Hjärtsjukdom är en samlande term för tillstånd där hjärtat inte fungerar som det ska. Vissa personer, bland dem spädbarn, kan födas med hjärtsjukdomar – det kallas medfödd hjärtsjukdom. Om hjärtsjukdomen uppstår senare i livet kallas den förvärvad hjärtsjukdom. De flesta hjärtsjukdomar är förvärvade, men både medfödda och förvärvade varianter kan vara allvarliga och kräva behandling.

Vad menas med medfödda respektive förvärvade hjärtsjukdomar?

  • Medfödda hjärtsjukdomar är strukturella fel i hjärtat eller de stora blodkärlen som finns redan vid födelsen. Det kan röra sig om defekter i hjärtklaffar, hål i hjärtväggar (till exempel kammarseptumdefekt eller förmaksseptumdefekt), förträngningar i kärl eller fel i hjärtats ledningssystem.
  • Förvärvade hjärtsjukdomar utvecklas senare i livet och inkluderar bland annat kranskärlssjukdom (ischemi), hjärtsvikt, klaffsjukdomar, arytmier och inflammationer i hjärtmuskeln eller hjärtsäcken.

Vanliga orsaker

  • Ateroskleros (åderförfettning) som leder till kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt.
  • Högt blodtryck (hypertoni) som belastar hjärtat över tid.
  • Infektioner eller inflammationer, till exempel virala infektioner som kan orsaka myokardit eller bakteriell endokardit.
  • Livsstilsfaktorer: rökning, ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, övervikt och hög alkoholkonsumtion.
  • Metabola tillstånd som diabetes och höga blodfetter (kolesterol).
  • Ärftlighet och genetiska faktorer, speciellt för vissa medfödda defekter och kardiomyopatier.
  • För medfödda hjärtfel: skador under graviditet som rubbningar i fosterutvecklingen, vissa läkemedel, alkohol- eller drogexponering och vissa infektioner hos modern (t.ex. rubeola) ökar risken.

Typiska symtom

Symtomen varierar beroende på vilken typ av hjärtsjukdom det rör sig om, men vanliga tecken är:

  • Bröstsmärta eller obehag (kan vara tecken på angina eller hjärtinfarkt).
  • Andfåddhet vid aktivitet eller i vila, eller hosta som förvärras när man ligger ner (kan tyda på hjärtsvikt).
  • Kraftig trötthet, nedsatt ork och minskad tolerans för fysisk aktivitet.
  • Hjärtklappning, oregelbunden puls eller svimningskänsla (arytmier).
  • Svullnad i fötter, vrister eller buk (vätskeansamling vid hjärtsvikt).
  • För spädbarn och småbarn: dålig matlust, långsam viktuppgång, snabb andning eller blåaktig hudton (cyanos) vid vissa medfödda hjärtfel.

Diagnos

  • Medicinsk historik och fysisk undersökning (lyssna efter blåsljud, kontrollera puls och andning).
  • EKG (elektrokardiogram) för att se rytmstörningar eller tecken på skada.
  • Ekokardiografi (ultraljud av hjärtat) för att bedöma struktur och funktion.
  • Blodprover (t.ex. troponin vid misstänkt hjärtinfarkt, BNP vid hjärtsvikt).
  • Arbetsprov/stress-test, långtids-EKG (Holter), lungröntgen och koronar angiografi/CT-angiografi vid behov.
  • För medfödda fel kan fosterdiagnostik och specialistultraljud användas under graviditet eller nyföddhetsperiod.

Behandling och egenvård

Behandling skräddarsys efter diagnos och sjukdomens svårighetsgrad. Vanliga insatser:

  • Livsstilsförändringar: sluta röka, hälsosam kost, regelbunden fysisk aktivitet, viktreduktion vid övervikt och måttlig alkoholkonsumtion.
  • Läkemedel: blodtryckssänkande medel (t.ex. ACE-hämmare), betablockerare, diuretika, blodförtunnande läkemedel, statiner mot höga blodfetter och andra preparat beroende på tillstånd.
  • Invasiva ingrepp: klaffreparation eller -byte, ballongvidgning eller stent för förträngda kärl (PCI), bypassoperation (CABG) vid uttalad kranskärlssjukdom.
  • Implanterbar utrustning: pacemaker vid vissa rytmstörningar, ICD (defibrillator) vid risk för livshotande arytmier.
  • Specifika behandlingar för medfödda fel: kateterbaserade ingrepp eller kirurgiska reparationer tidigt i livet eller senare beroende på typ och symtom.
  • Uppföljning och rehabilitering: hjärtrehabilitering kan förbättra funktion och livskvalitet efter hjärtinfarkt eller hjärtkirurgi.

Förebygga hjärtsjukdom

  • Kontrollera blodtryck, blodsocker och kolesterol regelbundet.
  • Rökstopp och begränsning av alkohol.
  • Hälsosam kost rik på grönsaker, fullkorn, fisk och omättade fetter.
  • Regelbunden fysisk aktivitet (minst 150 minuter måttlig aktivitet per vecka enligt rekommendationer, anpassat efter förmåga).
  • Vaccination mot influensa och pneumokocker till högriskgrupper, eftersom infektioner kan förvärra hjärtsjukdom.
  • Under graviditet: god sjukdomskontroll och undvikande av alkohol, tobak och vissa läkemedel som kan öka risken för medfödda fel.

När ska du söka vård akut?

  • Plötslig, svår bröstsmärta eller tryck över bröstet.
  • Plötslig kraftig andnöd eller andnöd i vila.
  • Medvetslöshet eller svimning, kraftig yrsel.
  • Svåra eller ihållande hjärtklappningar med yrsel eller bröstsmärta.
  • Hos spädbarn: kraftigt nedsatt matlust, blek eller blåaktig hud, ovanligt trött eller andningspåverkan.

Prognos och behandlingseffekt varierar beroende på typ och svårighetsgrad av hjärtsjukdomen. Tidig upptäckt, god medicinsk behandling och livsstilsförändringar kan ofta förbättra livskvalitet och minska risken för allvarliga komplikationer. Kontakta primärvården eller hjärtspecialist om du är orolig eller har symtom som kan tyda på hjärtsjukdom.