Kongressdistrikt i USA är valkretsar för val av ledamöter till USA:s representanthus. Det finns nu 435 platser med rösträtt i representanthuset. Varje plats representerar cirka 711 000 personer. Det har funnits 435 röstberättigade platser sedan 1913, med undantag för en tillfällig ökning till 437 efter Alaskas och Hawaiis inträde. Det totala antalet delstatsledamöter begränsas av 1929 års lag om omfördelning av röster. Dessutom skickar vart och ett av de fem bebodda territorierna i USA och det federala distriktet Washington D.C. en delegat utan rösträtt till representanthuset.

Folkräkning och fördelning (apportionment)

Bureau of the Census räknar antalet människor i USA vart tionde år. Detta kallas decenniernas folkräkning. Siffrorna från folkräkningen används för att räkna ut hur många representanter varje delstat får. Detta kallas "fördelning". Valet 2012 var det första som baserades på de kongressdistrikt som definierades utifrån 2010 års folkräkning i USA.

Fördelningen sker med en matematisk metod (metoden för lika proportioner) som avgör hur många av de fastställda 435 mandaten varje delstat tilldelas. Antalet personer per representant varierar över tid i och med demografiska förändringar och ny folkräkning.

Omfördelning inom delstaterna (redistricting)

Varje delstat ansvarar för omfördelningen av distrikten inom sin delstat, och flera delstater har en "at-large"-avdelning (där hela delstaten utgör ett enda distrikt). En omfördelning måste ske om antalet ledamöter ändras efter en omfördelning, eller kan ske när som helst om de demografiska förhållandena i ett distrikt har förändrats väsentligt. Distrikten kan ibland behålla samma gränser samtidigt som distriktsnumret ändras.

I många delstater ansvarar delstatslegislaturen för att rita om kartorna, vilket ofta leder till politiska förhandlingar. Flera delstater har istället inrättat oberoende kommissioner för att minska partiskhet. Vid ritning av kartor beaktas vanligen kriterier som kontinuitet, kompakthet och att bevara "communities of interest" (lokala intressegrupper), samt lagar som skyddar röstningsrättigheter.

Valprocedur och mandat

Ledamöterna i representanthuset väljs i allmänna val vartannat år (tvåårsmandat). Val hålls i partival följt av allmänna val i jämna år. Vid ett vakantskap hålls normalt specialval för att fylla platsen under återstoden av mandatperioden.

Majoriteten av distrikten är enkelmandatsdistrikt (en representant per distrikt) där vinnaren utses med relativ majoritet (”first-past-the-post”). I situationer där en delstat bara har ett mandat (på grund av liten befolkning) väljs representanten at-large — det vill säga av hela delstaten som en enda valkrets.

Delegater utan rösträtt

De fem bebodda territorierna (Guam, Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, Norra Marianerna och Puerto Rico) samt Washington D.C. skickar varsin delegat eller resident commissioner till representanthuset. Dessa delegater kan vanligtvis tjänstgöra i utskott, delta i debatter och lägga fram förslag, men har inte slutlig rösträtt i voteringar om lagstiftning i kammaren. Noterbart är att Puerto Ricos representant, Resident Commissioner, har en fyraårig mandatperiod och vissa särskilda funktioner jämfört med övriga delegater.

Gerrymandering och rättsliga prövningar

Ritning av distrikt har ibland lett till gerrymandering — avsiktlig formgivning av distrikt så att ett parti eller en grupp får oproportionerligt inflytande. Sådana kartor kan utmanas i domstol på grund av konstitutionella eller federala lagar, bland annat när de påstås begränsa minoriteters rösträtt enligt Voting Rights Act eller när de bryter mot principer om jämlikt valdeltagande.

Domstolar har i flera fall beordrat omritning av kartor om de bedöms vara för partisk eller olaglig. Processen är föremål för både politiska och juridiska tvister och kan variera kraftigt mellan delstater.

Historik och föråldrade distrikt

Det har funnits fler än 200 föråldrade (nie längre använda) distrikt genom USA:s historia. Distrikt blir föråldrade när delstater förlorar mandat i fördelningen, när de slår ihop distrikt eller ändrar sitt system för valet av representanter. I vissa fall har distrikten funnits under en kort period eller ändrats upprepade gånger i takt med folkräkningar och politiska beslut.

Fullständig förteckning

Nedan följer en fullständig förteckning över de 435 nuvarande kongressdistrikten i representanthuset, över 200 föråldrade (inte längre använda) distrikt samt sex nuvarande och en föråldrad delegation utan rösträtt. Listan innehåller för varje distrikt normalt delstatstillhörighet, distriktsnummer, nuvarande ledamot, partifärg och geografi — samt historiska anteckningar om tidigare gränsdragningar och ändringar.

Vidare läsning och källor

  • Bureau of the Census – information om folkräkningar och fördelning.
  • Delstatsvalmyndigheter och kongressbiblioteket för detaljerade kartor och historiska register.
  • Rättsfall och juridiska analyser om gerrymandering och omritningstvister.

Om du vill kan jag lägga till den detaljerade listan över alla 435 distrikt med länkar till respektive distrikt (nuvarande ledamöter, kartor och historik) eller sammanställa en översikt per delstat.