Sociobiologi: evolutionens förklaring av socialt beteende

Upptäck sociobiologi: hur evolutionen formade socialt beteende, från djurflockar till mänskliga samhällen — insikter i arv, anpassning och kontroverser.

Författare: Leandro Alegsa

Sociobiologi är ett vetenskapligt område som bygger på antagandet att socialt beteende är ett resultat av evolutionen. Den försöker förklara och undersöka socialt beteende ur ett evolutionsbiologiskt perspektiv.

Sociobiologin är en gren av etologin och sociologin och drar kunskap från antropologi, evolution, zoologi, arkeologi, populationsgenetik och andra discipliner. Som studie av mänskliga samhällen är sociobiologin besläktad med darwinistisk antropologi, etologi och evolutionär psykologi.

Etologin undersöker kollektivt beteende hos djur, till exempel parningsmönster, revirstrider, jakt i flockar och det sociala insektssamhället. Den utgår från att selektionstryck kan ha lett till genetisk utveckling av beteenden som ökar individens eller nära släktingars överlevnad och reproduktion. Med andra ord ärvs vissa beteendemönster eftersom de historiskt ökat fitness jämfört med andra beteenden. Det är ett vanligt sätt att tänka inom biologi. Att applicera detta tankesätt på mänskligt socialt beteende är för etologer självklart, men för andra kan det vara kontroversiellt.

Begreppet "sociobiologi" kan spåras tillbaka till mitten av 1900‑talet, men fick stor allmän uppmärksamhet 1975 när E.O. Wilson publicerade boken Sociobiology.

Grundläggande premisser

  • Vissa beteeendeegenskaper är ärftliga — genetiska variationer påverkar hur organismer beter sig.
  • Ärvda beteendeegenskaper har utvecklats genom naturligt urval:
  • Människor är djur — människans beteenden har, liksom andra arters, förändrats via naturligt urval.
  • Därav följer:
    • Roten till mycket mänskligt beteende kan vara nedärvd, även om kulturella och lärda faktorer också spelar stor roll.
    • Människan är inte ett helt oskrivet blad, men förmågan att lära och förändra beteenden genom kultur är betydande.

Det är särskilt den sista punkten som ofta väcker kontrovers, eftersom den ställer biologiska förklaringar mot kulturella och normgivande perspektiv.

Nyckelbegrepp inom sociobiologin

  • Inkluderande fitness och släktskapsselektion — beteenden som gynnar släktingar kan spridas eftersom släktingar delar gener (Hamiltons regel).
  • Altruism och reciprocity — förklaringar till osjälviskt beteende inkluderar släktskapsselektion, ömsesidigt utbyte (reciprocal altruism) och fördelar på gruppnivå i vissa fall.
  • Sexuell selektion och parningsstrategier — skillnader i investeringskostnader mellan könen påverkar val av partner och sexuellt beteende.
  • Fenotypisk plasticitet — gener sätter ramar, men miljö och lärande styr ofta hur beteendet uttrycks.

Exempel på fenomen som studeras

  • Altruistiska beteenden hos sociala insekter (t.ex. sterila arbetare som hjälper drottningen).
  • Föräldrainvestering och könsskillnader i vård av avkomma.
  • Dominanshierarkier, revirbeteende och kooperativ jakt hos däggdjur och fåglar.
  • Mänskliga matingmönster, aggression, samarbete och gruppidentitet ur ett evolutionärt perspektiv.

Metoder och bevis

Sociobiologer använder en kombination av:

  • Fältobservationer och jämförande studier mellan arter.
  • Experimentella studier (både i fält och labb).
  • Matematiska modeller och spelteori för att analysera strategiers stabilitet över evolutionär tid.
  • Genetiska data och populationsgenetiska modeller för att koppla beteende till ärftlighet.

Historik och debatt

E.O. Wilsons bok från 1975 sporrade både intresse och hård kritik. Kritiker som pekade på risker med biologisk determinism menade att sociobiologiska förklaringar kunde missbrukas för att rättfärdiga sociala orättvisor. Debatten handlade mycket om vetenskapliga metoder, tolkning av data och de politiska eller etiska implikationerna av att betrakta människans beteende som delvis biologiskt styrt.

