenderar att överleva i naturen, vilket leder till att bättre djur utvecklas, hade de rätt att förtrycka de "svagare". De trodde att de var klart "bättre", men det skulle kräva bevis. Det finns inga samstämmiga bevis för att någon människosläkt är bättre än någon annan ras.
Eugenik
Tanken på eugenik var ganska annorlunda. Två saker hade uppmärksammats redan på 1700-talet. Den ena var jordbrukarnas stora framgångar med att avla fram boskap och kulturväxter. De gjorde detta genom att välja ut vilka djur eller växter som skulle producera nästa generation (artificiellt urval). Den andra observationen var att människor från lägre klasser fick fler barn än människor från överklassen. Om (och det är ett stort om) de högre klasserna fanns där på grund av sina meriter, så var deras brist på barn precis tvärtom mot vad som borde hända. Snabbare avel i de lägre klasserna skulle leda till att samhället blev sämre.
Idén att förbättra människosläktet genom selektiv avel kallas eugenik. Namnet föreslogs av Francis Galton, en smart vetenskapsman som ville göra gott. I dag är Galton ihågkommen för många saker han gjorde inom statistik och psykologi. Han var den förste som använde regressionsanalys för att se hur olika saker som är beroende av varandra påverkar varandra. Han använde fingeravtryck inom rättsmedicinen. Han ses som den experimentella psykologins fader tillsammans med Wilhelm Wundt. Han utvecklade bönemaskinen för att bland annat visa sannolikhetsfördelningar.
Galtons idéer var avsedda att göra gott. Han menade att den mänskliga genpoolen borde förbättras genom selektiv avelspolitik. Detta skulle innebära att de som ansågs vara "goda individer" skulle få en belöning om de förökade sig. Andra personer lade dock till detta och sade att de som ansågs vara "dåliga" skulle behöva genomgå obligatorisk sterilisering, prenatala tester och födelsekontroll, och att de kanske till och med skulle behöva dödas.
Problemet med Galtons idé är hur man ska bestämma vilka egenskaper man ska välja. Det finns så många olika färdigheter som människor kan ha att man inte kan komma överens om vem som är "bra" och vem som är "dålig". Man var snarare mer överens om vem som inte skulle avlas. Flera länder antog lagar om obligatorisk sterilisering av ovälkomna grupper. De flesta av dessa lagar antogs mellan 1900 och 1940. Efter andra världskriget minskade allmänhetens stöd för tvångseugenik på grund av avsky för vad nazisterna hade gjort.
Socialdarwinism
Ett annat exempel på hur man använder felaktiga idéer om evolutionen för att stödja dåliga saker är "socialdarwinismen". Socialdarwinism är ett begrepp som används för den brittiske socialfilosofen Herbert Spencers idéer från 1800-talet. Spencer hade idéer om "den starkastes överlevnad", som han tillämpade på handel och mänskliga samhällen som helhet.
Andra människor använde dessa idéer för att hävda att sociala skillnader, rasism och imperialism var berättigade. I dag säger de flesta forskare och filosofer att evolutionsteorin inte bör användas för att stödja sådana idéer. De säger också att det är svårt att hitta uppgifter som kan stödja dem.
Kontroverser
Vissa människor motsätter sig idén om evolution. De motsätter sig den av flera skäl. Oftast påverkas dessa skäl av deras religiösa övertygelse. Deras övertygelser kallas vanligtvis kreationism eller intelligent design.
Trots detta är evolutionen en av vetenskapens mest framgångsrika teorier. Människor har funnit att den är användbar för olika typer av forskning. Inget av de andra förslagen förklarar saker och ting, t.ex. fossilregister, lika bra. Så för nästan alla vetenskapsmän är evolutionen inte ifrågasatt.
