Katedralen i Valencia (La Seu) — historia, arkitektur & Heliga Graalen
Katedralen i Valencia (Metropolitan Basilica Cathedral) är tillägnad den heliga Maria. Kyrkan startades 1238 av Valencias första biskop Pere d'Albalat. Den byggdes på en moské. Moskén hade byggts där den tidigare visigotiska katedralen hade stått. En medelhavsversion av gotisk arkitektur är den huvudsakliga stilen i denna katedral. Katedralen innehåller också romanska, franska gotiska, renässanskonst, barock och neoklassiska element. Konstruktionen och ombyggnaderna sträcker sig över flera århundraden (från 1200‑ till 1700‑talen), vilket förklarar den mångfacetterade blandningen av stilar. Planen är i huvudsak en latinsk korsform med tre långskepp, tvärskepp och ett rikt utsmyckat kor, och interiören pryds av ribbvalv, smidda marmoralter och kapell längs sidoskeppen.
Historia och utveckling
Efter den kristna återerövringen av Valencia 1238 inleddes omvandlingen av den tidigare moskén till en kristen katedral. Genom århundradena finansierades tillbyggnader av kungligheter, biskopar och mäktiga valencianska familjer, vilket gav upphov till rik dekor, kapell och konstföremål. På 1400‑ och 1500‑talen genomfördes stora renoveringar och konstnärliga beställningar som speglar Valencia som en viktig medelhavsstad med kontakter till Italien och resten av Europa.
Arkitektur och inredning
Katedralens huvudsakliga uttryck är valenciansk gotik: höga pelare, spetsbågar och eleganta valv som ger ett upphöjt intryck. Från olika epoker finns även laterala ombyggnader i renässans- och barockstil. Bland byggnadens mest kända yttre drag är den gotiska korgången och den stora klocktornet El Miguelete (El Micalet) — en fristående oktogonal klockstapel från 1300‑talet som är en symbol för staden. Tornet har en trappa på cirka 200 steg som leder upp till en utsiktsplattform med vidsträckt utsikt över Valencia.
Inne i katedralen finns många kapell, gravmonument, korstolar och en rikt dekorerad högaltare. Kapitelhuset och flera av sidokapellen rymmer konst- och liturgiska skatter; man hittar bland annat träskulpturer, altarskåp och målningar från olika perioder. Ett katedralmuseum visar föremål som textilier, liturgiska vaser och historiska dokument som berättar om byggnadens roll i stadens religiösa och civila liv.
Den heliga Graalen
Det finns flera kalkoner som påstås vara den heliga Graal spridda över hela världen. En av dem finns i ett kapell i katedralen. Flera kristna historiker hävdar att den som finns i kapellet med största sannolikhet är den autentiska bägare som användes vid den sista nattvarden. Den var den officiella påvliga kalken för många påvar och har använts av många andra, senast av påven Benedictus XVI den 9 juli 2006. Den här kalken är från 1000-talet. Den gavs till katedralen av kung Alfons el Magnànim år 1436.
Traditionen kring Santo Cáliz (Den Heliga Kalken) är en av katedralens mest kända och kontroversiella skatter. Bägaren består av en karneol- eller agattratt som monterats i en silverkalk med medeltida och senare beslag. Vetenskapliga studier är blandade i sina slutsatser; för många besökare och troende är dess främsta betydelse ändå den andliga och kulturella traditionen som omger föremålet.
Konstnärliga skatter
Katedralen innehåller också exempel på några av de tidigaste och bästa målningarna från Quattrocento på Iberiska halvön. Dessa hämtades från Rom via konstnärer som beställdes av den valencianska påven Alexander VI. Alexander VI gjorde begäran om att göra Valencia till säte för en ärkebiskop när han fortfarande var kardinal. Detta beviljades av påven Innocentius VIII år 1492.
Utöver quattrocentomålningarna rymmer katedralen verk från senare renässans- och barockperioden — predellor, altartavlor och skulpturer som visar lokala konstsamlare och internationella influenser. Korstolarnas intarsia, målade paneler och gravvårdar ger också värdefull information om konstnärliga tekniker och religiösa ideal under flera sekel.
Besök och praktisk information
Katedralen är fortfarande en aktiv plats för gudstjänst, men är också ett av Valencias viktigaste turistmål. Besökare uppmanas att visa respekt under pågående mässor och att klä sig passande. Det finns vanligtvis en inträdesavgift som också kan omfatta tillträde till klocktornet El Miguelete och katedralmuseet. Öppettider varierar efter säsong och högtider; kontrollera aktuella tider före besöket. Guidade turer erbjuds ofta och är ett bra sätt att få djupare kunskap om byggnadens historia, konstverk och den kontroversiellt berömda Santo Cáliz.
Sammanfattningsvis är Katedralen i Valencia ett arkitektoniskt och konsthistoriskt nav i staden: en plats där medeltida byggnadstraditioner, senare konstnärliga strömningar och religiösa traditioner möts — inte minst i den gåtfulla berättelsen om den Heliga Graalen.
Västra vyn (Our Lady Square): Apostelporten, cimbori och Obra Nova
Frågor och svar
F: Vad är katedralen i Valencia tillägnad?
S: Valencias katedral är tillägnad den heliga Maria.
F: När startades kyrkan?
S: Kyrkan startades 1238 av Valencias första biskop Pere d'Albalat.
F: Var ersatte den kyrkan?
S: Katedralen ersatte en moské som hade byggts där den tidigare visigotiska katedralen hade stått.
F: Vilken arkitekturstil innehåller den?
S: Huvudstilen i denna katedral är en medelhavsversion av gotisk arkitektur, men den innehåller också romanska, franska gotiska, renässanskonst, barock och neoklassiska element.
F: Finns det en kalk som påstås vara den heliga Graal i kapellet?
S: Ja, det finns en kalk som påstås vara den heliga Graal i ett av katedralens kapell. Flera kristna historiker hävdar att denna kalk troligen är autentisk och härstammar från 1000-talet.
F: Vem gav denna kalk till katedralen?
S: Kung Alfons el Magnànim gav denna kalk till katedralen 1436.
Fråga: Hur gjorde påven Alexander VI Valencia till ärkebiskopssäte?
S: Påven Alexander VI begärde att Valencia skulle bli ärkebiskopssäte när han fortfarande var kardinal, och hans begäran beviljades av påven Innocentius VIII 1492.