Under 1980‑90‑talen utvecklades teorierna vidare: Hamiltons idéer om släktskapsselektion, motstridiga förklaringar som gruppselektion (multilevel selection), och framväxten av evolutionär psykologi som en närliggande disciplin som fokuserar på psykologiska mekanismer hos människor.

Kritik, missförstånd och etik

  • Missförstånd: Sociobiologi betyder inte att allt mänskligt beteende är genetiskt förutbestämt. Kultur, inlärning och individuella erfarenheter har stor påverkan.
  • Kritik: Vissa har anklagat fältet för adaptionsberättelser utan tillräckliga bevis (så kallade "just-so stories"). Modern forskning kräver därför testbara hypoteser och empiriska data.
  • Etik: Forskare är medvetna om riskerna att biologiska förklaringar används politiskt. Därför betonas skillnaden mellan förklarande vetenskap (varför något utvecklats) och normativa uttalanden (vad som är rätt eller önskvärt).

Sammanfattning

Sociobiologi erbjuder ett ramverk för att förstå socialt beteende genom evolutionära mekanismer. Den förklarar hur vissa typer av beteenden kan ha uppstått och bevarats eftersom de ökar överlevnad eller reproduktiv framgång, direkt eller via nära släktingar. Samtidigt är området tvärvetenskapligt, debatterat och beroende av att förena biologiska förklaringar med kulturella och miljömässiga faktorer för att ge en nyanserad bild av varför vi och andra djur beter oss som vi gör.

Kritik

Wilsons bok hade nästan 700 sidor som nästan helt och hållet ägnades åt socialt beteende hos djur. Hans idéer om utvecklingen av mänskligt beteende fanns i ett kort avsnitt på 30 sidor i slutet av boken. Men på grund av detta avsnitt blev det (till synes) nya området sociobiologi föremål för en häftig kontrovers. Kritiken drevs på av den tidens politiska händelser.

"I mitten av 1970-talet fanns det en intensiv politisk aktivitet på universiteten, som till stor del initierades av vänsterprofessorer och deras studenter som motsatte sig kriget i Vietnam. Vid Harvard University [Wilsons arbetsgivare] kom kriget ... under beskjutning från ett antal akademiker av marxistisk eller halvmarxistisk övertygelse ... Den marxistiska filosofin bygger på förutsättningen att de mänskliga institutionerna är fullkomningsbara genom ideologisk föreskrift. Därför var personer med marxistiska åsikter särskilt oemottagliga för tanken att det finns en utvecklad 'mänsklig natur'".

Kritik från Richard Lewontin, Stephen Jay Gould och Sociobiology Study Group antydde att det fanns ett visst samband mellan dessa idéer och några av de värsta händelserna i historien. Kritikernas främsta bekymmer tycktes vara idén att sociobiologin gav stöd och tröst åt dem som skulle upprätthålla social orättvisa och ojämlikhet. p545

Det fanns faktiskt inget politiskt innehåll i Wilsons sista kapitel, och Wilson själv var och är en liberal tänkare. I 25-årsjubileumsutgåvan av sin bok ger Wilson sin egen redogörelse för kontroversen.

För att undvika en del av kontroversen, även om deras idéer är ganska lika Wilsons, grundade vissa psykologer och antropologer det relaterade området evolutionär psykologi. Denna har med sociobiologin en gemensam tro på beteendemönstrens evolutionära ursprung. Den är dock mer inriktad på mänskligt beteende, medan sociobiologin uppstod genom experiment på djurs beteende (etologi).



 

En fallstudie på människor

Varför har män skönhetsnormer som de tillämpar på kvinnor? Det är en fråga som en typisk feministisk sociolog skulle svara på: det är kulturellt betingat, ett trossystem som tjänar till att hålla männen dominerande över kvinnorna.

John Alcock frågar sig följande: "Vilka är de faktiska uppgifterna? Är skönhetsnormerna i den västerländska kulturen godtyckliga?" Skönhetsnormerna är förenliga med ungdom och god hälsa. Unga, friska kvinnor har större sannolikhet att bli gravida och föda barn framgångsrikt än äldre eller ohälsosamma kvinnor. Alcock frågar:

"Hur troligt är det att miljontals år av naturligt urval på människor... skulle ge upphov till ett manligt psyke... som är likgiltigt för de signaler som förknippas med fertila kvinnor? Svaret är uppenbart".p137

Alcock ger bevis för att tecken på ungdom och skönhet är förenliga med ett högt reproduktionsvärde. p138



 

En fallstudie av fåglar

På sätt och vis är det lättare att studera andra djurs beteende eftersom våra egna erfarenheter och fördomar inte är inblandade. Och vi kan göra experiment på dem som kanske inte är möjliga med människor.

