Världsmästare i schack är spelare som har vunnit en match eller turnering om världsmästartiteln i schack. Titeln är formellt öppen för alla – både män och kvinnor kan alltså bli världsmästare i den öppna (allmänna) kategorin – men ingen kvinna har hittills utmanat om den öppna världsmästartiteln i en VM-match. Det finns däremot ett separat världsmästerskap för kvinnor, där bland andra Vera Menchik var den första kvinnliga världsmästaren, samt särskilda mästerskap för olika åldersgrupper (juniorer, ungdomar).

Definition och status

Titeln "världsmästare" avser i allmänhet innehavaren av den enfaldigt erkända världsmästartiteln i schack — den titel som historiskt har överlämnats från mästare till utmanare i avtalade matcher eller som vunnits i turneringar/serier (beroende på periodens regelverk). Under olika perioder har formatsystemet ändrats: ibland avgjordes titeln i direktmatch mellan regerande världsmästare och en utsedd utmanare, ibland i turneringar (t.ex. FIDE:s kandidat- och knockoutsystem). Värdet och erkännandet av titeln bestäms av det internationella regelverket och av världsschackförbundet FIDE.

Kort historik

Innan 1886 fanns inget officiellt världsmästerskap, men vissa spelare ansågs allmänt vara de bästa i världen. Den första officiella världsmästarmatchen spelades 1886, då Wilhelm Steinitz blev den förste erkände världsmästaren. Efter Alekhines död 1946 organiserade FIDE ett mästerskap 1948 för att fastställa en ny världsmästare, och därefter arrangerades cyklerna (zonal, interzonal, kandidatturnering/matcher) under FIDE:s överinseende.

Mellan 1993 och 2006 var världsmästartiteln splittrad: efter en konflikt när Garry Kasparov lämnade FIDE 1993 fanns parallella titlar — den så kallade "klassiska" (eller PCA/klassiska) titeln och en separat FIDE-titel. År 2006 återförenades titlarna i en match mellan de båda rivalerna, och därefter återgick man till en enhetlig världsmästare.

Format och cykel

Historiskt har formatet varierat:

  • Direktmatch mellan regerande världsmästare och en utsedd utmanare (vanligt under större delen av 1900-talet).
  • Kandidatsystemet (t.ex. kandidatturneringar eller kandidatmatcher) för att utse utmanaren.
  • Knockoutturneringar och senare turneringsformat som använts av FIDE under 1990- och 2000-talen.

Sponsorintressen, värdstäders vilja och logistik spelar stor roll för var och hur matcher hålls. Traditionellt har VM-matcher ofta spelats på neutral mark, men arrangemangen kan variera beroende på sponsoravtal och bud — exempelvis spelade Fischer mot Spasskij på Island, Aljechin mötte Capablanca i Buenos Aires, medan Sovjetunionens mästare ofta spelade i Moskva.

Exempel: VM-matchen 2013

VM-matchen 2013 hölls i Chennai, huvudstaden i Tamil Nadu, och spelades mellan regerande världsmästaren Viswanathan Anand och utmanaren Magnus Carlsen. Beslutet att lägga matchen i Chennai togs av FIDE efter ett bud från staden; Anand har sina rötter i Tamil Nadu. Magnus Carlsen segrade i matchen genom att vinna tre partier och nå 6,5 poäng — titeln säkrades i slutet av parti 10. Carlsen blev därmed världsmästare som 22‑åring.

Magnus Carlsen försvarade sedan titeln flera gånger (2014, 2016, 2018, 2021) men valde 2023 att inte spela om titeln. I världsmästerskapet 2023 spelade istället Ian Nepomniachtchi mot Ding Liren, och Ding Liren vann och blev världsmästare 2023.

Noter om kvinnor i världsmästerskapen

Det finns ett separat världsmästerskap för kvinnor (Women's World Chess Championship) som har funnits sedan 1927. Flera kvinnliga spelares främsta satsning har dock legat i att delta i den öppna (allmänna) tävlingen; den mest framstående moderna kvinnliga spelaren är Judit Polgár, som under lång tid var högst rankad av kvinnliga spelare men valde att tävla i öppna evenemang och deltog inte i kvinnornas VM-cykel. Sammanfattningsvis: kvinnor kan bli världsmästare i den öppna kategorin, men hittills har ingen kvinna utmanat om den öppna VM-titeln i en formellt erkänd världsmästarsmatch.

Komplett lista över världsmästare (klassisk/unifierad linje)

  • Wilhelm Steinitz (förste officiella världsmästare, 1886)
  • Emanuel Lasker (1894–1921)
  • José Raúl Capablanca (1921–1927)
  • Alexander Alekhine (1927–1935, 1937–1946)
  • Max Euwe (1935–1937)
  • Mikhail Botvinnik (1948–1957, 1958–1960, 1961–1963)
  • Vasily Smyslov (1957–1958)
  • Mikhail Tal (1960–1961)
  • Tigran Petrosian (1963–1969)
  • Boris Spassky (1969–1972)
  • Bobby Fischer (1972–1975)
  • Anatoly Karpov (1975–1985)
  • Garry Kasparov (1985–2000)
  • Vladimir Kramnik (2000–2007; klassisk till 2006, därefter återförenad titel till 2007)
  • Viswanathan Anand (2007–2013)
  • Magnus Carlsen (2013–2023)
  • Ding Liren (2023– )

Parallell FIDE-linje 1993–2006 (urval): Under splittringstiden fanns också FIDE‑världsmästare, valda via FIDE:s egna system (ofta knockoutturneringar). Bland dessa fanns bland andra Anatoly Karpov (FIDE‑mästare tidigt under 1990‑talet), Alexander Khalifman (1999–2000), Viswanathan Anand (FIDE‑mästare 2000), Ruslan Ponomariov (2002–2004), Rustam Kasimdzhanov (2004–2005) och Veselin Topalov (2005–2006). 2006 förenades titlarna igen efter en enande match.

Avslutande kommentarer

Världsmästartiteln i schack har en rik och komplicerad historia med olika formatskiften, politiska och ekonomiska inslag samt perioder av stark dominans från olika länder (framför allt Sovjetunionen under större delen av 1900‑talet). För den som vill fördjupa sig rekommenderas att studera individuella världsmästarmatcher, FIDE‑cyklerna och analyser av nyckelpartier från varje epok.