Advance Auto Parts Clash – Daytona-uppvisningslopp i NASCAR
Advance Auto Parts Clash — spektakulärt Daytona-uppvisningslopp i NASCAR: snabb action, prispengar och intensiv tävlingskörning utan poäng inför Daytona 500.
Advance Auto Parts Clash är ett uppvisningslopp i what was known as Monster Energy NASCAR Cup Series som hålls årligen på Daytona International Speedway under helgen före Daytona 500. Loppet har genom åren gått under flera olika sponsornamn, bland annat som Busch Clash, och är avsett som en kort, uppvisande tävling utan mästerskapspoäng som insats. Syftet med formatet och prispengarna är att uppmuntra en mer offensiv och underhållande körstil än i vanliga säsongsrallyn, där ett misstag lätt kan förstöra en hel säsong.
Format
I sitt nuvarande format består loppet av två segment: ett inledande segment på 25 varv och ett avgörande segment på 50 varv. Formatet har dock förändrats flera gånger genom åren; antalet segment, längd och omstartssystem har varierat för att öka spänningen och anpassa sig till publikens och tävlingsledningens önskemål. Eftersom loppet är kortare än ordinarie tävlingar blir strategier kring bränsle och däck annorlunda och förarna kan köra mer aggressivt.
Kvalifikation och deltagare
Tävlingen är en inbjudningstävling med begränsat fält. Deltagarlistan har varierat, men traditionellt inbjuds till exempel tidigare segrare i Clash, pol-pristagare (pole-sitters) från föregående säsong, samt andra utvalda förare och team. Regelverket för vilka som får köra har justerats flera gånger för att både hedra tidigare prestationer och skapa intressanta matchups mellan toppförare.
Betydelse och publikintresse
- Underhållning: Eftersom loppet inte påverkar mästerskapsställningen kör många förare mer offensivt, vilket ofta bjuder på spektakulära omkörningar och dramatik.
- Prispengar: I stället för poäng finns det en prissumma att tävla om, vilket ger en annan drivkraft än i ordinarie tävlingar.
- Förberedelse: För många team fungerar Clash också som en viktig uppvärmning inför Daytona 500, både tekniskt och mentalt.
- TV och publik: Loppet sänds ofta i nationell TV och drar stor publik både på banan och via tv-sändningar tack vare sin intensiva, korta karaktär.
Historik och minnesvärda ögonblick
Loppet har en rik historia med flera spektakulära insatser och kända vinnare. Format- och namnbyten har gjort att evenemanget hela tiden utvecklats, men kärnan — ett kort, fartfyllt uppvisningslopp i Daytona — har funnits kvar. På grund av de traditionellt mindre fälten i Clash är dock de jättelika krascherna som ofta präglar ett fullt Daytona 500-fält mindre vanliga.
1987 års lopp, som vanns av Bill Elliott, genomfördes med en genomsnittshastighet på 318,492 km/h. Det räknas som det snabbaste sanktionerade loppet i NASCAR:s historia (även om det inte var en poänggivande tävling).
Sammanfattningsvis är Advance Auto Parts Clash en publikfriande inledning på Daytona-veckan — ett kort, intensivt och underhållande lopp som låter förarna visa upp snabbhet och racecraft utan de långsiktiga konsekvenserna från mästerskapstävlingar.
Format för lopp
- 1979-1990: Tävlingen bestod av en enda tjugo varv (50 mil) med grön flagg utan krav på depåstopp, varningsflaggor räknas inte.
- 1991-1997: Loppet delades upp i två segment med tio varv med grön flagg, fältet vändes sedan om för det andra segmentet med tio varv, prispengar delades ut för båda segmenten för alla positioner, Loppet hade delats upp i två segment, eftersom det saknade konkurrenskraft sedan restrictor places användes 1988, Inverteringsregeln behövde lite spänning till evenemanget.
- 1998-2000: Evenemanget döptes om till Bud Shootout och bestod av 25 varv, Bud Shootout Qualifier kördes kl. 11.00 och själva Shootout kördes kl. 12.00.
