Vertigo (yrsel): symtom, orsaker och migränassocierad yrsel
Läs om vertigo (yrsel): vanliga symtom, orsaker och hur migränassocierad yrsel skiljer sig — diagnos, behandling och när du bör söka vård.
Vertigo: det känns som om världen runtomkring snurrar, som om du själv snurrar, eller som om det snurrar i huvudet. Vertigo är en särskild typ av yrsel som oftast beror på störningar i balanssystemet i innerörat eller i hjärnans balanscentrum. När yrseln uppstår i samband med migrän kallas den migränassocierad vertigo. Den kan komma före en migränattack, samtidigt som huvudvärken eller — vanligen — i mellanperioderna mellan huvudvärksattacker. Många personer med migrän upplever också svindel eller yrsel som huvudsymtom i stället för eller tillsammans med huvudvärk.
Symtom
- Spinningkänsla (du eller omgivningen snurrar).
- Känsla av ostadighet eller att tappa balansen (disequilibrium).
- Illamående och kräkningar, särskilt vid kraftig vertigo.
- Rörelseintolerans — ökad yrsel vid huvudrörelser eller vid resa i bil/båt.
- Öronljud (tinnitus) eller nedsatt hörsel kan förekomma om innerörat är påverkat.
- Synstörningar, ljuskänslighet, ljudkänslighet eller andra migränassocierade symtom vid migränassocierad vertigo.
- Vissa får korta attacker (sekunder–minuter) medan andra kan ha timmar till dagar med symtom.
Orsaker
- Migränassocierad vertigo: sannolikt orsakad av störningar i hjärnans bearbetning av balansinformation vid migrän. Kan förekomma hos personer med eller utan samtidig huvudvärk.
- BPPV (benign paroxysmal positionsyrsel): små kristaller i innerörats båggångar ger korta, intensiva yrselattacker vid huvudrörelse.
- Vestibularisneurit/labyrintit: inflammation i balansnerven eller innerörat, ofta med plötslig svår vertigo och illamående.
- Menières sjukdom: återkommande attacker av vertigo tillsammans med tryckkänsla i örat, tinnitus och fluktuerande hörselnedsättning.
- Cerebrovaskulära orsaker (till exempel stroke i bakre skallgroppen) kan ge yrsel och kräver akut bedömning.
- Läkemedelsbiverkningar, hjärt-kärlsjukdomar, lågt blodtryck (presyncope) och neurologiska sjukdomar kan också ge yrsel.
Skillnaden mellan typiska yrseltyper
- Vertigo: subjektiv känsla av rotation eller rörelse.
- Presyncope: känsla av att svimma/ hålla på att svimmа — ofta kopplat till blodtrycksfall.
- Disequilibrium: ostadighetskänsla eller gångsvårighet utan rotationskänsla.
Utredning och diagnos
Diagnosen bygger i första hand på noggrann sjukdomshistoria och klinisk undersökning. Viktiga moment:
- Detaljerad beskrivning av hur attackerna känns, hur länge de varar och vad som utlöser dem.
- Neurologisk undersökning — ögonrörelser, balans- och gångtest.
- Positionstester, till exempel Dix–Hallpike, för att påvisa BPPV.
- Hörseltest om hörselpåverkan finns.
- Blodprover, EKG eller avbildning (CT/MR) vid misstanke om annan bakomliggande orsak eller vid «röda flaggor» (plötslig svår vertigo med neurologiska bortfall).
- Specialiserade vestibulära tester (videonystagmografi, kalorisk testning) kan användas vid svårutredda fall.
Behandling
Behandlingen anpassas efter orsak:
- Vid migränassocierad vertigo: akut behandling kan likna migränbehandling (t.ex. smärtstillande och vissa triptaner vid tydlig migränrelaterad attack). Förebyggande läkemedel som används vid migrän (beta-blockerare, topiramat, amitriptylin, flunarizin eller gabapentin) kan minska attackfrekvensen. Vestibulär rehabilitering (balansträning) är ofta hjälpsamt.
- Vid BPPV: repositioneringsmanövrar (Epley eller Semont) förflyttar de lösa kalkkristallerna och ger ofta snabb förbättring.
- Vid vestibularisneurit: kortison tidigt i förloppet kan hjälpa, och senare vestibulär rehabilitering påskyndar återhämtning.
- Symtomlindring: antiemetika (mot illamående) och kortvarig användning av vestibulära dämpande medel (t.ex. meclizin eller bensodiazepiner) kan användas akut, men bör inte ges långsiktigt eftersom de fördröjer habituation.
- Menières sjukdom: salt- och vätskerestriktion, diuretika, injektioner i mellanörat eller kirurgiska alternativ vid svår sjukdom.
Livsstil och förebyggande
- Identifiera och undvik migräntriggers (sömnbrist, vissa livsmedel, stress, uttorkning).
- Regelbunden sömn, måltider och motion kan minska attackfrekvens.
- Vid återkommande yrsel kan balansträning och fysioterapi vara effektiva för att minska symtom.
När ska du söka vård akut?
Sök omedelbar vård vid:
- Plötslig mycket kraftig yrsel med samtidig svaghet, domningar, tal- eller synstörningar — dessa kan vara tecken på stroke.
- Svår illamående som leder till uttorkning eller oförmåga att äta/dricka.
- Ny, snabbt förvärrande hörselnedsättning eller ihållande balanstörning.
Prognos
Prognosen varierar beroende på orsak. Många som har BPPV eller vestibularisneurit förbättras av behandling eller rehabilitering. Vid migränassocierad vertigo kan förebyggande behandling och livsstilsförändringar ge betydande symtomlindring, men vissa kan ha återkommande attacker under längre tid. Målet är att minska frekvens och svårighetsgrad samt förbättra funktion i vardagen.
Om du är osäker på orsaken till din yrsel är det bra att diskutera detta med din vårdgivare som kan avgöra lämpliga tester och behandlingar.
Sök