Påve Celestinus IV (Goffredo Castiglione) – två veckors pontifikat 1241

Kortlivade påven Celestinus IV (Goffredo Castiglione) — två veckors pontifikat 1241. Upptäck hans snabba inträde i kyrkohistorien och den medeltida maktkampen.

Påve Celestine IV (latin: Coelestinus Quartus; död 10 november 1241 i Rom), född Goffredo Castiglione, var en italiensk präst i den romersk-katolska kyrkan och den 180:e påven. Hans pontifikat var mycket kort — från den 25 oktober 1241 till den 10 november 1241 — och varade knappast två veckor.

Liv och karriär före påvedömet

Detaljer om Goffredo Castigliones tidiga liv, inklusive exakt födelseår och födelseort, är osäkra. Han var verksam i den kyrkliga hierarkin och gjorde karriär som präst och kyrklig ämbetsman. Under åren före sitt val till påve tjänstgjorde han som kardinal och deltog i den romerska kurian, där han bland annat var verksam i administrativa och diplomatiska uppdrag. Han beskrevs i samtida källor som erfaren och respekterad inom kyrkans ledning.

Valet till påve och historisk kontext

Valet skedde i en tid av skarp konflikt mellan påvestolen och den tysk-romerske kejsaren Fredrik II. Situationen präglades av spänningar, få tillgängliga elektorer och politiskt tryck från flera håll. Celestine IV valdes som en kompromisskandidat i ett försök att dämpa konflikten och återuppta förhandlingar, men hans korta pontifikat gjorde att han aldrig hann genomföra några breda initiativ eller förändringar.

Pontifikatets innehåll och betydelse

Eftersom Celestine IV bara satt i ämbetet i ungefär två veckor finns det få bevarade dokument eller beslut som kan tillskrivas hans tid som påve. Hans val och snabba bortgång illustrerar dock den politiska instabilitet som präglade kyrkan under 1200-talets första hälft och försvårade långsiktiga lösningar i konflikten mellan kyrka och kejsarmakt.

Död och eftermäle

Celestine IV avled i Rom den 10 november 1241. Hans tid som påve är ofta noterad i historieskrivningen för sin exceptionellt korta varaktighet. Efter hans död följde en längre period utan nyvald påve (sede vacante), och en slutgiltig lösning i påve-kejsar-konflikten dröjde; nästa påve som valdes i förbindelse med dessa händelser var Innocentius IV år 1243.

Sammanfattning: Goffredo Castiglione, som valdes till påve Celestine IV, var en erfaren kyrkoman vars pontifikat 1241 varade bara cirka två veckor. Hans korta regeringstid gjorde att han i praktiken inte hann sätta någon bestående prägel på kyrkans politik, men hans val speglar den politiska och institutionella turbulens som präglade påvestolen under denna period.

Sök med bokstav