COBRA (avantgardistisk rörelse)

Historia

COBRA bildades av Karel Appel, Constant, Corneille, Christian Dotremont, Asger Jorn och Joseph Noiret den 8 november 1948 på Café Notre-Dame i Paris, med undertecknandet av ett manifest, "La Cause Était Entendue", som utarbetats av Dotremont. Konstnärerna hade en gemensam doktrin om fullständig frihet för färg och form och en antipati mot surrealismen, men de delade också ett intresse för marxism och modernism. Deras arbetsmetod byggde på spontanitet och experiment, och de hämtade sin inspiration särskilt från barns teckningar, från primitiva konstformer och från Paul Klees och Joan Mirós verk. Gruppen, som bildades som en sammanslagning av den nederländska gruppen Reflex, den danska gruppen Høst och den belgiska revolutionära surrealistiska gruppen, varade bara i några år men lyckades under den tiden uppnå ett antal mål: tidskriften Cobra, en serie samarbeten mellan olika medlemmar kallad Peintures-Mot och två storskaliga utställningar. Den första ägde rum på Stedelijk Museum i Amsterdam i november (1949) och den andra i Palais des Beaux-Arts i Liège (1951).

I november 1949 bytte gruppen officiellt namn till "Internationale des Artistes Expérimentaux", med ett medlemskap som spreds över Europa och USA, även om detta namn aldrig har fastnat. Rörelsen upplöstes officiellt 1951, men många av dess medlemmar stod varandra nära, särskilt Dotremont fortsatte att samarbeta med många av gruppens ledande medlemmar.

Gruppens främsta fokus var halvabstrakta målningar med lysande färger, våldsamma penseldrag och förvridna människofigurer som inspirerades av primitiv och folklig konst och som liknade amerikansk action painting. Cobra var en milstolpe i utvecklingen av Tachisme och den europeiska abstrakta expressionismen.

Deltagare

Bland deltagarna i COBRA fanns följande: