Al Jolson – litauisk-amerikansk sångare och skådespelare (1886–1950)

Al Jolson (1886–1950) — litauisk‑amerikansk sångare och skådespelare, först i talfilmen The Jazz Singer, inflytelserik och kontroversiell underhållare som formade amerikansk musik.

Författare: Leandro Alegsa

Al Jolson (26 maj 1886–23 oktober 1950), född Asa Yoelson, var en litauisk-amerikansk sångare och skådespelare. Han var en av de mest framträdande underhållarna i USA från 1910-talet fram till sin död 1950 och kallades ofta för "världens största underhållare". Jolson föddes i ett judiskt hem i dåvarande ryska imperiet (nu en del av Litauen) och emigrerade som barn till USA, där han senare byggde upp sin karriär inom vaudeville, musikaler, grammofoninspelningar och film.

Musikstil och inflytande

Jolsons sångstil beskrevs ofta som sentimental och melodramatisk. Denna uttrycksfulla, ibland teatrala stil bidrog till att göra många melodier populära och påverkade senare generationer av sångare. Han var känd för sitt intensiva uttryck, improvisatoriska frasering och starka scennärvaro. Bland de låtar han gjorde populära finns nummer som "Swanee", "My Mammy" och "Rock-a-Bye Your Baby with a Dixie Melody".

Han påverkade många kända artister, bland andra Bing Crosby Judy Garland, rock- och countryunderhållaren Jerry Lee Lewis och Bob Dylan. Dylan har sagt att Jolson var "någon vars liv jag kan känna". Jolsons sätt att överföra rytmer och känsla från svart musik som jazz och blues till en bred, vit publik bidrog till att sprida dessa musikformer i USA och internationellt.

Scen, film och media

Jolson blev en stor stjärna på Broadway och i den tidiga inspelade ljudunderhållningen. Han sjöng och spelade huvudrollen i den berömda filmen The Jazz Singer, 1927, som ofta kallas den första fullängds talfilmen eftersom den blandade talade dialoger och synkroniserad musik med hjälp av Vitaphone-teknik. Filmen markerade starten för den nya eran i bioindustrin och gjorde Jolson till ett världskänt namn.

På 1930-talet fortsatte han att spela i och spela in musikalfilmer och var under denna tid en av Amerikas mest kända och bäst betalda underhållare. Filmen The Jolson Story (1946), en dramatiserad biografi, vann en Oscar och gjorde Jolsons sånger återigen populära. I den filmen spelade Larry Parks Jolson på duk, men Jolson själv sjöng låtarna som användes i filmen. Uppföljaren Jolson Sings Again kom 1949 och nominerades till flera Oscars.

Insatser för trupperna och under andra världskriget

Efter attacken på Pearl Harbor var Jolson en av de första stora stjärnorna som reste för att underhålla amerikanska trupper utomlands under andra världskriget. Han fortsatte även efter kriget med att uppträda för soldater; 1950 blev han en av de första stora stjärnorna att resa till Korea för att uppträda för trupperna där och gjorde ett stort antal föreställningar under kort tid.

Kontroverser och arv

Jolson uppträdde ibland med svart smink, så kallad blackface, en teaterkonvention från 1800-talets mitt som på hans tid var vanlig i vissa kretsar. Idag ses blackface som djupt problematiskt och rasistiskt, och detta inslag i Jolsons framträdanden är en central orsak till kontrovers kring hans arv. Samtidigt har historiker pekat på att hans repertoar och sceniska presentation bidrog till att introducera element av afroamerikansk musik för många vita lyssnare, och att han i flera fall agerade emot rasdiskriminering i branschen.

Redan 1911 engagerade han sig i frågor om ras och rättigheter på Broadway och anses ha hjälpt till att öppna dörrar för afroamerikanska artister, dramatiker och låtskrivare. Hans stöd och arbetsinsatser på och bakom scenen bidrog till att bana väg för artister som Cab Calloway, Louis Armstrong, Duke Ellington, Fats Waller och Ethel Waters. Samtidigt har moderna bedömningar försökt ge en nyanserad bild av både hans kulturella betydelse och de rasproblem som hans tid och vissa av hans metoder representerade.

Avslutning och betydelse

Al Jolson förblev aktiv på scen och i medier fram till sin död 1950. Han lämnade efter sig ett komplext men betydelsefullt kulturarv: en artist som både formade populärmusiken och populärkulturen under första halvan av 1900‑talet, vars metoder och uttryck numera är föremål för både beundran för musikaliska insatser och kritik för inslag som svartsminkning. Hans inverkan på scennärvaro, inspelningsteknik och spridning av jazz- och bluesinspirerade uttryck hos en bred publik är fortsatt ett ämne för musikhistorisk studie.

Filmer

  • Mammy's Boy (1923) (oavslutad)
  • En plantageslag (1926)
  • Jazzsångaren (1927)
  • Den sjungande dåren (1928)
  • Hollywood Snapshots No. 11 (1929) (kort ämne)
  • Sonny Boy (1929) (Cameo)
  • Säg det med sånger (1929)
  • New York Nights (1929) (Cameo)
  • Mammy (1930)
  • Show Girl in Hollywood (1930) (Cameo)
  • Big Boy (1930)
  • Halleluja, jag är en luffare (1933)
  • Wonder Bar (1934)
  • Gå in i din dans (1935)
  • Paramount Headliner: Broadway Highlights No. 1 (1935) (kort innehåll)
  • Den sjungande ungen (1936)
  • Hollywood Handicap (1938) (kortfilm)
  • Rose of Washington Square (1939)
  • Hollywood Cavalcade (1939)
  • Swanee River (1939)
  • Rhapsody in Blue (1945) (kort scen med Jolson i blackface när han introducerar "Swanee")
  • The Jolson Story (1946) (dubblering och sångröst för Larry Parks med ett kort framträdande på skärmen)
  • Skärmklipp: Off the Air (1947) (kortare ämne)
  • Jolson Sings Again (1949) (sångröst för Larry Parks)
  • Oh, You Beautiful Doll (1949) (endast röst)
  • Skärmklipp: Hollywoods berömda fötter (1950) (kortfilm) (berättare)
  • Memorial to Al Jolson, (1951) dokumentärfilm - Columbia Pictures
  • Den store Al Jolson, (1955) dokumentärfilm, Columbia Pictures

