SS‑Verfügungstruppe – SS:s tidiga stridsenheter och föregångare till Waffen‑SS
Kortfattad översikt över SS‑Verfügungstruppe: organisation, utbildning, historia, roller under andra världskriget och dess övergång till Waffen‑SS samt dess eftermäle.
Översikt
SS‑Verfügungstruppe (förkortat SS‑VT) var de stridsenheter som organiserades av Schutzstaffel (SS) som ett politiskt kontrollerat alternativ till den reguljära armén. De utgjorde ett steg i utvecklingen från partiorganisationens interna vaktstyrkor till en formell militärenhet och betraktas allmänt som föregångare till Waffen‑SS.
Bildgalleri
3 Bilder
Uppbyggnad och utbildning
Enheterna bestod av frivilliga och senare rekryterade soldater organiserade i stridsenheter och bataljoner. De fick militär utbildning som i praktiken liknade den i Wehrmacht, med inslag av ideologisk indoktrinering och lojalitetsprövningar inför SS‑ledningen. Ledningen var formellt under SS och därmed under partiets kontroll, vilket skilde dem från reguljära arméförband.
Historia och utveckling
SS‑VT växte fram under 1930‑talet som en separat militärrörelse inom SS. Syftet var att skapa stridsdugliga förband som kunde användas både för interna uppgifter och vid behov ställas till förfogande för statliga militära operationer. Under konfliktens första år integrerades delar av dessa förband i frontstrider och 1940 omorganiserades strukturen och namnet övergick successivt till Waffen‑SS.
Roller och betydelse
SS‑VT fungerade som en brygga mellan politisk organisering och reguljär militär verksamhet. De deltog i militära operationer under andra världskriget och användes ibland parallellt med eller tillsammans med Wehrmacht. Deras existens bidrog till att utöka Nazitysklands verktyg för krigföring och förtryck, och de kom senare att associeras med uppgifter som gick bortom rena stridsuppdrag.
Skillnader och eftermäle
- Kontroll: SS‑VT var underställda SS och därmed politiskt snarare än rent statligt kommando.
- Utbildning: Militärt tränade men med tydligt ideologiskt inslag.
- Utveckling: Övergick formellt till det bredare konceptet Waffen‑SS under kriget.
Efterkrigstiden präglades av rättsliga och historiska prövningar. Den internationella krigsförbrytarjurisdiktionen pekade ut SS‑organisationen som kriminell i dess helhet, vilket påverkat hur enskilda före detta medlemmar och enhetens historia har bedömts i efterhand.
För mer detaljerad information om organisation, enhetsstruktur och efterföljande rättsprocesser, se vidare källor och arkivstudier via pålitliga historiska resurser: mer om Schutzstaffel, om stridsenheter, om utbildning, om Wehrmacht och om Waffen‑SS.
Historia
Den 24 september 1934 bildades en särskild militär SS-enhet av en grupp av några andra nazistiska och paramilitära enheter, t.ex. enheter som kallades SS Special Detachements (SS-Sonderkommandos) och högkvartersvakten som kallades SS-Stabswache-enheter. Den nya gruppen skulle tränas som stridsdugligt infanteri. Enheten kallades SS-Special Purpose Troops (SS-Verfügungstruppe) och var inte polisen eller de väpnade styrkorna utan militärt utbildade män som Führern kunde använda i krig eller fred. SS-Verfügungstruppe (känd som SS-VT) berättades för allmänheten den 16 mars 1935. SS-VT tränade med Hitlers livvakter, varav några senare anslöt sig till SS-VT före invasionen av Ryssland 1941.
Vissa enheter inom SS-VT samarbetade med Wehrmacht under övertagandet av Sudetenlandet, Österrike och Tjeckoslovakien och deltog i invasionen av Polen och i kampanjen mot de allierade i väst. Från de regementen som utgjorde SS-VT kom Waffen-SS-divisionerna (eller beväpnade SS-divisioner) som stred på alla tyska teatrar under andra världskriget. De enheter som ingick i SS-VT var inte kända som Waffen-SS förrän i ett tal av Adolf Hitler i juli 1940.
1939 delades hela SS upp i två grupper: Allgemeine-SS (Allmänna SS) och Waffen-SS (Väpnat SS).
Waffen-SS bestod av tre mindre grupper
- Hitlers personliga livvakt (tyska: Leibstandarte)
- Dödskallebataljonerna (tyska: Totenkopfverbände) som styrde koncentrationslägren.
- Combat Support Force, (tyska: Verfügungstruppe) Upp till 39 divisioner under andra världskriget som tjänade som elitstridskrafter i den tyska armén Wehrmacht.
År 1941 sade SS-chefen Heinrich Himmler att fler Waffen-SS Verfügungstruppe-enheter skulle bildas av icke-tyska utlänningar. Målet var att få fler soldater från ockuperade länder. Några av dessa utländska enheter var frivilliga från Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Norge och Nederländerna.
Länder som Spanien, som officiellt var en neutral stat, hade i slutet av kriget gett många frivilliga till Waffen SS (de flesta av dem i SS Wallonien-divisionen) som deltog i strider fram till slutet av det europeiska kriget i Berlin. Dessa och många andra frivilliga med icke-tysk bakgrund var trogna på den tyska saken.
Relaterade sidor
- Paul Hausser
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com SS‑Verfügungstruppe – SS:s tidiga stridsenheter och föregångare till Waffen‑SS Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/92997