År: Vad är ett år? Längd, typer och kalenderbegrepp (solår, månår)

Upptäck vad ett år är — längd, skottår, solår, månår, kalenderbegrepp och astronomiska årstyper förklarade enkelt och tydligt.

Ett år är ungefär 365 dagar långt (utom under ett skottår). Rent astronomiskt är ett år den tid det tar för jorden att gå helt runt solen en gång. Ett kalenderår i de flesta moderna kalendrar har 365 dagar, men eftersom den verkliga omloppstiden är något längre (nära 365,25 dagar) införs ibland ett extra dygn under ett skottår för att hålla kalendern i fas med årstiderna.

I den västerländska, gregorianska kalendern börjar kalenderåret den 1 januari och slutar den 31 december. Historiskt har dock årets början varierat (t.ex. vårdagjämningen eller 25 mars), och i praktiska sammanhang kan ett år börja vid andra tidpunkter — till exempel ett räkenskapsår eller ett skolår som följer egna start- och slutdatum.

Olika sätt att mäta ett år

Man kan definiera "år" på flera olika sätt beroende på vad man vill följa (årstider, månens faser, stjärnornas position m.m.). Här är de viktigaste typerna:

• Solår (tropiskt år): Ett solår, ofta kallat tropiskt år, bygger på årstiderna. Den gregorianska kalendern är konstruerad för att följa ett tropiskt år med medellängd 365,2425 dagar. Det tropiska året är den tid det tar för solen att återvända till samma punkt i årscykeln sett från jorden — till exempel tiden från vårdagjämningen till nästa vårdagjämning, eller från ett sommarsolståndet till nästa. Ordet "tropisk" kommer från grekiskans tropikos (vändning).
• Månår (lunarår): Ett månår baseras på månen och består vanligen av 12 synodiska månmånader. En synodisk månmånad är i genomsnitt ungefär 29 dagar, 12 timmar, 44 minuter (≈29,5306 dygn), så 12 sådana månader blir omkring 354,37 dagar. Många kalendrar är renodlat lunära (t.ex. den islamska kalendern) och förskjuts då i förhållande till årstiderna, medan lunisoliska kalendrar (t.ex. hebreiska och kinesiska) lägger till skottmånader för att behålla sambandet med årstiderna.
• Sideriskt år: Ett sideriskt år mäter tiden mellan två tillfällen då en given fixstjärna åter står i samma riktning mot jordens banas referensram — med andra ord ett varv i förhållande till "fasta" stjärnor sett från jorden. Detta år är något längre än det tropiska, ungefär 365,25636 dagar.
• Anomalistiskt år: Ett anomalistiskt år är tiden mellan två på varandra följande tillfällen när jorden är i samma läge i sin elliptiska bana i förhållande till solen (t.ex. mellan två perihelier — de punkter då jorden är som närmast solen). Detta värde skiljer sig något från både det tropiska och det sideriska året (≈365,25963 dygn).
• Förmörkelseår (dracontiskt/ nodalår): Ett förmörkelseår är tiden mellan två passage av solen genom samma månnod (nodpassager). Det är relevanta när man studerar förmörkelser, eftersom bara när solen befinner sig nära en nod kan sol-, jord- och månskropparna linjera upp och ge upphov till förmörkelser. Detta år är kortare än ett tropiskt år (≈346,62 dygn).

Sol- och månår används i olika kalendrar för det dagliga livet. De övriga definitionerna (sideriskt, anomalistiskt, förmörkelseår) används främst av astronomer och i noggranna beräkningar av himlakroppars rörelser.

Kalenderregler och skottår

För att hålla kalendern i takt med årstiderna införs skottår enligt särskilda regler. I den tidigare julianska kalendern (införd av Julius Caesar) var regeln enkel: ett skottår vart fjärde år, vilket gav ett medelvärde på 365,25 dagar. Den lilla skillnaden mellan 365,25 och det tropiska årets cirka 365,2422 dygn gjorde att kalendern långsamt kom ur fas med årstiderna.

Den gregorianska reformen (1582) justerade regeln: ett år är skottår om det är delbart med 4, men år som är delbara med 100 är inte skottår, såvida de inte också är delbara med 400. Det innebär att år 2000 var skottår, medan 1900 inte var det. Detta ger ett genomsnitt på 365,2425 dagar, vilket mycket bättre överensstämmer med det tropiska året.

Andra användningar av "år" som tidsenhet

• Ma (för meganum) — en tidsenhet som motsvarar en miljon år. Suffixet "Ma" används ofta inom discipliner som geologi, paleontologi och astronomi för att beteckna mycket långa tidsperioder. I enklare sammanhang kan även termen "mya" (million years ago / miljoner år sedan) användas eftersom den ofta är mer lättbegriplig för icke-specialister.

Utöver "Ma" finns även beteckningar som "a" eller "yr" i vetenskapliga texter för ett år (från latinets annus), och begreppet "BP" (Before Present, ofta definierat som år 1950) används vid datering inom geovetenskaper och arkeologi.

Slutligen finns det också särskilda kalendrar för specifika ändamål, till exempel en liturgisk kalender för kyrkliga bruk (kalender för det liturgiska året) samt många kulturella och civila varianter som anpassats efter lokala eller administrativa behov.

Frågor och svar

F: Vad är längden på ett år?

F: Hur mäter den gregorianska kalendern längden på ett år?

F: Vad är ett månår?

F: Vilken typ av mätning använder astronomer för att mäta längden på ett år?

F: Vilken tidsenhet är lika med en miljon år?

F: Finns det en intuitivt enkel term som används för "för en miljon år sedan"?

F: Finns det en särskild kalender för liturgiska ändamål?

Sök med bokstav