John B. Watson

Behaviorism

Watson grundade behaviorismen våren 1913 med sin artikel Psychology as the behaviorist views it. I denna artikel beskrev Watson de viktigaste dragen i sin nya psykologiska filosofi, kallad "behaviorism". Det första stycket i artikeln beskrev kortfattat hans ståndpunkt:

Psykologin är enligt behavioristerna en rent objektiv experimentell gren av naturvetenskapen. Dess teoretiska mål är att förutsäga och kontrollera beteenden. Introspektion utgör ingen väsentlig del av dess metoder, och det vetenskapliga värdet av dess data är inte heller beroende av hur lätt de kan tolkas i termer av medvetande. I sina ansträngningar att få fram ett enhetligt schema för djurens reaktioner erkänner beteendeforskaren ingen skiljelinje mellan människa och djur. Människans beteende, med all sin förfining och komplexitet, utgör bara en del av behavioristens totala undersökningsplan.

År 1913 ansåg Watson att Ivan Pavlovs betingade reflex i första hand var en fysiologisk mekanism som kontrollerade körtelutsöndringarna. Han hade redan förkastat Edward Thorndikes "effektlag" (en föregångare till B.F. Skinners förstärkningsprincip) på grund av vad Watson ansåg vara "onödiga subjektiva element". Artikeln är också anmärkningsvärd för sitt starka försvar av den tillämpade psykologins objektiva vetenskapliga status, som vid den tiden ansågs vara mycket sämre än den etablerade experimentella psykologin.

Med sin behaviorism lade Watson tonvikten på människors yttre beteende och deras reaktioner på givna situationer, snarare än på deras inre, mentala tillstånd. Enligt hans mening var analysen av beteenden och reaktioner den enda objektiva metoden för att få insikt i mänskliga handlingar. Detta synsätt ansågs vara extrem eller radikal behaviorism.

Åsikter om barnuppfostran

Watson skrev boken Psychological care of infant and child 1928, med hjälp av sin älskarinna och blivande fru Rosalie Rayner. Rosalie gav senare en självskriven artikel titeln I am a mother of behaviorist sons (Jag är en mor till behavioristiska söner). I boken förklarade Watson att behavioristerna började tro att det krävdes psykologisk vård och analys av spädbarn och barn.

Hans slogan var inte fler barn utan bättre uppfostrade barn. Watson argumenterade för den fostrande sidan av debatten om natur och fostran och hävdade att världen skulle tjäna på att släcka graviditeter i tjugo år medan tillräckligt med data samlades in för att säkerställa en effektiv barnuppfostran. Watsons beskrivning av ett lyckligt barn var ganska distanserad. Den innehöll idéer som att barnet kan sysselsätta sig självt genom sin problemlösningsförmåga, att det bara ska gråta när det har fysisk smärta och att barnet avviker från att ställa frågor. Beteendeanalys av barns utveckling som område kan ha börjat med Watsons skrifter.

Watson utförde kontroversiella vetenskapliga experiment som kallas "Little Albert-experimenten"; i dessa experiment studerade Watson rädsla hos spädbarn.

Biografier om Watson och analyser av hans arbete

Watsons åsikter och liv har varit föremål för ett flertal arbeten.

• Buckley, Kerry W. 1989. Den mekaniska människan: John Broadus Watson och behaviorismens början. Guilford Press.
• Buckley, Kerry W. 1994. Misbehaviorism: Fallet med John B. Watsons avsked från Johns Hopkins University. I J.T. Todd & E.K. Morris (eds) Modern perspectives on John B. Watson and classical behaviorism. Greenwood Press.
• Burnham, John C. 1994. John B. Watson: intervjuperson, yrkesperson, symbol. I J.T. Todd & E.K. Morris (eds) Modern perspectives on John B. Watson and classical behaviorism. Greenwood Press.
• Coon, Deborah J. 1994 "Not a creature of reason": den påstådda effekten av Watsons behaviorism på reklam på 1920-talet. I J.T. Todd & E.K. Morris (eds) Modern perspectives on John B. Watson and classical behaviorism. Greenwood Press.
• Harris, Ben. 1979. Vad hände med lille Albert? American Psychologist, 34, #2, s. 151-160. (online)
• Hartley, Mariette & Commire, Anne. 1990. Att bryta tystnaden. New York : Putnam's. (Mariette Hartley är John B. Watsons barnbarn. Hartley hävdar i sin självbiografi att Watsons teorier om barnuppfostran fördärvade hennes barndom).
• Mills, John A. 1998. Kontroll: beteendepsykologins historia. New York: New York University Press.
• Samelson, F. 1981. Kampen om vetenskaplig auktoritet: mottagandet av Watsons behaviorism 1913-1920. Journal of the History of the Behavioral Sciences 17, 399-425.
• Todd, James T. 1994. Vad psykologin har att säga om John B. Watson: klassisk behaviorism i läroböcker i psykologi, 1920-1989. I J.T. Todd & E.K. Morris, Modern perspectives on John B. Watson and classical behaviorism. Greenwood Press.
• Todd, James T. & Morris, Edward K. 1986. John B. Watsons tidiga forskning: före den beteendevetenskapliga revolutionen. The Behavior Analyst 9, 71-88.
• Todd, James T., & Morris, Edward K. Moderna perspektiv på John B. Watson och den klassiska beteendevetenskapen. Greenwood Press, 1994.
• Watson, John B. "John Broadus Watson [självbiografi]." I C. Murchison (red) A history of psychology in autobiography (Vol. 3, s. 271-81). Clark University Press, 1936.

Böcker av Watson

• 1914. Watson, John B. Behavior: an introduction to comparative psychology. Henry Holt, New York.
• 1919. Watson, John B. Psykologi ur en behaviorists synvinkel. Lippincott, Philadelphia. 2:a upplagan 1924.
• 1928. Watson, John B. Psykologisk vård av spädbarn och barn. Norton, New York.
• 1930. Watson, John B. Behaviorism (reviderad upplaga). University of Chicago Press.