SS-Verfügungstruppe

Den 24 september 1934 bildades en särskild militär SS-enhet av en grupp av några andra nazistiska och paramilitära enheter, t.ex. enheter som kallades SS Special Detachements (SS-Sonderkommandos) och högkvartersvakten som kallades SS-Stabswache-enheter. Den nya gruppen skulle tränas som stridsdugligt infanteri. Enheten kallades SS-Special Purpose Troops (SS-Verfügungstruppe) och var inte polisen eller de väpnade styrkorna utan militärt utbildade män som Führern kunde använda i krig eller fred. SS-Verfügungstruppe (känd som SS-VT) berättades för allmänheten den 16 mars 1935. SS-VT tränade med Hitlers livvakter, varav några senare anslöt sig till SS-VT före invasionen av Ryssland 1941.

Vissa enheter inom SS-VT samarbetade med Wehrmacht under övertagandet av Sudetenlandet, Österrike och Tjeckoslovakien och deltog i invasionen av Polen och i kampanjen mot de allierade i väst. Från de regementen som utgjorde SS-VT kom Waffen-SS-divisionerna (eller beväpnade SS-divisioner) som stred på alla tyska teatrar under andra världskriget. De enheter som ingick i SS-VT var inte kända som Waffen-SS förrän i ett tal av Adolf Hitler i juli 1940.

1939 delades hela SS upp i två grupper: Allgemeine-SS (Allmänna SS) och Waffen-SS (Väpnat SS).

Waffen-SS bestod av tre mindre grupper

• Hitlers personliga livvakt (tyska: Leibstandarte)
• Dödskallebataljonerna (tyska: Totenkopfverbände) som styrde koncentrationslägren.
• Combat Support Force, (tyska: Verfügungstruppe) Upp till 39 divisioner under andra världskriget som tjänade som elitstridskrafter i den tyska armén Wehrmacht.

År 1941 sade SS-chefen Heinrich Himmler att fler Waffen-SS Verfügungstruppe-enheter skulle bildas av icke-tyska utlänningar. Målet var att få fler soldater från ockuperade länder. Några av dessa utländska enheter var frivilliga från Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Norge och Nederländerna.

Länder som Spanien, som officiellt var en neutral stat, hade i slutet av kriget gett många frivilliga till Waffen SS (de flesta av dem i SS Wallonien-divisionen) som deltog i strider fram till slutet av det europeiska kriget i Berlin. Dessa och många andra frivilliga med icke-tysk bakgrund var trogna på den tyska saken.

• Paul Hausser