Le nozze di Figaro – Mozarts opera buffa: bakgrund och betydelse
Upptäck Mozarts "Le nozze di Figaro" — historia, libretto, kontroverser och operans betydelse i musikens värld. Bakgrund, analys och kulturell påverkan.
Le nozze di Figaro, ossia la folle giornata (Figaros bröllop eller galenskapens dag) är en opera buffa med musik av Wolfgang Amadeus Mozart och ett italienskt libretto av Lorenzo Da Ponte. Operan hade premiär på Burgtheater i Wien den 1 maj 1786. Den mottogs väl och nästan varje scen fick ett extranummer, vilket gjorde föreställningen så lång att kejsaren inte gillade detta och ville att den skulle upphöra.
Operan är baserad på den franska pjäsen La folle journée, ou le Mariage de Figaro från 1784 av Pierre Beaumarchais. Pjäsen var mycket kontroversiell på sin tid (och förbjöds till och med kortvarigt i Frankrike), men pjäsens tvivelaktiga material togs bort och Da Pontes libretto klarade Wiens censur.
Handling i korthet
Handlingen utspelar sig under en enda dag på ett gods nära Sevilla och kretsar kring tjänaren Figaro och hans fästmö Susanna, samt deras konflikt med den galante greve Almaviva. Operan är indelad i fyra akter och kännetecknas av snabba förväxlingar, maskeringar och intrikata planer, samtidigt som den rymmer djupare teman som kärlek, svartsjuka, äktenskap och klassförhållanden.
- Akt I: Förberedelser inför Figaros och Susannas bröllop. Figaro upptäcker att greven vill göra anspråk på sin tidigare "rätt" att nattligt umgänge med brudtärnan. Planer syrs för att avslöja grevens otrohet.
- Akt II: Förväxlingar och komiska intriger intensifieras. Cherubino, greveparets unge page, ställer till problem med sitt förälskelsedrama och skickas bort.
- Akt III: En förklädnad och en brevduett leder till förväxlingar. Grevens misstankar byggs på.
- Akt IV: Upplösning på godset – identiteter avslöjas, försoning sker och paret Figaro/Susanna vinner tillbaka sin rätt och värdighet.
Personer (urval)
- Figaro – betjänt hos greven, smart och handlingskraftig.
- Susanna – Figaros fästmö, listig och lojal.
- Greve Almaviva – ägaren till godset, fallen för makt och förförelse.
- Grevinna Rosina – grevens hustru, vemodig men värdig.
- Cherubino – ung page, förälskad och omsjungen figur av komiskt ursprung.
- Marcellina, Bartolo, Basilio m.fl. – kringgestalter som bidrar till förvecklingarna.
Musik och form
Le nozze di Figaro visar Mozarts mästerskap i dramatisk musikalisk karaktärisering och hans förmåga att skriva komplexa ensembler där flera känslor och handlingstrådar vävs samman. Operan innehåller både berömda arior, duetter och flerstämmiga ensemblepartier som fungerar dramaturgiskt.
- Typiska höjdpunkter är bland annat Figaros arior (t.ex. "Se vuol ballare"), Cherubinos arior ("Voi che sapete") och grevinnans känslomässiga sånger ("Porgi amor", "Dove sono").
- Duetten "Sull'aria" (brevduetten) är ett känt exempel på Mozarts förmåga att kombinera enkelhet och innerlighet.
- Finalerna i varje akt, särskilt akt II:s och III:s ensemblesekvenser, visar hur Mozart använder kontrapunkt och dramatisk timing för att föra handlingen framåt.
Mottagande, censur och historisk betydelse
Att verket byggde på Beaumarchais kontroversiella pjäs gjorde det känsligt i en tid av politisk vaksamhet. Genom Da Pontes bearbetning och borttagande av vissa spydigheter godkändes texten av Wiens censorer. Trots det skapade föreställningens långa extranummer irritation hos kejsaren, något som vittnar om den omedelbara publikens entusiasm.
Le nozze di Figaro har sedan premiären kommit att räknas som ett av Mozarts största operatiska verk och som ett centralt exempel på opera buffa. Operan förenar komisk handling med mänsklig inlevelse och samhällskritik, vilket gjorde den betydelsefull i upplysningstidens kulturklimat. Mozart och Da Ponte fortsatte samarbetet i två andra stora operor: Don Giovanni (1787) och Così fan tutte (1790).
Eftermäle och nutida framställningar
Le nozze di Figaro hör till standardrepertoaren vid operahus världen över och har tolkats i många olika sceniska varianter — från historiskt informerade uppsättningar till moderna, nyskapande iscensättningar. Flera berömda inspelningar och regikoncept har bidragit till att operan förblir levande och ständigt aktuell.
Sammanfattning: Operan kombinerar skarp dramaturgi, rik musikalisk svepning och ett socialt engagerat perspektiv. Den är ett nyckelverk i Mozarts produktion och en milstolpe i operahistorien som fortsätter att tala till publiker med sin humor, värme och mänskliga insikt.
Cast
- Greve Almaviva
- Grevinnan Almaviva (sopran), grevens hustru
- Figaro, greve Almavivas tjänare och Susannas trolovade
- Susanna (sopran), grevinnans piga och Figaros trolovade
- Cherubino, en springpojke
Historia
Operan utspelar sig i greve Almavivas palats och trädgårdar i Sevilla, Spanien. Figaro, greve Almavivas tjänare, är på väg att gifta sig med Susanna, grevinnans piga.
Almaviva har länge varit intresserad av Susanna. Han planerar att återuppliva en gammal aristokratisk rättighet som tillåter en adelsman att avflorera en bonde på hennes bröllopsnatt. Figaro är rasande.
Tillsammans med Susanna och hans vänner motverkar han grevens avsikter. Almaviva tvingas be sin hustru om förlåtelse.
Frågor och svar
F: Vad är Le nozze di Figaro?
S: Le nozze di Figaro är en opera buffa med musik av Wolfgang Amadeus Mozart och ett italienskt libretto av Lorenzo Da Ponte.
F: När hade operan Le nozze di Figaro premiär?
S: Operan hade premiär på Burgtheater i Wien den 1 maj 1786.
F: Hur mottogs operan under premiären?
S: Operan blev väl mottagen och nästan varje scen fick ett extranummer, vilket gjorde föreställningen så lång att kejsaren inte gillade detta och ville att det skulle sluta.
F: Vad är operan baserad på?
S: Operan är baserad på den franska pjäsen La folle journée, ou le Mariage de Figaro av Pierre Beaumarchais från 1784.
F: Varför var pjäsen La folle journée kontroversiell på sin tid?
S: Pjäsen La folle journée var kontroversiell på sin tid och förbjöds till och med en kort tid i Frankrike på grund av dess tvivelaktiga innehåll.
F: Censurerades Da Pontes libretto till Le nozze di Figaro?
S: Ja, Da Pontes libretto godkändes av censuren i Wien efter att det tvivelaktiga materialet hade tagits bort.
F: Vem skrev musiken till Le nozze di Figaro?
S: Musiken till Le nozze di Figaro skrevs av Wolfgang Amadeus Mozart.
Sök