"Take on Me" är en synthpoplåt från 1985 av det norska popbandet a-ha.

Den gavs ut första gången 1984 och mixades av Tony Mansfield, men sålde inte så bra i Storbritannien. Låten spelades in på nytt och släpptes på nytt 1985. En musikvideo gjordes, som visades mycket på tv. Detta bidrog till att låten blev mycket populär.

Bakgrund och inspelning

Låten skrevs ursprungligen av bandets låtskrivare och bandmedlemmar under tidigt 1980-tal. Efter den första versionens blygsamma mottagande 1984 spelade a‑ha in en ny version 1985 med en uppdaterad produktion. Det nya arrangemanget och en starkare mix gjorde låten mer radio- och klubbvänlig och bidrog till dess internationella genombrott. "Take on Me" ingår på debutalbumet Hunting High and Low (1985).

Musikvideon

Musikvideon, regisserad av Steve Barron, blev snabbt lika berömd som själva låten. Videon kombinerar live-action och tecknat material med rotoscoping‑teknik (en animationsteknik där man ritar över filmat material) och berättar en kort kärlekshistoria där en ung kvinna dras in i en tecknad värld där sångaren blir levande. Den innovativa visuella stilen gjorde videon till ett av 1980‑talets mest ikoniska videoklipp och gav låten massiv exponering framför allt på musiktv-kanaler.

Mottagande och betydelse

"Take on Me" blev ett internationellt kommersiellt genombrott för a‑ha. Låten nådde höga placeringar på topplistor i många länder och blev särskilt framgångsrik i Nordamerika och Europa. Videons stora rotation på tv och kanaler som MTV spelade en avgörande roll för att göra låten till en global hit.

Idag betraktas "Take on Me" som en av 1980‑talets mest igenkännbara poplåtar. Den hyllas för sitt karakteristiska synthtema, Morten Harkets distinkta falsettsång och för videons nyskapande estetik. Låten har sedan dess spelats in i otaliga coverversioner, används i filmer och reklam och förekommer ofta på nostalgiska 1980‑talslistor.

Bandet och produktionen

  • a‑ha bestod vid tiden av Morten Harket (sång), Magne Furuholmen (klaviatur/synth) och Pål Waaktaar (gitarr/låtskrivare).
  • Den första 1984‑versionen mixades av Tony Mansfield. Den ominspelade och kommersiellt framgångsrika 1985‑versionen fick en ny produktion och mix som gav låten dess mer polerade sound.

Eftermäle

Låten och dess musikvideo har behållit sin popularitet genom åren och återkommer regelbundet i populärkultur, nostalgiprogram och på streamingplattformar. Den har också haft ett bestående inflytande på synthpop och 1980‑talets visuella musikestetik.