Anthony Eden: Premiärministern bakom Suezkrisen
Anthony Eden: premiärministern vars karriär krossades av Suezkrisen 1956 — från Churchill-lojal utrikesminister till kontroversiell statsman i modern brittisk historia.
Robert Anthony Eden, 1st Earl of Avon KG MC PC (12 juni 1897–14 januari 1977) var Storbritanniens premiärminister och en av 1900-talets mest kända brittiska politiker. Han var allmänt känd som Sir Anthony Eden. Eden utbildades vid Eton College och Christ Church i Oxford och steg tidigt i politiken genom att kombinera aristokratisk bakgrund med militär erfarenhet och diplomatisk skicklighet.
Tidigt liv och militärtjänst
Eden tjänstgjorde i första världskriget, där han skadades i strid. Hans militära erfarenhet påverkade senare hans syn på utrikespolitik och säkerhet. Efter kriget gick han in i politiken och valdes till parlamentet; han blev så småningom en framstående röst inom utrikespolitiken och konservativa partiet.
Politisk karriär före och under andra världskriget
Eden utnämndes till utrikesminister 1935 av premiärminister Neville Chamberlain, men avgick 1938 i protest mot Chamberlains försonande politik gentemot Adolf Hitler. Hans avgång var ett tydligt tecken på att han motsatte sig kompromisser som han bedömde äventyra Storbritanniens säkerhet. Under andra världskriget tjänstgjorde Eden som utrikesminister under Winston Churchill och spelade en viktig roll i krigsalliansens diplomati. Efter kriget återvände han som utrikesminister 1951–1955 och var under många år den konservativa regeringens främste utrikespolitiske företrädare.
Premiärminister och Suezkrisen
Eden efterträdde Winston Churchill som premiärminister 1955. Hans tid som premiärminister präglades av svåra utrikespolitiska prövningar, främst händelserna kring Suezkanalen 1956. När Egyptens president Gamal Abdel Nasser nationaliserade Suezkanalen svarade Storbritannien, tillsammans med Frankrike och Israel, med militärt ingripande i ett försök att återta kontrollen. Planeringen och genomförandet av ingripandet kritiserades hårt internationellt. Under tryck från bland annat USA och FN tvingades den anglo-franska styrkan dra sig tillbaka, vilket blev en politisk katastrof för Eden och försvagade Storbritanniens ställning som stormakt.
Hälsa, operation och avgång
1953 genomgick Eden en operation för att ta bort gallstenar. Operationen kom att få allvarliga komplikationer som försämrade hans hälsa permanent. Under hans tid som premiärminister blev hälsoproblemen tydliga och påverkade både hans arbetsförmåga och beslutsfattande. Efter den politiska följden av Suezkrisen och med fortsatt dålig hälsa avgick Eden 1957 och efterträddes av Harold Macmillan. Han avled 1977 av levercancer vid 79 års ålder.
Privatliv och arv
Hans änka, Clarissa Eden, grevinnan av Avon, född 1920, är en brorsdotter till Winston Churchill. Eden beskrivs ofta i två delar: en glänsande tid under 1930-talet och kriget då han var en av Storbritanniens främsta diplomater, och en senare period som premiärminister då Suezkrisen och hans hälsoproblem kraftigt förmörkade hans rykte.
Historisk bedömning
Edens eftermäle är delat. Många historiker hyllar hans förmåga som diplomat och hans långa insats som utrikesminister, medan andra pekar på hans misslyckande i Suez som ett avgörande missgrepp. Två mer sympatiska biografier (från 1986 och 2003) har bidragit till att nyansera bilden. D.R. Thorpe skriver att Suezkrisen "var ett verkligt tragiskt slut på hans premiärministerperiod, och ett slut som kom att få en oproportionerligt stor betydelse i varje bedömning av hans karriär". Många historiker menar att hans tidigare insatser i utrikespolitiken förtjänar större erkännande, även om Suez för alltid präglar hans politiska eftermäle.
Biografi
Född i en aristokratisk familj.
Han anmälde sig frivilligt till den brittiska armén i början av första världskriget och deltog i striderna i Frankrike.
1919-1922 studerade han vid fakulteten för orientaliska språk i Oxford och tog examen med utmärkelser.
Från 1945 till 1973 var han rektor för universitetet i Birmingham.
År 1961 fick han titeln greve.
Eden hade tre söner. Den äldsta och den mellersta sonen dog före honom. Hans titel som Earl of Avon ärvdes av den yngre sonen Nicholas. När Nicholas dog dog, dog titeln ut.
Politisk karriär
Ledamot av underhuset 1923-1957.
Från 1935 till 1938 (Baldwins kabinett) utrikesminister. Han avgick som utrikesminister i Chamberlains kabinett den 20 februari 1938 på grund av att han inte höll med om premiärministerns "försonande" politik gentemot Italien och Tyskland.
Han var utrikesminister i Churchills militärregering (1940-1945) och ansågs vara Churchills efterträdare, men utmärkte sig främst som utrikesminister under kriget. Ledare för underhuset 1942-1945.
Efter Labours valseger i juli 1945 blev han vice oppositionsledare.
1951-1955 utrikesminister och vice premiärminister.
Efter Churchills avgång 1955 utsågs han till premiärminister. Hans premiärministerskap visade sig vara kortvarigt och misslyckat, både utrikespolitiskt (Suezkrisen 1956, som slutade katastrofalt för Storbritannien) och inrikespolitiskt (han var tvungen att avgå efter massprotester från befolkningen och överlåta ledarskapet i partiet till Macmillan).
Frågor och svar
Fråga: Vem var Robert Anthony Eden?
S: Robert Anthony Eden var Storbritanniens premiärminister. Han var även känd som Sir Anthony Eden.
Fråga: Var fick han sin utbildning?
S: Robert Anthony Eden fick sin utbildning vid Eton College och Christ Church, Oxford.
F: Vad är han mest ihågkommen för?
S: Robert Anthony Eden är mest ihågkommen för att han utnämndes till utrikesminister 1935 av premiärminister Neville Chamberlain och avgick 1938 i protest mot Chamberlains försonande av Adolf Hitler. Han är också ihågkommen för att han var Winston Churchills utrikesminister under andra världskriget och återigen 1951-1955.
Fråga: Vad hände med honom 1953?
S: 1953 genomgick Robert Anthony Eden en operation för att ta bort gallstenar som gick fel och förstörde hans hälsa.
Fråga: När blev han premiärminister?
S: Robert Anthony Eden blev premiärminister när Winston Churchill gick i pension 1955.
Fråga: När ersatte Harold Macmillan honom som premiärminister?
Svar: Harold Macmillan ersatte Robert Anthony Eden som premiärminister 1957.
Fråga: Hur har hans liv beskrivits?
Svar: Hans liv har beskrivits som att det har två halvor; den första halvan, från 1930-talet till krigstiden, var lysande medan han ofta rankas bland de minst framgångsrika brittiska premiärministrarna under 1900-talet efter Suezkrisen 1956 som ledde till att han avgick som premiärminister.
Sök