Bukspottkörteln (pankreas): funktion, Langerhansöar och diabetes

Upptäck hur bukspottkörteln och Langerhansöarna styr matsmältning och blodsocker, vad som orsakar diabetes och nya behandlingsmöjligheter.

Bukspottkörteln är ett organ som både producerar hormoner och enzymer för att underlätta matsmältningen. Den hjälper till att bryta ner kolhydrater, fetter och proteiner så att näringsämnen kan tas upp i tarmen. Bukspottkörteln ligger bakom magsäcken och befinner sig på vänster sida av människokroppen, i den övre delen av buken nära tolvfingertarmen och mjälten.

Anatomi och uppbyggnad

Bukspottkörteln är en avlång körtel vanligen uppdelad i caput (huvud), collum (hals), corpus (kropp) och cauda (svans). Den ligger retroperitonealt (bakom bukhinnan) och förbinder sig till tolvfingertarmen via bukspottkörtelgången, där bukspott (pancreassekret) förs ut i tarmen. Körteln väger normalt omkring 70–100 gram hos en vuxen.

Exokrin funktion – matsmältning

Majoriteten av bukspottkörtelns celler är exokrina och bildar ett sekret som innehåller enzymer och bikarbonat. Enzymerna inkluderar bland annat amylas (bryter ner kolhydrater), lipas (bryter ner fetter) och proteaspreparat som trypsinogen (aktiveras i tarmen till trypsin och bryter ner proteiner). Bikarbonatet neutraliserar magsyran i tolvfingertarmen så att enzymerna fungerar effektivt. Sekretionen styrs av hormoner från tarmen, såsom sekretin och kolecystokinin, samt av nervsystemet.

Endokrin funktion och Langerhansöarna

Den del av bukspottkörteln som producerar hormoner kallas Langerhansöarna. Dessa öar utgör en liten del (cirka 2 %) av alla celler i bukspottkörteln, men har en avgörande roll för ämnesomsättningen. Langerhansöarna innehåller flera celtyper:

• Beta‑celler: producerar insulin som sänker blodsockret.
• Alfa‑celler: producerar glukagon som höjer blodsockret.
• Delta‑celler: producerar somatostatin som modulerar frisättningen av andra hormoner.
• PP‑celler (F‑celler): producerar pankreaspolypeptid och påverkar matsmältningsfunktionen.

Langerhansöarna ändrar vilken kemikalie de tillverkar och hur mycket som frisätts beroende på tillståndet i kroppen, till exempel hur mycket av andra kemikalier som redan finns i blodet. På så vis hjälper bukspottkörteln till att hålla nivåerna av näringsämnen och hormoner i balans.

Diabetes och behandlingar

Om de Langerhanska öarna slutar att fungera eller om insulinregleringen störs kan en person drabbas av diabetes. De två vanligaste formerna är:

• Typ 1‑diabetes: autoimmun skada på beta‑cellerna med brist på insulin.
• Typ 2‑diabetes: insulinnedsatt känslighet (insulinresistens) kombinerat med en gradvis minskning av insulinproduktionen.

Behandling kan innefatta insulinbehandling, olika tabletter som förbättrar insulinkänslighet eller ökar insulinfrisättning, kost- och motionsråd samt, i vissa fall, kirurgi. Läkare experimenterar också med avancerade metoder som transplantation av hela bukspottkörteln eller isolerade Langerhanska öar från donatorer för att försöka återställa insulinproduktionen. Sådana transplantationsmetoder kan göra en person frisk från insulinberoende diabetes, men de innebär utmaningar som immunologisk avstötning, behov av livslång immunsuppression och begränsad tillgång på donatorvävnad. Forskning pågår även kring stamcellsbaserade isoler, kapslingstekniker som skyddar öar från immunförsvaret, och artificiella bukspottkörtlar (slutna insulinpump‑/glukossensor‑system).

Andra sjukdomar och klinisk betydelse

Bukspottkörteln kan drabbas av inflammation, så kallad pankreatit, som kan vara akut eller kronisk. Akut pankreatit orsakas ofta av gallsten eller höga nivåer av alkohol och ger stark buksmärta samt förhöjda nivåer av enzymer som amylas och lipas i blodet. Kronisk pankreatit leder till långvarig nedsatt funktion och kan ge både malabsorption och diabetes.

Pancreascancer (bukspottkörtelcancer) är en allvarlig cancersjukdom som ofta upptäcks sent och har en relativt dålig prognos. Tidig diagnos och behandling är viktiga men kan vara svåra.

Sammanfattning

Bukspottkörteln tillhör både matsmältningssystemet för sin roll i nedbrytningen av näringsämnen och det endokrina systemet för produktionen av hormoner. Dess exokrina och endokrina funktioner samarbetar för att möjliggöra effektiv matsmältning och stabil ämnesomsättning. Störningar i pankreas funktion kan ge allvarliga sjukdomar, bland annat diabetes, pankreatit och cancer, vilket gör organet kliniskt mycket betydelsefullt.

Frågor och svar

F: Vilken roll har bukspottkörteln i kroppen?

F: Var är bukspottkörteln placerad i människokroppen?

F: Vad är de Langerhanska öarna?

F: Hur många procent av det totala antalet celler i bukspottkörteln utgör de Langerhanska öarna?

F: Vad händer om de Langerhanska öarna slutar fungera?

F: Hur behandlar läkare diabetes som orsakas av att de Langerhanska öarna slutar fungera?

F: Till vilka system i kroppen hör bukspottkörteln?

Sök med bokstav