Mikhail Ivanovich Chigorin (Gatchina, Ryssland, 12 november 1850 — Lublin, Polen, 25 januari 1908) var en av de ledande ryska schackspelarna under slutet av 1800‑talet. Han räknas som en viktig föregångare och inspirationskälla för den sovjetiska schackskolan som senare kom att dominera världsschacket.

Biografi

Chigorin växte upp i Gatchina nära Sankt Petersburg. Han var till stora delar självlärd och gjorde schack till sitt livsverk även om schackspelande på den tiden ännu inte var en fullt professionell bana för de flesta. Han var känd för sitt intensiva engagemang i schacklivet i St. Petersburg — han grundade en schackklubb där, höll föreläsningar och skrev flitigt i schackpressen.

Matcher och turneringsresultat

Under sin karriär hörde Chigorin till världstoppen. Han utmanade två gånger Wilhelm Steinitz om världsmästerskapet i schack, båda matcherna spelades i Havanna. Resultaten blev i första matchen 1889 seger för Steinitz med 10½–6½ och i andra matchen 1892 med 12½–10½. Chigorin spelade även en match 1893 mot Siegbert Tarrasch i Sankt Petersburg som slutade oavgjort 11–11; Tarrasch ansågs då sannolikt vara världens näst bästa spelare efter Steinitz.

Schackstil och bidrag till teorin

Chigorin var känd för sin kreativa och dynamiska spelstil: han sökte aktiva ställningar, vågade komplikationer och betonade figurspel framför konservativa strategiska principer. Hans spel inspirerade många senare spelare som föredrog initiativ och aktivitet framför passivitet.

Han bidrog konkret till öppningsteorin. De viktigaste bidragen är:

  • Chigorinvarianten av Ruy Lopez — ett konkret fortsättningsförslag som i traditionell notation ofta skrivs: 1.e4 e5 2.Nf3 Nc6 3.Bb5 a6 4.Ba4 Nf6 5.O-O Be7 6.Re1 b5 7.Bb3 d6 8.c3 O-O 9.h3 Na5. Variationen leder ofta till obalanserade, dynamiska ställningar där svart söker aktivitet på damflygeln.
  • Chigorinförsvaret i Damens gambit — 1.d4 d5 2.c4 Nc6. Detta är ett originellt sätt för svart att spela mot damgambitens huvudlinjer: svart offrar inte materiellt i första hand utan försöker skapa tidig figuraktivitet och press på centrum. Chigorinförsvaret används fortfarande ibland i hög klass och uppskattas för sina praktiska möjligheter.

Skrifter, undervisning och organisatoriskt arbete

Chigorin var även verksam som lärare och författare. Han höll föreläsningar, skrev artiklar och schackspalter för tidningar och stödde ett antal schacktidskrifter ekonomiskt för att hålla dem igång. Hans insatser stärkte schackkulturen i Ryssland och lade grunden för en mer organiserad schackverksamhet.

Han försökte länge etablera en nationell schackförening; initiativet lyckades formellt först några år efter hans död, men hans arbete var viktigt för att skapa de institutioner som senare fick betydelse för ryskt och sovjetiskt schack.

Arv och minne

Chigorin lämnar efter sig ett bestående arv: både genom sina partier och genom de öppningsidéer som bär hans namn. Hans spel visar hur kreativitet och initiativ kan ge framgång även mot mer positionella rivaler. Många senare spelare och tränare i Ryssland och Sovjetunionen hämtade inspiration i hans sätt att prioritera aktivitet och angrepp.

Det finns turneringar, klubbar och litteratur som hedrar hans namn, och hans partier studeras fortfarande för sin pedagogiska och estetiska kvalitet.

Död

Chigorins tidiga död 1908 orsakades av diabetes, som vid den tiden saknade effektiv behandling. Hans bortgång innebar ett tidigt slut på en av de mest inflytelserika personligheterna i ryskt 1800‑talschack.