Spaceship Earth – Jorden som rymdfarkost och globalt ansvar

Den tidigaste kända användningen är ett avsnitt i Henry Georges mest kända verk, Progress and Poverty (1879). Från bok IV, kapitel 2:

Det är ett välutrustat skepp som vi seglar med genom rymden. Om brödet och nötköttet ovanför däck tycks bli knappt, behöver vi bara öppna en lucka och det finns en ny tillgång, som vi aldrig tidigare drömt om. Och ett mycket stort inflytande över andras tjänster får de som när luckorna öppnas får säga: "Det här är mitt!".

George Orwell parafraserar senare Henry George i The Road to Wigan Pier:

Världen är en flotte som seglar genom rymden med potentiellt gott om förnödenheter för alla; idén att vi alla måste samarbeta och se till att alla gör sin rättmätiga del av arbetet och får sin rättmätiga del av förnödenheterna verkar så uppenbart att man skulle kunna säga att ingen skulle kunna underlåta att acceptera det om han inte hade något korrupt motiv för att hålla fast vid det nuvarande systemet.

1965 höll Adlai Stevenson ett berömt tal till FN där han sa:

Vi reser tillsammans, passagerare på ett litet rymdskepp, beroende av dess sårbara reserver av luft och jord; alla är förbundna med dess säkerhet och fred för vår egen skull; vi är skyddade från förintelse endast genom den omsorg, det arbete och, jag skulle vilja säga, den kärlek vi ger vår ömtåliga farkost. Vi kan inte hålla den halvt lycklig, halvt olycklig, halvt säker, halvt förtvivlad, halvt slav - till människans gamla fiender - halvt fri i en frigörelse av resurser som man inte har kunnat drömma om förrän i dag. Ingen farkost, ingen besättning kan färdas säkert med sådana enorma motsättningar. På deras lösning beror vår allas överlevnad.

Året därpå blev Spaceship Earth titeln på en bok av en vän till Stevenson, den internationellt inflytelserika ekonomen Barbara Ward.

År 1966 använde Kenneth E. Boulding, som påverkats av att läsa Henry George, frasen i titeln på en uppsats, The Economics of the Coming Spaceship Earth. Boulding beskrev den tidigare öppna ekonomin med till synes obegränsade resurser, som han sade sig vara frestad att kalla "cowboyekonomi", och fortsatte: "Framtidens slutna ekonomi skulle på samma sätt kunna kallas 'rymdmännens' ekonomi, där jorden har blivit ett enda rymdskepp, utan obegränsade reservoarer av någonting, vare sig för utvinning eller för förorening, och där människan därför måste finna sin plats i ett cykliskt ekologiskt system". (David Korten skulle ta upp temat "cowboys i ett rymdskepp" i sin bok When Corporations Rule the World från 1995).

Uttrycket populariserades också av Buckminster Fuller, som 1968 publicerade en bok med titeln Operating Manual for Spaceship Earth. Detta citat, som handlar om fossila bränslen, återspeglar hans synsätt:

...vi kan göra hela mänskligheten framgångsrik genom vetenskapens världsomvälvande industriella utveckling, förutsatt att vi inte är så dumma att vi på en bråkdel av astronomisk historia fortsätter att uttömma de ordnade energibesparingar som miljarder år av energibesparingar på vårt rymdskepp Jorden medför. Dessa energibesparingar har satts in på vårt rymdskepps livsregenerationsgaranterande bankkonto för att endast användas i självstartande funktioner.

FN:s generalsekreterare U Thant talade om rymdskeppet Jorden på Jordens dag den 21 mars 1971 vid ceremonin då den japanska fredsklockan ringde: "Må det bara bli fredliga och glada jorddagar för vårt vackra rymdskepp Jorden när det fortsätter att snurra och cirkulera i den iskalla rymden med sin varma och bräckliga last av levande liv."

Spaceship Earth är namnet på den geodetiska sfären med en diameter på 50 meter som möter besökarna vid ingången till Walt Disney Worlds nöjespark Epcot. Inom sfären finns en mörk åkattraktion som tjänar till att utforska kommunikationens historia och främja Epcots grundprinciper, "[en] tro på och stolthet över människans förmåga att forma en värld som erbjuder hopp till människor överallt". En tidigare inkarnation av åkattraktionen, som berättades av skådespelaren Jeremy Irons och som reviderades 2008, var tydlig i sitt budskap:

Som ett storslaget och mirakulöst rymdskepp har vår planet seglat genom tidens universum, och för en kort stund har vi varit bland dess många passagerare.... Vi har nu förmågan och ansvaret att bygga nya broar av acceptans och samarbete mellan oss, för att skapa en bättre värld för oss själva och våra barn när vi fortsätter vår fantastiska resa ombord på rymdskeppet Jorden.

David Deutsch har påpekat att bilden av jorden som en vänlig livsmiljö för "rymdskepp" är svår att försvara ens i metaforisk mening. Jordens miljö är hård och överlevnad är en ständig kamp för livet, även för hela arter som försöker undvika att dö ut. Människor skulle inte kunna leva i de flesta av de områden där de lever nu utan den kunskap som krävs för att bygga livsuppehållande system som hus, uppvärmning, vattenförsörjning osv.

Termen "Spaceship Earth" används ofta på etiketterna till Emanuel Bronner's produkter för att referera till jorden.

• Nicola Armaroli, Vincenzo Balzani: Energy for a Sustainable World - From the Oil Age to a Sun-Powered Future, Wiley-VCH 2011, ISBN 978-3-527-32540-5.
• Nicola Armaroli, Vincenzo Balzani och Nick Serpone: Powering Planet Earth - Energy Solutions for the Future, Wiley-VCH 2013, ISBN 978-3-527-33409-4.
• Italiensk originalutgåva: Energia per l'Astronave Terra- Quanta ne usiamo, come la produciamo, che cosa ci riserva il futuro, Zanichelli 2008, ISBN 978-88-08-06391-5.
• Sabine Höhler: Spaceship Earth in the Environmental Age, 1960-1990 (History and Philosophy of Technoscience, 4). London: Pickering & Chatto 2015, ISBN 978-1-84893-509-9.