Påve Innocentius VII
Påve Innocentius VII (latin: Innocentius Septimus; 1336-6 november 1406), född Cosimo de' Migliorati, var en italiensk präst i den romersk-katolska kyrkan och den 205:e påven från 1404 till sin död 1406.
Tidigt liv
Migliorati föddes i Sulmona i regionen Abruzzi i Italien.
Migliorati studerade i Perugia, Padua och Bologna. Han undervisade i juridik i Perugia och Pagua.
Bishop
Påven Urban VI utnämnde Migliorati till biskop av Bologna 1386. Han blev ärkebiskop av Ravenna 1387.
Kardinal
Påven Bonifatius IX utnämnde Migliorati till kardinal 1389.
Påven
Migliorati valdes till påve den 17 oktober 1404 och valde att kallas Innocentius VII.
Han upphöjde sin brorson till kardinal Ludovico Migliorati. Kardinal Migliorati hade en unik roll som kardinalsbrorson.
Påven Innocentius var inblandad i italienska och europeiska politiska tvister.
Den västerländska schismen
Innocentius VII var påve under den västliga schismen, som var en splittring mellan fraktioner inom den romersk-katolska kyrkan mellan 1378 och 1417.
Under denna period fanns det flera som hävdade att de var den sanna påven.
| Påvar under den västerländska schismen |
|
|
