Artemia — salträkor, biologi, livscykel och användning
Artemia (salträkor) är små kräftdjur som lever i hypersalina vatten. Artikeln beskriver utseende, fysiologi, livscykel, habitat, användning inom akvakultur och intressanta fakta.
Översikt
Artemia, ofta kallade salträkor eller brine shrimp på engelska, är ett släkte små kräftdjur som lever i mycket salta miljöer som insjöars saltlösningar och kustnära laguner. De är kända för sin höga tolerans mot salinitet och för sina tork- och köldresistenta ägg (kallade cystor) som kan ligga i vila länge innan de kläcks när förhållandena blir gynnsamma. Artemia har både ekologisk betydelse i hypersalina system och praktisk användning inom akvarie- och fiskodlingsbranschen.
Bildgalleri
5 BilderKropp, kännetecken och fysiologi
Artemia är små, vanligtvis omkring en centimeter långa, och har en kropp indelad i huvud, bröstkorg och buk. Ett hårt exoskelett av kitin skyddar kroppen och ger fäste åt inre muskler. De flesta arterna visar viss könsskillnad; honor blir ofta något större än hanarna. Som andra kräftdjur har Artemia många par segmenterade lemmar; thoracopoderna (benen) fungerar både för lokomotion och för gasutbyte genom att agera som gälar.
Respiration och cirkulation är anpassade till hypoxiska och salta miljöer. Blodet kan innehålla hemoglobin eller hemoglobinoidiska pigment som förbättrar syretransporten vid låg syrehalt. Saltbalansen regleras genom gälarnas aktivitet och specialiserade exokrina körtlar som utsöndrar överskottssalter. Hjärtat pumpar hemolymfan i ett öppet cirkulationssystem, som hos andra leddjur.
Livscykel och fortplantning
Artemia har en flexibel reproduktionsstrategi. Under gynnsamma förhållanden utvecklas honor och hanar och fortplantning sker sexuellt. Vid stressiga eller extrema förhållanden producerar honor istället vilande cystor—embryon med tjockt skal som kan överleva uttorkning, frysning och långvarig inaktivitet. Cysterna är mycket eftertraktade inom akvarist- och uppfödarnäring eftersom de kan förvaras och kläckas vid behov. Vissa populationer uppvisar parthenogenes (jungfrufödsel), där honor producerar avkomma utan befruktning.
Habitat, spridning och ekologisk roll
Artemia förekommer i salta innsjöar och kustnära saltlösningar över hela världen, ofta där få eller inga fiskpredatorer kan etablera sig på grund av hög salthalt. Deras närvaro påverkar näringskedjor i dessa system—de filtrerar fram växtplankton och bakterier och utgör föda för vissa fåglar och andra saltanpassade organismer. Många arter och stammar är lokalt anpassade till varierande salthalter och temperaturer.
Användning och betydelse för människan
Artemia är viktig inom akvakultur som levande foder för fisk- och kräftungar, särskilt på nymf- och larvstadiet. De kommersiella cysterna ger en pålitlig, lagringsbar näringskälla och används också i laboratorier för toxikologisk testning och andra biologiska studier. Deras förmåga att bilda cystor och tåla extrema miljöer gör dem till ett populärt studieobjekt inom ekologisk och evolutionsbiologisk forskning.
Notabla fakta och skillnader
- Artemia tolererar betydligt högre salthalter än vanligt havsvatten; olika arter och populationer har olika optimala intervall.
- Cysternas långvariga livskraft och snabba kläckning gör Artemia unika bland små kräftdjur.
- Vissa arter har blivit viktiga i kommersiell odling och har spridits utanför sitt ursprungliga utbredningsområde.
Källor och vidare läsning
- Översikt av Artemia
- Habitat och salinitet
- Taxonomi och släktöversikt
- Evolutionära aspekter
- Exempel på saltvattendammar
- Predatorer och försvar
- Salthaltstolerans
- Cirkulation och blodomlopp
- Andningsorgan och gälar
- Syretransport och metabolism
- Hemoglobin hos salträkor
- Exoskelett och kitin
- Muskelanatomi och rörelse
Reproduktion
Hanarna skiljer sig från honorna genom att de andra antennerna är förstorade och modifierade till klämorgan som används vid parning.
Vuxna honor av saltvattenräkor har ägglossning ungefär var 140:e timme. Under gynnsamma förhållanden kan honan producera ägg som nästan omedelbart kläcks. Men under extrema förhållanden, t.ex. låg syrehalt eller salthalt över 150 ‰, producerar honorna ägg i cystor. De är metaboliskt inaktiva och kan förbli i total stasis i två år i torra syrefria förhållanden, även vid temperaturer under noll grader. När de ligger i cystor överlever ägg från saltvattenräkor temperaturer av flytande luft (-190 °C eller -310 °F) och en liten andel överlever temperaturer över kokpunkten (105 °C eller 221 °F) i upp till två timmar. När äggen placeras i normalt saltvatten kläcks de inom några timmar. Naupliuslarverna är mindre än 0,4 mm långa när de kläcks första gången. Saltvattenräkor har en biologisk livscykel på ett år.
Frågor och svar
F: Vad är en saltvattenräka?
S: Saltvattenräkor är små räkor som lever i saltvatten. De tillhör släktet Artemia, som inte har förändrats mycket sedan triasperioden.
F: Var kan man hitta saltvattenräkor?
S: Saltvattenräkor kan ofta hittas i saltvattendammar och kärr, men kan inte överleva länge i sötvatten.
F: Vilken salthaltsnivå föredrar saltvattenräkor?
S: Den optimala salthaltsnivån för Artemia är 100 till 150 promille.
F: Hur stora blir saltvattenräkor?
S: Brine shrimps blir vanligtvis cirka en centimeter långa, och honorna är större än hanarna.
F: Hur fungerar en saltvattenrejas cirkulations- och andningssystem tillsammans?
S: En saltvattenräkas cirkulations- och andningssystem arbetar tillsammans för att avlägsna extra salt från kroppen och fördela syre i hela kroppen. Syre kommer in genom gälarna på fötterna, medan överflödigt salt, vatten och koldioxid pumpas ut genom exokrina körtlar.
F: Vad består en saltvattenräkas kroppsstruktur av?
S: En saltvattenräkas kropp består av ett huvud, en bröstkorg och en buk som är täckta av ett exoskelett av chitin. Musklerna finns inuti detta exoskelett, vilket gör att de kan röra sig genom att slå med stjärten eller genom att använda benens kontinuerliga rörelse längs kroppen.
F: Hur hjälper hemoglobin en saltvattenräka att överleva i saltvatten?
S: Hemoglobin är ett protein som finns i blodet hos saltvattenräkor och som bidrar till att syre transporteras effektivare runt kroppen även när syrehalten är låg på grund av höga salthalter i miljön.
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com Artemia — salträkor, biologi, livscykel och användning Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/14165
Källor
- vliz.be : vliz.be/imisdocs/publications/54679.pdf
- jstor.org : 3225702 · web.archive.org
