SOPA (Stop Online Piracy Act) – kontroversiellt lagförslag om upphovsrätt

SOPA (Stop Online Piracy Act) – historien om ett kontroversiellt amerikanskt lagförslag, debatten 2011–2012 och riskerna för internetfrihet och upphovsrätt.

Stop Online Piracy Act (SOPA) var ett amerikanskt lagförslag för att stoppa upphovsrättsintrång på Internet.

Internetgemenskapen hade stora diskussioner om detta under 2011 och 2012, men lagförslaget antogs inte. Vissa experter menade att de föreslagna förändringarna av internet skulle få globala effekter.

Många kritiker menade att det skulle få oönskade oavsiktliga konsekvenser.

Bakgrund

SOPA lades fram 2011 av ledamöter i USA:s representanthus som ett svar på att rättighetsinnehavare upplevde svårigheter att stoppa webbplatser som distribuerade piratkopierat material. I senaten fanns ett liknande förslag, Protect IP Act (PIPA). Förespråkarna, bland dem film- och skivbranschen, menade att kraftfulla verktyg behövdes för att stänga av intäktsströmmar till webbplatser som ägnade sig åt systematiskt upphovsrättsintrång.

Vad föreslog SOPA?

SOPA skulle ge upphovsrättsinnehavare och myndigheter flera verktyg för att bekämpa webbplatser som ansågs ägna sig åt eller underlätta upphovsrättsintrång. Bland de centrala förslagen fanns:

• möjlighet att få domstolsbeslut som kräver att internetleverantörer och tjänster blockerar åtkomst till specifika domäner,
• krav på betalningsförmedlare och annonsnätverk att sluta samarbeta med de utsatta webbplatserna,
• beordran att sökmotorer tar bort eller nerprioriterar länkar till sådana sidor,
• föreskrifter som kunde göra värdtjänster ansvariga för användargenererat material även i högre grad än tidigare.

Kritik och tekniska farhågor

Kritiken kom från en bred koalition: it-branschen, akademiker, yttrandefrihetsorganisationer, säkerhetsexperter och många användare. De viktigaste invändningarna var:

• Yttrandefrihet: Regelverket ansågs kunna leda till att lagligt innehåll tas bort eller censureras i överdriven omfattning och skapa ett "chilling effect" på publicering.
• Teknisk säkerhet: Vissa bestämmelser riskerade att undergräva kritiska internettekniker, bland annat DNS och säkerhetsförbättringar som DNSSEC, vilket kunde göra internet mindre säkert.
• Rättssäkerhet: Kritik riktades mot att krav på nedstängning och avstängning av tjänster kunde ske snabbt och utan tillräckliga rättsliga prövningar, samt att privata aktörer kunde få kontroll över stora delar av innehållsfiltreringen.
• Global påverkan: Eftersom internet är gränsöverskridande skulle åtgärder i USA få följdeffekter globalt och skapa konflikt med andra länders lagar och principer.
• Oavsiktliga konsekvenser: Många påpekade att legitim verksamhet, små webbplatser och innovation riskerade att drabbas hårt om plötsliga blockeringar och ekonomiska sanktioner infördes.

Motstånd och protester

Under januari 2012 kulminerade protesterna. Stora webbplatser och tjänster i teknik- och internetgemenskapen organiserade en rad åtgärder för att uppmärksamma farorna med SOPA/PIPA. Den mest uppmärksammade händelsen var den så kallade "blackout"-dagen 18 januari 2012, då bland annat Wikipedia på engelska stängde ner eller visade informationssidor och andra sajter som Reddit, Mozilla och flera startade protestaktioner. Många enskilda användare och företag deltog i kampanjer mot lagförslaget.

Parlamentarisk process och utgång

Som en följd av det omfattande motståndet började flera lagstiftare dra tillbaka sitt stöd. Debatten i representanthuset och i senaten försvårades av den starka opinionen och av varningar från tekniska experter. I praktiken stoppades både SOPA i representanthuset och PIPA i senaten; förslagen antogs inte och behandlingen lades på is under 2012.

Efterspel och betydelse

Evenemangen kring SOPA/PIPA blev en viktig milstolpe i modern internetpolitik. Protesterna visade att internetanvändare och teknikföretag kan mobilisera snabbt och påverka lagstiftning. Diskussionerna förde även fram frågor om hur balans ska upprätthållas mellan upphovsrättsskydd, innovation, yttrandefrihet och internets tekniska stabilitet.

Sedan dess har debatten om upphovsrätt och plattformsansvar fortsatt i olika former runt om i världen. Frågor om hur man effektivt bekämpar organiserad piratkopiering utan att skada legitima tjänster och användares rättigheter kvarstår och påverkar lagstiftningsförslag i flera länder.

Viktiga aktörer

• Förespråkare: delar av film‑ och musikindustrin samt vissa grupper som arbetar för att skydda upphovsrättsinnehavares intäkter.
• Motståndare: stora teknikföretag, internetoperatörer, akademiker och yttrandefrihetsorganisationer som varnade för konsekvenser för friheten på nätet och för internets tekniska infrastruktur.

Sammanfattningsvis illustrerar SOPA-konflikten spänningen mellan skydd av immateriella rättigheter och bevarandet av ett öppet, säkert och fritt internet — en balans som fortfarande diskuteras i lagstiftning över hela världen.

Protest

Vissa personer och företag stödde den nya lagen. Andra var oroliga. De oroade sig för att de nuvarande upphovsrättslagarna inte är effektiva när det gäller att stänga av piratkopieringswebbplatser. Motståndarna oroade sig för att det är ett slags censur. Det är svårt att säga vilken sida som har rätt eftersom språket i lagen fortfarande håller på att skrivas.

Den engelska Wikipedia maskerade de flesta av sina sidor med en banner den 18 januari 2012. De använde JavaScript för att göra detta, vilket innebär att folk kan undvika bannern genom att bara inaktivera JavaScript i sin webbläsare. Wikipedias mörkläggning är avsedd att belysa värdet av öppen tillgång till information på Internet.

Andra webbplatser anslöt sig till protesterna mot SOPA. Google satte till exempel upp en svart censurtavla framför sin logotyp.

Många kritiker ifrågasatte värdet och de troliga effekterna av protesterna. Vissa ifrågasatte tidpunkten för protesterna.

 
Den engelskspråkiga Wikipediasidan från den 18 januari 2012, som visar den internationella blackouten i opposition mot SOPA och PIPA.  

Sök med bokstav