- 2001-2002: Tävlingen döptes om till Budweiser Shootout och utökades till en ny tävlingsdistans (70 varv, 125 miles), varningsvarv skulle räknas, men loppets slut måste avslutas under grönt, med undantag för regeln om grönt-vit-rutiga-finish för Camping World Truck Series, om det är nödvändigt, maximalt ett depåstopp krävdes, Bud Shootout-kvalet avbröts men den andra omgången av kvalet för Cup Series-tävlingar avskaffades.
- 2003-2008: Ett depåstopp krävdes inte längre av en regel, men en minskning av bränslecellernas storlek (från 22 gallon till 13 gallon) gjorde att ett depåstopp var nödvändigt (2007 utökades bränslecellerna till 18,5 gallon).
- 2009-2012: Tävlingen utökades till 25 varv, följt av det sista segmentet på 50 varv, och tävlingsdistansen utökades till 75 varv (187,5 miles).
- 2013-2015: Det var nödvändigt att rösta på nätet för att avgöra vissa aspekter (längden på loppet, krav på obligatoriska depåstopp, antal förare som elimineras, etc.) Den totala längden på loppet var 75 varv.
Tidigare vinnare
| År | Datum | Nej. | Förare | Team | Tillverkare | Varv | Miles |
| 1979 | 11 februari | 28 | Buddy Baker | Ranier-Lundy | Oldsmobile | 20 | 80,467 km (80 miles) |
| 1980 | 10 februari | 2 | Dale Earnhardt | Osterlund Racing | Chevrolet | 20 | 80,467 km (80 miles) |
| 1981 | 8 februari | 11 | Darrell Waltrip | Junior Johnson och medarbetare | Buick | 20 | 80,467 km (80 miles) |
| 1982 | 7 februari | 88 | Bobby Allison | DiGuard Motorsports | Buick | 20 | 80,467 km (80 miles) |
| 1983 | 14 februari* | 75 | Neil Bonnett | RahMoc företag | Chevrolet | 20 | 80,467 km (80 miles) |
| 1984 | 9 februari | 12 | Neil Bonnett | Junior Johnson och medarbetare | Chevrolet | 20 | 80,467 km (80 miles) |
| 1985 | 10 februari | 44 | Meiling Racing | Chevrolet | 20 | 80,467 km (80 miles) | |
| 1986 | 8 februari | 3 | Dale Earnhardt | Richard Childress Racing | Chevrolet | 20 | 80,467 km (80 miles) |
| 1987 | 8 februari | 9 | Bill Elliott | Meiling Racing | Chevrolet | 20 | 80,467 km (80 miles) |
| 1988 | 7 februari | 3 | Dale Earnhardt | Richard Childress Racing | Chevrolet | 20 | 80,467 km (80 miles) |
| 1989 | 12 februari | 25 | Ken Schrader | Hendrick Motorsports | Chevrolet | 20 | 80,467 km (80 miles) |
| 1990 | 11 februari | 25 | Ken Schrader | Hendrick Motorsports | Chevrolet | 20 | 80,467 km (80 miles) |
| 1991 | 10 februari | 3 | Dale Earnhardt | Richard Childress Racing | Chevrolet | 20 | 80,467 km (80 miles) |
| 1992 | 9 februari | 15 | Geoff Bodine | Bud Moore Engineering | Ford | 20 | 80,467 km (80 miles) |
| 1993 | 7 februari | 3 | Dale Earnhardt | Richard Childress Racing | Chevrolet | 20 | 80,467 km (80 miles) |
| 1994 | 13 februari | 24 | Jeff Gordon | Hendrick Motorsports | Chevrolet | 20 | 80,467 km (80 miles) |
| 1995 | 12 februari | 3 | Dale Earnhardt | Richard Childress Racing | Chevrolet | 20 | 80,467 km (80 miles) |
| 1996 | 11 februari | 88 | Dale Jarrett | Robert Yates Racing | Ford | 20 | 80,467 km (80 miles) |
| 1997 | 9 februari | 24 | Jeff Gordon | Hendrick Motorsports | Chevrolet | 20 | 80,467 km (80 miles) |
| 1998 | 8 februari | 2 | Rusty Wallace | Penske Racing | Ford | 25 | 100,584 km (62,5 miles) |
