Påve Pius II
Påve Pius II (latin: Pius Secundus; 18 oktober 1405-14 augusti 1464), född Enea Silvio Piccolomini, var en italiensk präst i den romersk-katolska kyrkan och den 211:e påven från den 19 augusti 1458 till sin död 1464.
Tidigt liv
Pius II föddes i Corsignano, som ligger nära Siena. Han var den äldsta av 18 barn.
Han studerade vid universitetet i Siena.
Han prästvigdes 1446.
Löpare
År 1447 utnämnde påven Nikolaus V Piccolomini till biskop av Trieste. År 1450 utnämndes han till biskop av Siena.
Påven
Kardinal Piccolomini valdes till påve 1458. Påven valde att kallas "Pius" på grund av adjektivet fromm som återkommer i frasen "pius Aeneas" i Vergilius Aeneis.
Påven Pius var inblandad i italienska och europeiska politiska tvister.
Enligt Niccolò Machiavelli "visade Pius att han framför allt tänkte på kristenhetens välfärd och kyrkans ära, oberoende av alla privata passioner och intressen".
Den heliga Katarina av Siena kanoniserades under hans regeringstid.
Utvalda verk
I en statistisk översikt från skrifter av och om påven Pius II omfattar OCLC/WorldCat cirka 20+ verk i 30+ publikationer på 5 språk och 120+ biblioteksbestånd.
- De miseria curialium (1485)
- Epistolæ in pontificatu editæ (1487)
- Aeneas Siluius in Europam (1490)
- Eneas siluius de remedio amoris Somniu fortune eiusdem (1490)
- Epistolae familiares (1492)
- Lystoire de Eurialus et Lucresse, vrays amoureux (1493)
- Commentarii rerum memorabilium quae temporibus suis contigerunt (1584)
