CoBrA – europeisk konstnärsgrupp och avantgarde (1949–1951)
Upptäck CoBrA — den explosiva europeiska konstnärsgruppen (1949–1951): färgstark avantgarde, banbrytande uttryck och påverkan på modern konst.
COBRA (eller CoBrA) var en europeisk avantgarderörelse som var aktiv 1949-1951. Namnet myntades 1948 av Christian Dotremont av initialerna för medlemmarnas hemstäder: Köpenhamn (Co), Bryssel (Br) och Amsterdam (A).
CoBrA var mer än en samling individuella konstnärer; det var ett uttryck för en ny, spontan och kollektiv konstnärlig strategi i Europa efter andra världskriget. Gruppen förespråkade ett frigörande av konstnärliga uttryck från traditionella akademiska normer och betonade lekfullhet, intuition och det omedelbara uttrycket – ofta med inspiration från barnkonst, folk- och primitiv konst samt surrealismens automatiska skrivande och bildskapande.
Historia och organisation
Rörelsen bildades formellt i slutet av 1948 och var organisatoriskt lös lösare än många tidigare konstnärsgrupper. Medlemmarna höll kontakt genom tidskriften Cobra, gemensamma utställningar och samarbeten, men det fanns ingen central ledning. Aktiviteten kulminerade under åren 1949–1951, varefter interna meningsskiljaktigheter och olika konstnärliga riktningar gjorde att gruppen upplöstes.
Medlemmar och närstående konstnärer
CoBrA bestod av konstnärer och poeter från flera länder. Bland de mest kända namnen återfinns:
- Karel Appel (Nederländerna)
- Asger Jorn (Danmark)
- Constant (Nederländerna)
- Pierre Alechinsky (Belgien)
- Christian Dotremont (Belgien)
- Corneille (Belgien/Nederländerna)
- Carl-Henning Pedersen (Danmark)
- Else Alfelt (Danmark)
- Lucebert (Nederländerna)
- Flera andra konstnärer och poeter deltog i projekt och publikationer, samt regionala grupper i de berörda länderna.
Konstnärliga idéer och uttryck
CoBrA:s konst kännetecknas av:
- Spontanitet – snabb, impulsiv teckning och måleri utan för mycket planering.
- Färgrikedom – intensiva, ofta oskuggade färgfält och kraftiga penseldrag.
- Symbolik och mytologi – användning av primitiva symboler, djurbilder och arketypiska figurer.
- Experimentella tekniker – collage, tryck, väggmålningar och gemensamma konstverk där flera konstnärer arbetade samtidigt.
- Betoning av lek och barns uttryck – barnkonstens naiva form användes som inspirationskälla för att undvika akademisk stelhet.
Publikationer och utställningar
Gruppen gav ut tidskriften Cobra, som innehöll artiklar, poesi, konstverk och manifest i syfte att sprida deras idéer och skapa konstnärlig dialog över gränserna. CoBrA organiserade också gemensamma utställningar i flera europeiska städer där medlemmarna visade både individuella verk och kollektiva experiment.
Upplösning och arv
CoBrA upplöstes 1951, men dess inflytande på efterkrigstidens europeiska konst blev stort. Gruppens betoning på spontanitet och kollektivt skapande påverkade senare rörelser inom konkret expressionism och informell konst, och flera av dess medlemmar fortsatte att vara ledande figurer i europeisk konst under decennierna som följde.
Var kan man se CoBrA-konst i dag?
Verk av CoBrA-konstnärer finns i många offentliga och privata samlingar runt om i Europa, bland annat på museer i Nederländerna, Danmark, Belgien och Frankrike. Retrospektiva utställningar och forskningsprojekt har under senare år bidragit till att återuppväcka intresset för gruppens experimentella praktik.
Sammanfattning: CoBrA var en kortlivad men betydelsefull avantgarderörelse som genom sin lekfullhet, spontanitet och gränsöverskridande samverkan bidrog till att forma efterkrigstidens konstscen i Europa.
Historia
COBRA bildades av Karel Appel, Constant, Corneille, Christian Dotremont, Asger Jorn och Joseph Noiret den 8 november 1948 på Café Notre-Dame i Paris, med undertecknandet av ett manifest, "La Cause Était Entendue", som utarbetats av Dotremont. Konstnärerna hade en gemensam doktrin om fullständig frihet för färg och form och en antipati mot surrealismen, men de delade också ett intresse för marxism och modernism. Deras arbetsmetod byggde på spontanitet och experiment, och de hämtade sin inspiration särskilt från barns teckningar, från primitiva konstformer och från Paul Klees och Joan Mirós verk. Gruppen, som bildades som en sammanslagning av den nederländska gruppen Reflex, den danska gruppen Høst och den belgiska revolutionära surrealistiska gruppen, varade bara i några år men lyckades under den tiden uppnå ett antal mål: tidskriften Cobra, en serie samarbeten mellan olika medlemmar kallad Peintures-Mot och två storskaliga utställningar. Den första ägde rum på Stedelijk Museum i Amsterdam i november (1949) och den andra i Palais des Beaux-Arts i Liège (1951).
I november 1949 bytte gruppen officiellt namn till "Internationale des Artistes Expérimentaux", med ett medlemskap som spreds över Europa och USA, även om detta namn aldrig har fastnat. Rörelsen upplöstes officiellt 1951, men många av dess medlemmar stod varandra nära, särskilt Dotremont fortsatte att samarbeta med många av gruppens ledande medlemmar.
Gruppens främsta fokus var halvabstrakta målningar med lysande färger, våldsamma penseldrag och förvridna människofigurer som inspirerades av primitiv och folklig konst och som liknade amerikansk action painting. Cobra var en milstolpe i utvecklingen av Tachisme och den europeiska abstrakta expressionismen.
Deltagare
Bland deltagarna i COBRA fanns följande:
|
|
Sök