Ungdomshuset (Jagtvej 69) – Köpenhamns mötesplats och avhysning 1982–2007
Ungdomshuset (Jagtvej 69) i Köpenhamn — historien om en kultplats för subkultur, konflikten och avhysningen 1982–2007. Protester, musik och politisk kamp.
Ungdomshuset var det populära namnet på den byggnad som formellt hette Folkets Hus på Jagtvej 69 i Nørrebro i Köpenhamn. Ungdomshuset fungerade mellan 1982 och 2007 som en viktig mötesplats för anarkister, punk- och underjordiska musikscener samt olika vänster- och autonoma grupper. Efter en lång och uppmärksammad konflikt mellan brukare, ägare och kommunala myndigheter genomfördes en avhysning i början av mars 2007. Polisen började utrymma byggnaden tidigt på torsdagen den 1 mars 2007. Rivningen inleddes den 5 mars 2007 och avslutades två dagar senare.
Bildgalleri
10 Bilder
Historia och betydelse
Byggnaden på Jagtvej 69 hade under många år använts som ett självorganiserat kulturhus där fri scen, konserter, politiska möten, filmvisningar och social verksamhet ägde rum. Ungdomshuset blev känt som en symbol för självorganisering och ett alternativt kulturliv, med en tydlig kritik mot kommersiella kulturyttringar och etablerade politiska strukturer. För många brukare var huset både bostad, verkstad och samlingspunkt.
Konflikten om ägande och rättsliga processer
Konflikten om Ungdomshuset handlade i grunden om vem som hade rätt att bestämma över byggnaden: de som brukade och vårdade huset eller en privat ägare som ville avhysa de boende. Efter flera års motsättningar följde rättsliga prövningar och förhandlingar om äganderätt, hyresförhållanden och avhysningsbeslut. Frågor om skötsel, renoveringsbehov och ekonomiska krav låg också bakom tvisten. Under åren före avhysningen pågick både fredliga protester och periodvis hårdare konfrontationer mellan polis och demonstranter.
Avhysningen och rivningen 2007
Utrymningen den 1 mars 2007 planerades och genomfördes av dansk polis efter slutliga rättsliga beslut. Oroligheter och våldsamma sammanstötningar bröt ut i samband med avhysningen och de efterföljande demonstrationerna. Några dagar efter avhysningen, den 5 mars 2007, påbörjades rivningen av byggnaden som avslutades efter två dagar. Händelserna väckte starka reaktioner i Danmark och internationellt, med debatt om polisens insatser, rätten till alternativa kulturutrymmen och äganderättens gränser.
Efterspel, protester och försök att återupprätta ett Ungdomshus
Ända sedan avhysningen i mars 2007 har före detta brukare och anhängare regelbundet hållit demonstrationer för ett nytt Ungdomshus. Demonstrationerna startade länge från torget Blågårds Plads varje torsdag kl. 17.00 och har sedan flyttat till Gammel Torv enligt deltagarnas uppgifter om att man vill närma sig politiska beslutsfattare i jakten på en lösning för ett nytt Ungdomshus på en gammal skola.
Sommaren 2007 försökte ett initiativ känt som G13 ockupera ett gammalt offentligt vattenverk på Grøndalsvænge Allé 13 i nordvästra Köpenhamn för att använda det som ett nytt Ungdomshus. Ockupationen var icke-våldsam men möttes av kraftiga polisinsatser: 436 personer arresterades och stora mängder tårgas användes enligt rapporter. Händelsen är ett exempel på hur konflikten fortsatte att skapa spänningar mellan aktivister och myndigheter långt efter att Jagtvej 69 försvunnit.
Kulturella effekter och arv
Ungdomshuset lämnade ett tydligt avtryck i Danmarks kultur- och politiska historia. Huset fungerade som incubator för band, konstnärliga projekt och politisk organisering och blev en symbol för alternativt samhällsengagemang. Debatten som följde avhysningen rörde frågor om yttrandefrihet, rätten till eget organisera kulturutrymme och gränserna för civil olydnad.
Nutid och minneskultur
Efter rivningen har det funnits flera initiativ för att skapa nya självstyrda kulturhus i Köpenhamn. Varje år hålls evenemang och minnesaktioner för att hedra Ungdomshusets roll i stadens kulturhistoria. Diskussionen om hur stadens offentliga rum används och vem som får tillgång till dem fortsätter att vara relevant i civilsamhällets och politikens debatt.
Tidslinje i korthet
- 1982–2007: Ungdomshuset fungerar som mötes- och kulturhus.
- Flera år: Tvist om ägande, brukarrätt och kommunala beslut leder till rättsliga processer.
- 1 mars 2007: Polis utrymmer byggnaden.
- 5 mars 2007: Rivningen påbörjas och avslutas efter två dagar.
- Sommaren 2007: Initiativet G13 försöker ockupera en annan byggnad; hundratals arresteras och tårgas används.
- Efter 2007: Veckovisa demonstrationer, försök att hitta nya lokaler och pågående debatt om kulturella utrymmen.
Ungdomshuset på Jagtvej 69 är ett exempel på hur fysiska platser kan bli centrala symboler för rörelser, idéer och konflikter i ett samhälle. Händelserna kring huset fortsätter att inspirera diskussioner om kulturpolitik, stadsplanering och medborgerligt deltagande.
