Tamburin
Tamburin är ett vanligt slagverksinstrument.
Tamburinen ser ut som en liten handhållen trumma. Men förutom skinnet (trumskinnet) finns det också små par jinglar - som små cymbaler - i skåror runt ramen. Tamburiner finns dock i många olika typer. Vissa tillverkas utan skinn, särskilt för användning i skolor. Tamburinen kom till Europa genom araberna som förde den till Italien och Spanien.
En zigenarflicka med tamburin (vykort från omkring 1910)
Hur man spelar tamburin
Tamburinen hålls vanligtvis i handen. Jinglarna kan fås att låta genom att slå mot instrumentets ram med den andra handen eller genom att skaka instrumentet. Ofta håller spelaren instrumentet högt upp i luften. Detta ser inte bara snyggt ut, utan kan också höras bra. Med den andra handen kan man slå rytmer på skinnet vilket får det att låta som en trumma samtidigt som man får jinglarna att låta. Det kan slås med knogarna, eller med fingertopparna, eller med handflatan eller handryggen. Den kan också slås mot sidan av benet. En bra spelare med en bra tamburin kan ibland skapa en fin effekt med en "tummaroll". Detta görs genom att göra tumspetsen lite våt och sedan flytta den snabbt längs hudkanten så att tummen studsar mycket snabbt.
Det är också möjligt att lägga instrumentet med huvudet uppåt på spelarens knä eller på ett bord eller en stol och spela med fingrarna eller med trumpinnar.
När en tamburin används i en orkester är det vanligtvis bara en tamburin, även om Berlioz bad om två tamburiner i sin uvertyr Le carnaval romain. Den används mycket ofta i musik som låter italiensk eller spansk. Den får nästan alltid musiken att låta mycket livlig, till exempel i den andra satsen i Prokofjevs första violinkonsert.