Sångfågelarter har nästan alltid en sång som är karakteristisk för arten. I de flesta fall är inte sångens detaljer nedärvda. I stället ärver de en förmåga att lära sig vid en viss ålder. Om en ung hane av vitkronad sparv (Zonotrichia leucophrys) föds upp isolerat från ljudet av andra medlemmar av arten kan den inte sjunga deras sång. Så småningom producerar den en sång som bara vagt liknar den riktiga sången. Men om försöksledaren spelar upp ett band med den vuxna hanens sång kommer ungarna senare att producera den fullständiga och perfekta sången när de når rätt ålder. Om den unga fågeln däremot görs döv kan den inte lära sig sången. Av detta lär vi oss

  1. att förmågan att lära sig ärvs snarare än själva sången
  2. att det är när man hör de vuxnas sång som inlärningsprocessen inleds.
  3. att den unga fågeln måste jämföra det ljud den gör med den modell som finns i sången.
  4. En ung fågel som erbjuds två eller flera sånger på band lär sig alltid den som är karakteristisk för den egna arten.
  5. Men om den unga hanen bara får träffa en vuxen hane av en annan art lär den sig den "främmande" sången.

Detta gör att vi kan vara säkra på att sången som sådan inte är nedärvd, men att det är nedärvt en stark inlärningsbias, vilket är vettigt. För att leva och reproducera sig framgångsrikt lönar det sig för en hane att locka till sig en hona av samma art och försvara sitt revir mot andra hanar av samma art. Rätt sång gör båda dessa uppgifter. p163/5



 

Sociobiologi idag

Under de senaste åren har sociobiologins anhängare hävdat att de "vinner". De anser att de grundläggande idéerna är helt sunda. Vi är inte oskrivna och vår mänskliga natur är lika mycket en produkt av evolutionen som resten av oss. Till och med vår utbredda kärlek till husdjur kan förklaras av att de förbättrade vår överlevnad i ett förhistoriskt förflutet. p35/9



 

Böcker

  • Barkow, Jerome H.; Cosmides, Leda; Tooby, John (1995). The Adapted Mind: Evolutionspsykologi och kulturens uppkomst: "The Adapted Adapt: Evolutionary Psychology and the Generation of Culture". Oxford University Press, USA. ISBN 0-19-510107-3.
  • Alcock, John (2003). Sociobiologins triumf. Oxford University Press, USA. ISBN 978-0-19-516335-3.


 

Relaterade sidor

 

Frågor och svar

F: Vad är sociobiologi?


S: Sociobiologi är ett vetenskapligt studieområde som utgår från att socialt beteende är ett resultat av evolutionen och som försöker förklara och undersöka socialt beteende på detta sätt. Den bygger på olika discipliner som antropologi, zoologi, arkeologi, populationsgenetik och andra.

F: Vilka andra områden hämtar sociobiologin sina erfarenheter från?


S: Sociobiologin bygger på antropologi, zoologi, arkeologi, populationsgenetik och andra discipliner.

F: Hur blev begreppet sociobiologi känt?


Svar: Begreppet sociobiologi började erkännas 1975 när E.O. Wilson publicerade sin bok "Sociobiology".

F: Vilka är de två grundläggande förutsättningarna för sociobiologin?


S: De två grundläggande förutsättningarna för sociobiologin är att vissa beteendeegenskaper ärvs och att dessa egenskaper har finslipats av det naturliga urvalet så att de sannolikt var anpassningsbara i sin ursprungliga miljö.

F: Varför är den sista punkten om att mänskligt beteende är nedärvt mest kontroversiell?


S: Den sista punkten om att mänskligt beteende är nedärvt är mest kontroversiell eftersom den visar att människor inte är oskrivna och att vår förmåga att ändra våra beteenden med sociala medel har begränsningar.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3