| 1999 | 7 februari | 6 | Mark Martin | Roush Racing | Ford | 25 | 100,584 km (62,5 miles) |
| 2000 | 13 februari | 88 | Dale Jarrett | Robert Yates Racing | Ford | 25 | 100,584 km (62,5 miles) |
| 2001 | 11 februari | 20 | Tony Stewart | Joe Gibbs Racing | 70 | 175 miles (281,635 km) | |
| 2002 | 10 februari | 20 | Tony Stewart | Joe Gibbs Racing | 70 | 175 miles (281,635 km) | |
| 2003 | 8 februari | 8 | Dale Earnhardt, Jr. | Dale Earnhardt, Inc. | Chevrolet | 70 | 175 miles (281,635 km) |
| 2004 | 7 februari | 88 | Dale Jarrett | Robert Yates Racing | Ford | 70 | 175 miles (281,635 km) |
| 2005 | 12 februari | 48 | Hendrick Motorsports | Chevrolet | 70 | 175 miles (281,635 km) | |
| 2006 | 12 februari* | 11 | Joe Gibbs Racing | Chevrolet | 72* | 180 miles (289,682 km) | |
| 2007 | 10 februari | 20 | Tony Stewart | Joe Gibbs Racing | Chevrolet | 70 | 175 miles (281,635 km) |
| 2008 | 9 februari | 88 | Dale Earnhardt, Jr. | Hendrick Motorsports | Chevrolet | 70 | 175 miles (281,635 km) |
| 2009 | 7 februari | 29 | Kevin Harvick | Richard Childress Racing | Chevrolet | 78* | 195 miles (313,822 km) |
| 2010 | 6 februari | 29 | Kevin Harvick | Richard Childress Racing | Chevrolet | 76* | 190 miles (305,775 km) |
| 2011 | 12 februari | 22 | Kurt Busch | Penske Racing | Dodge | 75 | 187,5 miles (301,752 km) |
| 2012 | 18 februari | 18 | Kyle Busch | Joe Gibbs Racing | Toyota | 82* | 205 miles (329,916 km) |
| 2013 | 16 februari | 29 | Kevin Harvick | Richard Childress Racing | Chevrolet | 75 | 187,5 miles (301,752 km) |
| 2014 | 15 februari | 11 | Joe Gibbs Racing | Toyota | 75 | 187,5 miles (301,752 km) | |
| 2015 | 14 februari | 20 | Matt Kenseth | Joe Gibbs Racing | Toyota | 75 | 187,5 miles (301,752 km) |
| 2016 | 13 februari | 20 | Joe Gibbs Racing | Toyota | 79* | 197,5 miles (317,845 km) | |
| 2017 | 19 februari* | 22 | Joey Logano | Team Penske | Ford | 75 | 187,5 miles (301,752 km) |
| 2018 | 11 februari | 2 | Team Penske | Ford | 75 | 187,5 miles (301,752 km) |
Frågor och svar
F: Vad är Advance Auto Parts Clash?
S: Advance Auto Parts Clash är ett årligt utställningslopp i NASCAR Cup Series som hålls på Daytona International Speedway i februari, helgen före Daytona 500.
F: Vad hette loppet ursprungligen?
S: Tävlingen kallades ursprungligen Busch Clash.
F: Hur lång var det ursprungliga loppet?
S: Det ursprungliga loppet var en 50 mil lång "all out sprint".
F: Hur är det nuvarande formatet för loppet uppbyggt?
S: Loppet består av två segment, med en inledande 25-varvsdel som följs av en sista 50-varvsdel.
F: Vad är syftet med loppet?
Svar: Loppet ger inga poäng till vinnaren, men en stor prissumma, vilket är tänkt att uppmuntra till en körstil som inte förekommer i vanliga lopp under säsongen.
Fråga: Är det vanligt med stora krascher i Advance Auto Parts Clash?
S: Stora krascher i Advance Auto Parts Clash är ovanliga på grund av de mindre fälten.
Fråga: Vilket är det snabbaste sanktionerade loppet i NASCAR:s historia och vem vann det?
S: 1987 års lopp, som vanns av Bill Elliott, genomfördes med en genomsnittshastighet på 318,492 km/h och är det snabbaste sanktionerade loppet i NASCAR:s historia (även om det inte var en tävling som gav poäng).
Sök