Teater

  • La Belle Paree (1911)
  • Vera Violetta (1911)
  • Samhällets virvel (1912)
  • Smekmånadsexpressen (1913)
  • Barn från gettot (före 1915)
  • Robinson Crusoe, Jr. (1916)
  • Sinbad (1918)
  • Bombo (1921)
  • Big Boy (1925)
  • Artists and Models of 1925 (1925) (tillkom i gjutningen 1926)
  • Big Boy (1926) (återupplivning)
  • Wonder Bar (1931)
  • Håll fast vid era hattar (1940)

Berömda sånger

  • That Haunting Melodie (1911) Jolsons första hit.
  • Att få barnet att sova (1912)
  • Spanjoren som fördärvade mitt liv (1912)
  • Det lilla tyska bandet (1913)
  • Du fick mig att älska dig (1913)
  • Tillbaka till Carolina du älskar (1914)
  • Yaaka Hula Hickey Dula (1916)
  • Jag skickade min fru till de tusen öarna (1916)
  • Jag är helt bunden till Mason Dixon-linjen (1918)
  • Rock-A-Bye Your Baby With A Dixie Melody (1918)
  • Säg det till marinkåren (1919)
  • Jag säger att hon gör det (1919)
  • Min kapten jobbar för mig nu (1919)
  • Swanee (1919)
  • Avalon (1920)
  • O-H-I-O (O-My! O!) (1921)
  • April Showers (1921)
  • Ängelbarn (1922)
  • Coo Coo" (1922)
  • Oogie Oogie Wa Wa Wa (1922)
  • Den underbara grabben från Madrid (1922)
  • Toot, Toot, Tootsie (1922)
  • Juanita (1923)
  • Kalifornien, här kommer jag (1924)
  • Jag undrar vad som hänt med Sally? (1924)
  • All Alone (1925)
  • Jag sitter på toppen av världen (1926)
  • När den röda, röda, rödhaken kommer Bob, Bob, Bobbin' Along (1926)
  • Min mamma (1927)
  • Tillbaka på din egen bakgård (1928)
  • Det finns en regnbåge runt min axel (1928)
  • Sonny Boy (1928)
  • Lilla kompis (1929)
  • Liza (Alla molnen rullar bort) (1929)
  • Låt mig sjunga och jag är lycklig (1930)
  • Kantorn (A Chazend'l Ofn Shabbos) (1932)
  • Du är för vacker (1933)
  • Ma Blushin' Rosie (1946)
  • Årsdagssång (1946)
  • Alexander's Ragtime Band (1947)
  • Carolina på morgonen (1947)
  • Omkring kvart i nio (1947)
  • I väntan på Robert E. Lee (1947)
  • Golden Gate (1947)
  • När du var sexton (1947)
  • Om jag bara hade en tändsticka (1947)
  • Efter att du har gått (1949)
  • Är det sant vad man säger om Dixie? (1949)
  • Är du ensam i kväll? (1950)
1922 notbladZoom
1922 notblad

Frågor och svar

F: Vem var Al Jolson?


S: Al Jolson var en litauisk-amerikansk sångare och skådespelare vars karriär varade från 1911 till sin död 1950. Han kallades "världens största underhållare" och hade en sångstil som var "sentimental [och] melodramatisk".

Fråga: I vilken film spelade Jolson huvudrollen?


S: Jolson spelade huvudrollen i den första (fullängds)talfilmen, The Jazz Singer, som släpptes 1927. Han medverkade också i många andra musikalfilmer under 1930-talet.

Fråga: Vilka priser vann The Jolson Story?


S: The Jolson Story, en film om Jolsons liv, vann en Oscar 1946.

Fråga: Hur påverkade han kända sångare?


Svar: Al Jolson påverkade många kända sångare, bland annat Bing Crosby, Judy Garland, rock- och countryartisten Jerry Lee Lewis och Bob Dylan. Dylan sa att han kunde känna Al Jolsons liv.

Fråga: Vad gjorde han under andra världskriget?


S: Efter attacken mot Pearl Harbor blev Al Jolson den första stjärnan som underhöll trupper utomlands under andra världskriget. År 1950 blev han återigen den första stjärnan att uppträda för soldater i Korea och gjorde 42 föreställningar på 16 dagar.

F: Varför bar han smink för svarta ansikten? S: Al Jolsen bar smink för svart ansikte eftersom det var en teaterkonvention som användes av artister i mitten av 1800-talet för att gestalta afroamerikanska karaktärer eller sjunga afroamerikansk musik som jazz och blues.

F: Hur bidrog hans föreställningar till att bana väg för svarta artister? S: Jolsens välkända teaterkonst och främjande av jämlikhet på Broadway hjälpte till att bana väg för många svarta artister, dramatiker och låtskrivare som Cab Calloway, Louis Armstrong, Duke Ellington, Fats Waller och Ethel Waters.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3