Avalon (sång, 1920)

Ursprung och komposition

Låten krediteras i originalutgåvorna till kompositören Vincent Rose och till Al Jolson; senare utgavs också texter eller medförfattarskap för Buddy DeSylva. Vissa samtida redogörelser antyder att Vincent Rose stod för huvudkompositionen medan Jolson bidrog till spridningen genom sina scennummer. Melodin och formen följer enkla populärmusikaliska mönster från tidigt 1900-tal, med en lätt igenkännbar refräng som gjorde den lätt att anpassa för improvisation och orkesterarrangemang.

Berömda inspelningar och framföranden

Redan under 1920-talet och 1930-talet togs "Avalon" upp av många jazz- och swingmusiker, vilket bidrog till att låten blev en standard i den amerikanska jazzrepertoaren. Bland de noterbara versionerna finns inspelningar av Cab Calloway, saxofonisten Coleman Hawkins och arrangören Eddie Durham. Den spelades också av storbandsledare och solister som ofta gjorde låten till ett solistiskt showcase.

• En av de klassiska liveframförandena skedde när Benny Goodman tog upp numret vid sin berömda konsert i Carnegie Hall 1938, en spelning som hjälpte till att föra swingmusiken in i ett bredare konsertformat.
• Låten förekommer också i biografiska filmer om perioden, exempelvis i produktionerna som skildrar Al Jolsons och Benny Goodmans karriärer.

Rättsprocess kring temat

En uppmärksammad aspekt av låtens historia är att inledningen liknar ett motiv ur Tosca, en opera av Giacomo Puccini. Denna likhet ledde till en upphovsrättslig tvist där Puccinis förläggare hävdade att en melodisk fras i "Avalon" var otillåtet hämtad från operan. Fallet resulterade i att upphovsrättsinnehavarna till Puccinis verk erhöll ersättning och att en del framtida intäkter från låten berördes av beslutet. Det här är ett tidigt exempel på hur populärmusik och konstmusik ibland hamnar i gränslandet mellan inspiration och juridiskt ansvar.

Betydelse och arv

Trots eller delvis på grund av tvisten lever "Avalon" vidare som en standard i jazz- och underhållningsrepertoaren. Låten demonstrerar hur en populärmelodi kan få nytt liv genom tolkningar av olika artister och i olika genrer, från scenframträdanden till konsertinspelningar och film. Dess tidiga spridning genom scennummer och grammofoninspelningar visar också på hur massmedia och välkända artister påverkar vilka låtar som blir bestående.

Noterbara fakta

• Första kommersiella inspelningen gjordes av Al Jolson och bidrog till låtens tidiga framgång.
• Låten användes i musikaler och filmer som speglar populärmusikens historia under 1900-talet.
• Tvisten med Puccinis förlag illustrerar upphovsrättens betydelse för melodianvändning i populärmusik (rättsliga konsekvenser).

Genom sina många tolkningar och sin plats i både populär- och jazztraditionen har "Avalon" förblivit ett relevant exempel på hur en enkel melodisk idé kan få långvarig kulturell genomslagskraft.