Årstid
En säsong är en del av ett år. De flesta områden på jorden har fyra årstider under ett år: vår, sommar, höst (brittisk engelska) eller höst (amerikansk engelska) och vinter.
I vissa områden finns det olika antal årstider. Till exempel har de tropiska delarna av Australien (de norra delarna av Queensland, Western Australia och Northern Territory) våt- och torrperioder. Dessa är ett tillägg till, eller ersätter, de vanliga säsongsbeteckningarna.
På tropiska och subtropiska platser finns det två årstider: regnperioden (eller vått eller monsun) och torrperioden. Detta beror på att regnet förändras mer än temperaturen.
Sommaren är en varm årstid eftersom dagarna är längre och solen står högt på himlen och ger direkt ljus till marken. Vintern är en kall årstid eftersom dagarna är kortare och solen står lågt på himlen och ger indirekt ljus till marken. Både förändringarna i dagslängden och solens höjd vid middagstid orsakas av att jordens snurraxel lutar i förhållande till planet för jordens bana runt solen. Vid varje tidpunkt, under varje årstid, har norra och södra halvklotet (jordens halva) motsatta årstider.
De fyra årstiderna: vår, sommar, höst och vinter.
Datum
Årstiderna börjar och slutar på olika datum i olika länder. I USA säger man att årstiderna börjar vid solstickorna och dagjämningarna. Sommarsolståndet är den längsta dagen på året och vintersolståndet den kortaste. Ekvinoxen är den tidpunkt då dagen och natten har samma antal timmar, om man antar att solen är en ljuspunkt i dess centrum. Eftersom den borgerliga gryningen inträffar när solens kant först dyker upp över horisonten och den borgerliga skymningen inträffar när kanten sjunker över horisonten, är den borgerliga dagslängden 12 timmar lång flera dagar före dagjämningen. I USA börjar sommaren vid sommarsolståndet, vintern vid vintersolståndet, våren vid vårdagjämningen och hösten vid höstdagjämningen.
I Storbritannien säger man traditionellt att årstiderna börjar ungefär sju veckor tidigare: våren börjar vid Candlemas (2 februari), sommaren vid May Day (1 maj), hösten vid Lammas (1 augusti) och vintern vid All Hallows (1 november). Dessa är nära korskvartsdagarna halvvägs mellan solstickorna och ekvinoxerna. Den irländska kalendern är liknande, men våren börjar den 1 februari.
I Danmark börjar våren den 1 mars, sommaren den 1 juni, hösten den 1 september och vintern den 1 december. I Australien börjar sommaren den 1 december, hösten den 1mars, vintern den 1 juni och våren den 1 september.
I den kinesiska kalendern och i de norra delarna av Indien ligger solstickorna och ekvinoxerna i mitten av varje årstid. Sommaren inträffar på det halvklot som lutar mot solen.
Högsäsong
Högsäsong är den tid på året då folk reser. Under högsäsong höjer hotell och orter sina priser eftersom efterfrågan är större än under lågsäsong. Det är till exempel högsäsong för skidåkning på vintern och högsäsong för stränder på sommaren.
Relaterade sidor
- Norra halvklotet
- Södra halvklotet
- Östra halvklotet
- Västra halvklotet
- Ekvatorn
- Kräftans vändkrets
- Stenbockens vändkrets
- Polcirkeln
- Antarktiska cirkeln
Frågor och svar
F: Vad är en säsong?
S: En säsong är en del av ett år.
F: Hur många årstider finns det i de flesta områden på jorden?
S: De flesta områden på jorden har fyra årstider under ett år: vår, sommar, höst (brittisk engelska) eller höst (amerikansk engelska) och vinter.
F: Finns det olika antal årstider på vissa platser?
S: Ja, vissa platser har olika antal årstider. Till exempel har de tropiska delarna av Australien (de norra delarna av Queensland, västra Australien och Northern Territory) våt- och torrårstider som är ett tillägg till eller ersätter de vanliga säsongsbeteckningarna. På tropiska och subtropiska platser finns det två årstider - regntid (eller våt, eller monsun) och torrtid.
F: Vad är det som gör att sommaren är varm?
S: Sommaren är varm eftersom dagarna är längre och solen står högt på himlen och ger direkt ljus till marken.
F: Varför är vintern kall?
Svar: Vintern är kall eftersom dagarna är kortare och solen står lågt på himlen och ger indirekt ljus till marken. Båda förändringarna i dagslängden och solens höjd vid middagstid orsakas av att jordens snurraxel lutar i förhållande till planet för jordens bana runt solen.
F: Är årstiderna på ett halvklot motsatta dem på ett annat halvklot?
S: Ja, när som helst under en säsong kommer norra och södra halvklotet att uppleva motsatta årstider.
