Typ 1-diabetes

Orsak

Typ 1-diabetes är ett tillstånd som orsakas av brist på insulin i kroppen. Insulin är ett hormon som produceras av celler i bukspottkörteln. Insulin ansvarar för att flytta socker från blodet till cellerna för att användas som energi. Om insulin inte tillverkas söker kroppen efter andra sätt att få tag på det socker som behövs för att mata kroppens celler, bland annat genom att bryta ner muskler och fett, vilket leder till viktminskning.

Insulin produceras inte i bukspottkörteln på grund av en autoimmun sjukdom som angriper dess celler. Kroppens immunsystem angriper felaktigt de celler som ansvarar för att producera insulin i bukspottkörteln, betacellen, och skadar cellerna på ett sätt som hindrar dem från att producera mer insulin. När fler och fler celler skadas produceras mindre insulin i kroppen. Detta innebär att mer socker stannar kvar i blodet i stället för att flyttas in i cellerna. Detta höga blodsocker orsakar de symtom som ses vid typ 1-diabetes.

Sjukdomen tros vara starkt kopplad till genetiska faktorer, men man vet ännu inte vad som utlöser den autoimmuna sjukdomen.

Epidemiologi

Tidigare ansågs typ 1-diabetes vara en sjukdom som drabbar barn och tonåringar. Nu har man dock konstaterat att även vuxna kan få diagnosen.

Även om typ 1-diabetes numera kan diagnostiseras i alla åldrar är det en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och unga vuxna. Det är särskilt vanligt att diagnosen ställs i 5-7 års ålder eller i början av puberteten. Typ 1-diabetes är också något vanligare hos pojkar.

Antalet fall av typ 1-diabetes har ökat i världen under flera årtionden. Ungefär 1 av 300 personer får diagnosen typ 1-diabetes vid 18 års ålder i USA. Om denna takt fortsätter kan antalet fall av typ 1-diabetes fördubblas under det kommande decenniet.

Symtom

Vid typ 1-diabetes utvecklas symtomen i allmänhet under några dagar eller veckor, men det kan ta längre tid för vuxna. De viktigaste symtomen är:

• - Känner sig mycket törstig
• - Urinerar oftare än normalt, särskilt på natten.
• - Utmattning
• - Förlust av vikt
• - Klåda runt könsorganen
• - Oklarheter i synen
• - Långsam läkning av sår och skrapsår

Illamående, kräkningar och tung andning är allvarligare symtom. De uppträder i ett senare skede av sjukdomen, och om de uppträder bör den drabbade omedelbart föras till sjukhus.

Komplikationer

Personer med typ 1-diabetes kan drabbas av både kortsiktiga och långsiktiga komplikationer, särskilt om sjukdomen inte hanteras väl.

Komplikationer på kort sikt

Hypoglykemi

Hypoglykemi är när blodsockernivån sjunker under det normala. Detta beror oftast på överanvändning av läkemedel mot diabetes typ 1, t.ex. insulin, eller på dålig kostkontroll. Risken att drabbas av lågt blodsocker ökar om man dricker alkohol. Leder till olika symtom, bland annat förvirring, medvetslöshet, klumpighet, kramper eller död.

Diabetisk ketoacidos

Diabetisk ketoacidos (DKA) är en mycket allvarlig komplikation vid typ 1-diabetes. Det är alltid en medicinsk nödsituation och kräver snabb medicinsk behandling för att förhindra ytterligare skador på patienten, om den inte behandlas kan den leda till döden. DKA uppstår när det inte finns tillräckligt med insulin i kroppen för att förse kroppens celler med socker. För att ge sina celler tillräckligt med energi för att överleva börjar kroppen producera sura ketonkroppar som sedan används för att tillföra energi till cellerna.

Om för många ketonkroppar bildas blir blodet surt, vilket skadar kroppen och leder till symtomen:

• - Kräkningar
• - Dehydrering
• - Svårt att andas
• - Snabbt hjärtslag
• - Förvirring
• - Koma

Komplikationer på lång sikt

Om diabetes inte behandlas kan även lätt förhöjda blodsockernivåer skada nerver, organ och blodkärl i kroppen.

Komplikationer i små blodkärl

• Diabetisk retinopati, skador på blodkärlen som hindrar tillräckligt med blod från att nå ögat. Detta kan leda till att ögats näthinna skadas, vilket leder till synförlust eller blindhet.
• Diabetisk neuropati, skador på blodkärl nära nerver kan leda till minskat blodflöde. Detta kan skada nerverna, vilket leder till att känselkänslan försämras, vilket vanligtvis börjar i händerna eller fötterna och sedan sprider sig uppåt i kroppen.
• Diabetisk nefropati, blodkärlen i njurarna skadas, vilket gör att njurarna fungerar sämre. I allvarliga fall kan detta leda till njursvikt.
• Sexuell dysfunktion

Komplikationer i stora blodkärl

• Ökad risk för hjärtsjukdomar och stroke
• Förträngning av blodkärl (perifer artärsjukdom).
• Diabetisk fot, förträngning av blodkärlen minskar känsligheten och bromsar sårläkningen i foten. Om det inte hanteras på rätt sätt kan det leda till sår och kallbrand i foten. I mycket allvarliga fall kan amputation krävas.

Förvaltning

För närvarande finns det inget känt botemedel mot diabetes. Behandlingen är i stället utformad för att hålla blodsockernivån normal och minska risken för komplikationer när sjukdomen fortskrider. Det finns två huvudmetoder som kombineras för att hantera diabetes typ 1:

Livsstil

• Hälsosam kost: En kost som är inriktad på frukt och grönsaker och som begränsar fett, salt och socker hjälper till att hålla blodsockernivån i schack.
• Motion: Regelbunden fysisk aktivitet hjälper till att sänka blodsockret. Ett bra mål att sträva efter är 150 minuters motion per vecka.
• Sluta röka: Rökning ökar risken för hjärtsjukdomar, perifer artärsjukdom och stroke ytterligare. Att sluta eller minska rökningen minskar risken för dessa komplikationer.
• Minska alkoholen: Alkohol kan både höja och sänka blodsockret och gör det svårt att kontrollera sitt eget blodsocker. Att dricka alkohol med måtta kan minska dessa risker.

Insulininjektioner

Typ 1-diabetes uppstår på grund av kroppens oförmåga att producera sitt eget insulin. För att motverka detta kan insulin injiceras manuellt i blodet. När diabetes först diagnostiseras bör man göra upp en plan för insulinbehandlingen för att inte under- eller överdosera, vilket kan leda till allvarliga komplikationer. En drabbad bör övervaka sitt eget blodsocker kontinuerligt för att veta om han eller hon behöver en dos insulin för att sänka sitt blodsocker.

Det finns olika typer av insulin som kan tas:

• Snabbverkande insulin och kortverkande insulin ger insulin i blodet mycket snabbt. De tas vanligen före en måltid för att förbereda sig på den ökning av blodsockret som följer på att man äter mat.
• Långverkande insulin ger insulin i systemet i upp till 24 timmar. Det tas i allmänhet en gång om dagen.