Historia
Byggnaden stod klar den 12 november 1897 och fick namnet Folkets Hus. Huset fungerade som en av resecentrumen för den då begynnande arbetarrörelsen i Köpenhamn. Eftersom arbetarorganisationer var impopulära i myndigheternas ögon. Flera år senare hjälpte platsen fattiga människor och användes för andra ändamål. År 1918 när arbetare stormade den danska börsen (Børsen). År 1910 höll Andra internationalen en internationell kvinnokonferens i huset, under vilken Clara Zetkin lanserade idén om en internationell kvinnodag. Lenin och Rosa Luxemburg besökte centret. Under 1950-talet användes det fortfarande främst av arbetarrörelsens olika sektioner, föreningar och fackföreningar. Alla möjliga olika aktiviteter ägde rum: till exempel boxningsmatcher och danser vid säsongsavslutningen. Några år senare köpte Brugsen, en dansk kedja av kooperativa stormarknader, Folkets Hus för att göra en billig stormarknad. Eftersom myndigheterna förbjöd detta på grund av platsens historiska betydelse sålde Brugsen marken till folkmusikensemblen Tingluti 1978. Tingluti sålde marken till Köpenhamns kommun efter några år, till ett pris av 700 000 danska kronor. År 1982 överlämnades Folkets Hus till en grupp ungdomar - Ungdomshusets ursprungliga grundare - men Köpenhamns kommun ägde fortfarande byggnaden. Det var vid denna tidpunkt som byggnaden fick sitt nuvarande namn: Ungdomshuset. Nick Cave och Björk spelade där. I januari 1996 härjades Ungdomshuset av en brand. Det hade också svamp och röta. Köpenhamns kommun gjorde planer på att renovera byggnaden av säkerhetsskäl, men stötte på motstånd från de boende. År 1999 bjöd kommunen ut byggnaden till högstbjudande, men även denna gång motsatte sig invånarna detta och satte för skojs skull en stor banderoll över byggnaden med budskapet "Till salu tillsammans med 500 autonoma, stenkastande, våldsamma psykopater från helvetet". Därefter köpte ett företag vid namn Human A/S byggnaden i december 2000 (även om äganderätten faktiskt inte bytte ägare förrän 2001), varefter Human A/S såldes till den oberoende kristna sekten Faderhuset. Husockupanterna vägrade dock att lämna huset. Fram till den 1 mars 2007 använde de unga ockupanterna huset som om ägarbytet inte hade ägt rum och de nya ägarna fick inte komma in i huset vid något tillfälle. Ungdomshuset tog emot mer än 500 besökare i veckan.
Rivning
Rivningen av Ungdomshuset inleddes klockan 8.00 den 5 mars 2007. Rivningen sändes live via webbkamera på TV2 News webbplats. Efter rivningen av Ungdomshuset började många upplopp i närheten av området under många dagar. Många bilar krossades och brändes mot polisen.
En kvinnodemonstration ägde rum den 8 mars med över 3 000 deltagare. Polisen genomförde systematiska identitetskontroller. Sammanlagt greps över 750 personer (varav cirka 140 utlänningar) under evenemangen. Den 16 mars 2007 erkände dansk polis att den av misstag hade använt en potentiellt dödlig form av tårgas. Gasen, som är känd som Ferret 40, användes mot folkmassor under upploppen efter rivningarna, trots att den är utformad för att tränga igenom dörrar och väggar.
Enligt professor Lars Dencik från Roskilde universitet använde den danska staten denna evakuering för att testa sina antiterroristiska säkerhetsstyrkor (eftersom det inte fanns några andra möjligheter eller någon verklig fara).
Relaterade sidor
- Autonomism
- Slaget vid Ryesgade
- Freetown Christiania
- Knäböjning
- Turbonegro (första spelningen på Ungdomshuset 1989)
Frågor och svar
F: Vad var Ungdomshuset?
S: Ungdomshuset var det populära namnet på en byggnad som hette Folkets Hus och som låg på Jagtvej 69 i Nørrebro, Köpenhamn.
F: Vilken typ av människor besökte Ungdomshuset?
S: Många anarkister, musikentusiaster i undergroundscenen och vänstergrupper använde Ungdomshuset som mötesplats.
Q: När revs Ungdomshuset och varför?
S: Polisen började utrymma byggnaden torsdagen den 1 mars 2007 och rivningen påbörjades den 5 mars 2007. Detta var resultatet av en lång konflikt mellan Köpenhamns kommun och de människor som bodde i Ungdomshuset.
F: Vad har hänt sedan Ungdomshuset vräktes 2007?
S: Tidigare användare och anhängare av Ungdomshuset har hållit veckodemonstrationer för ett nytt Ungdomshuset sedan vräkningen i mars 2007.
F: Var börjar demonstranterna för ett nytt Ungdomshuset sina veckodemonstrationer?
S: Demonstranterna startar från det närliggande torget Blågårds Plads varje torsdag kl. 17.00 och går till olika platser i Köpenhamn.
F: Vad var G13-initiativet och varför mötte det motstånd från polisen?
S: G13-initiativet ville ockupera ett gammalt offentligt vattenverk på Grøndalsvænge Allé 13 i nordvästra Köpenhamn för att använda det som ett nytt Ungdomshuset. Polisen arresterade 436 personer och kastade stora mängder tårgas som svar, trots att ockupationen var icke-våldsam.
F: Vad var den senaste förändringen i startpunkten för demonstrationerna för ett nytt Ungdomshuset?
S: Startpunkten för demonstrationerna för ett nytt Ungdomshus har nyligen ändrats till Gammel Torv som svar på att demonstranterna säger att de närmar sig politikerna om en lösning för ett nytt Ungdomshus i en gammal skola.
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com Ungdomshuset (Jagtvej 69) – Köpenhamns mötesplats och avhysning 1982–2007 Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/102847
Källor
- dr.dk : Politiet brugte livsfarlig tåregas