I detta japanska namn är familjenamnet Munemori.
Sadao Munemori (född 17 augusti 1922-5 april 1945) var en soldat i USA:s armé. Han fick hedersmedaljen för sina insatser under andra världskriget.
Tidiga år och bakgrund
Sadao Munemori föddes i Los Angeles, Kalifornien, i en japansk-amerikansk familj och tillhörde generationen som kallas nisei (andra generationens japanska amerikaner). Som många andra nisei växte han upp i en miljö där familjens kultur och amerikanska vardagsliv möttes. Efter attacken mot Pearl Harbor 1941 och den folkomflyttning som följde påverkades japansk-amerikanska samhällen starkt av misstänksamhet och begränsningar, samtidigt som många nisei valde att tjäna i den amerikanska militären för att visa lojalitet mot USA.
Tjänstgöring i kriget
Munemori tjänstgjorde i enheter bestående av japansk-amerikanska soldater, bland dem välkända enheter som 100th Infantry Battalion och 442nd Regimental Combat Team, vilka blev kända för sin uthållighet och tapperhet. Dessa enheter bestod till stor del av nisei-soldater och blev senare en av de mest dekorerade enheterna i USA:s armé under andra världskriget.
Mod och Medal of Honor
Den 5 april 1945 gjorde Munemori en handling av självuppoffring under strid, då han räddade sina kamrater genom att kasta sig över en fientlig handgranat. Han dog i samband med denna handling och tilldelades postumt Medal of Honor — USA:s högsta militära utmärkelse — för sitt mod och självuppoffring. Munemori var den ende japansk-amerikanske soldaten som ursprungligen tilldelades Medal of Honor under själva andra världskriget; senare granskningar och uppgraderingar av utmärkelser ledde till att fler nisei fick motsvarande erkännanden.
Eftermäle
Sadao Munemoris insats och offer har blivit en symbol för nisei-soldaternas lojalitet och mod under en tid präglad av misstro och svåra prövningar för japansk-amerikanska samhällen. Hans historia lever kvar i berättelser om 442nd RCT och i arbetet för att minnas och hedra de japansk-amerikanska soldaternas bidrag under andra världskriget.
