George Corley Wallace (25 augusti 1919–13 september 1998) var en amerikansk politiker. Han var Alabamas guvernör från 1963 till 1967 och tjänstgjorde även under flera andra perioder senare i karriären. Han kandiderade till presidentposten i Förenta staterna vid flera tillfällen, bland annat åren 1964, 1968 och 1976.

Tidigt liv och politisk start

Wallace föddes i Clio, Alabama. Han började sin politiska bana i lokal politiken och inledde en lång karriär som gjorde honom till en av de mest uppmärksammade och omstridda politikerna i USA under 1960- och 1970-talen. Vid 33 års ålder påbörjade han sin resa i offentliga ämbeten genom att kandidera till och tjänstgöra som länsdomare.

Guvernör och politik

Som guvernör blev Wallace snabbt känd för sin hårda hållning mot den federala regeringens ingripanden i delstatens frågor, framför allt i frågor som rörde ras och medborgerliga rättigheter. Han blev en symbol för motstånd mot insatser för integration under medborgarrättsrörelsen och förknippas med uttryck som hans berömda formulering från ett tal 1963: "segregation now, segregation tomorrow, segregation forever" — en formulering som fångade hans dåvarande stöd för segregation.

Wallace tillhörde det demokratiska partiet och framträdde under stora delar av sin karriär som en kompromisslös försvarare av vad han kallade delstatens rättigheter. Han var också aktiv i statlig politik bortom guvernörsämbetet, och hans politiska nätverk och familjekopplingar (bland annat genom hustrun Lurleen Wallace, som själv var guvernör under en period) påverkade Alabamas politik under årtionden.

Han stod formellt i ledet för demokraterna, men hans populistiska retorik och försvar av segregation gjorde att han ofta stod i konflikt med den nationella demokratiska ledningen under 1960-talet.

Presidentkampanjer och attentatet 1972

  • 1968 ställde Wallace upp som kandidat utanför de traditionella partistrukturerna och lyckades attrahera ett brett stöd i delar av södern — han vann flera delstater och fick ett betydande antal elektorsröster i presidentvalet.
  • Under sin kampanj för att bli president 1972 blev han skjuten vid ett attentat i Laurel, Maryland. Gärningsmannen Arthur Bremer avlossade skott mot Wallace den 15 maj 1972. Attacken lämnade Wallace svårt skadad och förlamad från midjan och nedåt; han satt i rullstol resten av sitt liv.
  • Attentatet avbröt hans chanser i den pågående kampanjen 1972 och kom att påverka både hans politiska möjligheter och personliga liv i decennier efteråt.

Senare år och förändrade ställningstaganden

Efter återkomsten till politiken under 1970- och 1980-talen tonade Wallace med tiden ner många av sina tidigare mest extrema ställningstaganden. I slutet av sin karriär och under sina sista år uttryckte han ånger över vissa delar av sin tidigare retorik och sökte försoning med grupper han tidigare slagit mot. Denna förändring togs emot på olika sätt — för vissa var försoningen äkta, för andra var den för sent kommen.

Död och arv

Wallace dog vid 79 års ålder. Enligt rapporter avled han av sepsis orsakad av en infektion i ryggraden, efter att ha suttit i rullstol i 26 år. Hans liv och karriär lämnar ett komplext arv: han var både en skicklig populistisk politiker som vann omfattande stöd i delar av USA och en polariserande figur i den amerikanska historien, särskilt på grund av sin roll i motståndet mot den amerikanska medborgarrättsrörelsen.