Kilkennystadgan (1367) – Lagarna som skulle återta kontroll över Irland
Kilkennystadgan (1367) – de hårda lagarna England införde för att återta kontroll över Irland; en dramatisk berättelse om makt, identitet, lag och förräderi.
Kilkenny-stadgan var en samling lagar som engelsmännen utfärdade 1367 för att försöka rädda och befästa den engelska kontrollen över Irland. Lagarna beslöts av Irlands lordlöjtnant, Lionel av Antwerpen, första hertigen av Clarence, vid ett möte i det irländska parlamentet som hölls i Kilkenny. Stadgan var ett försök att formulera en genomgripande politik för att stoppa den process som kallas "gaelicisation" — att anglo‑normandiska bosättare och deras ättlingar antog irländska seder, språk och lagar.
Bakgrund
De första engelska bosättarna i Irland, ofta kallade anglo‑irländare eller hiberno‑normander, hade under århundradena anpassat sig till livet i Irland och i många avseenden blivit mer "irländska" i språk och sedvänjor än lojala mot engelska kronans intressen. Den politiska makten i Irland försvagades ytterligare efter konflikter som inbördes strider och invasionen av Edward Bruce, och landet drabbades dessutom hårt av svarta döden, vilket minskade befolkningen och försvårade central kontroll. Edward III av England fruktade att en anglo‑irländsk identitet som stod i motsats till kronans intressen skulle urholka hans maktbas på ön, och därför sändes Lionel av Antwerpen med uppdrag att återställa ordningen och stärka engelskt styre.
Innehåll och centrala bestämmelser
Kilkenny‑stadgan innehöll flera förbud och påbud som syftade till att skilja ut den engelska befolkningen från den irländska. Mycket av lagstiftningen riktade sig mot kulturella och sociala kontakter mellan grupperna. Några av de viktigaste punkterna var:
- Förbud mot äktenskap mellan engelska bosättare och irländare.
- Förbud mot att engelska ämnade sig till irländska seder, språk eller klädedräkter — talade man iriska eller bar irländska kläder kunde det ses som svek mot den engelska identiteten.
- Förbud mot adoption av irländska lagar och sedvänjor, särskilt att döma enligt den irländska Brehon‑rätten eller att överlåta mark enligt irländska sedvanerättsliga former.
- Förbud mot att anlita irländska barder, mästare eller att fira irländsk fosterage (en viktig social institution i irländskt samhälle).
- Bestämmelser om att offentliga ämbeten och militär befattning skulle innehas av personer som följde engelska lagar och seder.
Stadgans straffskalor var stränga: i praktiken kunde brott mot vissa föreskrifter betraktas som förräderi och leda till hårda straff, inklusive dödsstraff och förlust av egendom.
Tillämpning, effekt och långsiktiga konsekvenser
I praktiken blev stadgan svår att genomdriva. Den engelska kronans makt i Irland var begränsad till vissa områden (särskilt den så kallade "Pale" kring Dublin) och resurser för kontinuerlig kontroll saknades. Många av de engelska bosättarna fortsatte att leva enligt lokala omständigheter och införlivade irländska sedvänjor i vardagen. Därför förblev flera av stadgans bestämmelser i huvudsak papperslagar — symboliska uttalanden om kunglig makt mer än effektiva verktyg för kulturell segregation.
Samtidigt fick Kilkenny‑stadgan betydelse som uttryck för en hårdare kolonial hållning från London: den visar en tidig och uttalad politik att försöka bevara en särskild "engelsk" identitet i Irland genom lagstiftning. Lagarna lade grunden för senare åtgärder och konflikter som rörde makt, mark och identitet på ön, och de är ofta citerade i historieskrivningen som ett tydligt exempel på försöken att stoppa anglo‑irisk irländskgörning.
Sammanfattningsvis var Kilkenny-stadgan ett omfattande försök från medeltida engelskt håll att återta kontroll och markera kulturella gränser i Irland. Trots dess skarpa formuleringar lyckades den inte fullt ut förhindra den kulturella blandningen eller garantera långsiktig lojalitet mot kronan, men den blev en viktig milstolpe i relationen mellan England och Irland.
Lagarna
Kilkenny-statuten innehöll många lagar som syftade till att skilja engelsmännen från irländarna. Det var olagligt för engelsmännen på Irland att:
- Gifta dig med en irländsk person
- Adoptera ett irländskt barn
- Använd ett irländskt namn
- Bär irländska kläder
- Talar det irländska språket
- Spela irländsk musik
- Lyssna på irländska sagoberättare
- Spela irländska spel
- Låt en irländsk person gå med i ett engelskt religiöst hus
- Utse en irländsk präst till en kyrka i den engelska bosättningen.
- Rid en häst på irländsk vis, det vill säga utan sadel.
På grund av den svaga regeringen kunde de inte få folk att lyda de nya lagarna, och anglo-irländarna ignorerade dem.
Frågor och svar
F: Vad är Kilkennystatyn?
S: Statute of Kilkenny var en uppsättning lagar som antogs 1367 för att försöka rädda den engelska kolonin på Irland.
F: Vem tog initiativet till Statute of Kilkenny?
S: Statute of Kilkenny initierades av Irlands Lord Lieutenant, Lionel av Antwerpen, 1:e hertig av Clarence.
F: Varför införde engelsmännen Kilkennys stadga?
S: Engelsmännen införde Kilkennys stadga för att återföra Irland under kontroll av engelskfödda adelsmän.
Fråga: Vad var orsaken till att det engelska kungahuset oroade sig över den anglo-irländska konflikten?
S: Det engelska kungahuset oroade sig för att anglo-irländarna blev för mäktiga och hotade deras rättigheter och intressen på Irland.
Fråga: Vad var Edward III av Englands syfte med att skicka sin son, Lionel av Antwerpen, till Irland?
S: Edward III av England skickade sin son, Lionel av Antwerpen, till Irland för att försöka återta kontrollen eftersom han var mycket bekymrad över att anglo-irländarna hade blivit mer irländska än irländarna själva.
F: Hur allvarliga var lagarna enligt Kilkennystadgan?
S: Lagarna i Kilkennys stadga var allvarliga, och att bryta mot dem betraktades som förräderi och kunde bestraffas med döden.
F: Vad var anledningen till att Kilkennys stadga antogs?
S: Anledningen till att Kilkennys stadga antogs var att de engelska bosättarna på Irland, anglo-irländarna, började sätta sina egna intressen framför det engelska kungahusets, vilket skapade svårigheter för dem att ta över Irland.
Sök