Artemia
Salträkor är små räkor som lever i saltvatten. Saltvattenräkor är Artemia, ett släkte av vattenlevande kräftdjur som har förändrats lite (till det yttre) sedan triasperioden. De kan ofta hittas i saltvattendammar och kärr och kan inte leva särskilt länge i sötvatten. Artemia undviker de flesta typer av rovdjur, t.ex. fiskar, eftersom de lever i vatten med mycket hög salthalt: (25 promille). Det optimala för Artemia är 100 till 150 promille. Räkorna blir ungefär en centimeter långa. Honorna tenderar att vara större än hanarna.
Salträkornas cirkulations- och andningssystem arbetar tillsammans för att avlägsna extra salt från kroppen och distribuera syre. De andas genom gälar på fötterna. Det syre som tas upp transporteras genom blodomloppet. Hjärtat pumpar blodet runt i kroppen. Saltvattenräkor har ett protein som kallas hemoglobin i blodet. Detta hjälper syret att effektivare transporteras till cellerna runt om i kroppen. De behöver hemoglobin eftersom syrehalten kan vara mycket låg i saltvatten. Sedan pumpar gälarna ut överflödigt salt, vatten och koldioxid ur kroppen. Ytterligare salt pumpas ut genom exokrina körtlar.
Saltvattenräkans kropp består av huvud, bröstkorg och buk. Ett hårt exoskelett täcker hela kroppen. Inuti detta exoskelett, som är tillverkat av kitin, finns saltvattenräkans muskler. Musklerna är fästade invändigt. De rör sig genom att slå med stjärten och genom att benen rör sig kontinuerligt längs kroppen.
Artemia salina
Reproduktion
Hanarna skiljer sig från honorna genom att de andra antennerna är förstorade och modifierade till klämorgan som används vid parning.
Vuxna honor av saltvattenräkor har ägglossning ungefär var 140:e timme. Under gynnsamma förhållanden kan honan producera ägg som nästan omedelbart kläcks. Men under extrema förhållanden, t.ex. låg syrehalt eller salthalt över 150 ‰, producerar honorna ägg i cystor. De är metaboliskt inaktiva och kan förbli i total stasis i två år i torra syrefria förhållanden, även vid temperaturer under noll grader. När de ligger i cystor överlever ägg från saltvattenräkor temperaturer av flytande luft (-190 °C eller -310 °F) och en liten andel överlever temperaturer över kokpunkten (105 °C eller 221 °F) i upp till två timmar. När äggen placeras i normalt saltvatten kläcks de inom några timmar. Naupliuslarverna är mindre än 0,4 mm långa när de kläcks första gången. Saltvattenräkor har en biologisk livscykel på ett år.
Frågor och svar
F: Vad är en saltvattenräka?
S: Saltvattenräkor är små räkor som lever i saltvatten. De tillhör släktet Artemia, som inte har förändrats mycket sedan triasperioden.
F: Var kan man hitta saltvattenräkor?
S: Saltvattenräkor kan ofta hittas i saltvattendammar och kärr, men kan inte överleva länge i sötvatten.
F: Vilken salthaltsnivå föredrar saltvattenräkor?
S: Den optimala salthaltsnivån för Artemia är 100 till 150 promille.
F: Hur stora blir saltvattenräkor?
S: Brine shrimps blir vanligtvis cirka en centimeter långa, och honorna är större än hanarna.
F: Hur fungerar en saltvattenrejas cirkulations- och andningssystem tillsammans?
S: En saltvattenräkas cirkulations- och andningssystem arbetar tillsammans för att avlägsna extra salt från kroppen och fördela syre i hela kroppen. Syre kommer in genom gälarna på fötterna, medan överflödigt salt, vatten och koldioxid pumpas ut genom exokrina körtlar.
F: Vad består en saltvattenräkas kroppsstruktur av?
S: En saltvattenräkas kropp består av ett huvud, en bröstkorg och en buk som är täckta av ett exoskelett av chitin. Musklerna finns inuti detta exoskelett, vilket gör att de kan röra sig genom att slå med stjärten eller genom att använda benens kontinuerliga rörelse längs kroppen.
F: Hur hjälper hemoglobin en saltvattenräka att överleva i saltvatten?
S: Hemoglobin är ett protein som finns i blodet hos saltvattenräkor och som bidrar till att syre transporteras effektivare runt kroppen även när syrehalten är låg på grund av höga salthalter i miljön.
