Kräftdjur
Kräftdjuren är en undergrupp av leddjur med 67 000 beskrivna arter. De ingår i fylum Arthropoda. Bland kräftorna finns kräftor, hummer, kräftor, räkor, krill och havstulpaner. De är släkt med insekter. Om arthropoderna betraktas som ett superfylum skulle insekterna och kräftdjuren vara fyler. (se Förteckning över djurfyla). Gruppen har ett omfattande fossilregister som sträcker sig tillbaka till kambrium.
De flesta kräftdjur är vattenlevande, oftast marina. En del har flyttat in på land permanent. Bland de kräftdjur som lever på land finns vissa krabbor och trälöss. Kräftdjur varierar i storlek från en parasit som är 0,1 mm lång till den japanska spindelkrabban med ett benspann på upp till 4,3 m och en vikt på 20 kg. Den nordatlantiska hummern kan väga mer än 40 pund.
De flesta kräftdjur är rörliga, men en del blir fastsittande efter larvstadiet. Snäckor fäster sig vid stenar på havsstranden. Vissa är parasiterande, som fisklöss och tungmaskar. Kräftdjur har vanligtvis separata kön, men vissa är hermafroditiska (kan vara både hane och hona). Deras ägg kläcks så småningom till larver.
Kräftdjur är en undergrupp inom arten Arthropoda, och liksom andra leddjur har de ett tåligt yttre skelett, en rad ledade bilagor och en segmenterad kropp. Kräftdjur har tre stora kroppsdelar. De är, framifrån och bakåt: huvud, bröstkorg och buk. I allmänhet har de två par antenner och två ögon. Munnen har två mandibler. De flesta andas med gälar, även om vissa landkrabbor har utvecklat lungor. Hummer och krabbor har hårda yttre skelett (exoskelett) och tenderar att bevaras väl som fossil. När de är vuxna får de sitt skal att röra sig i takt med att de växer i storlek.
De flesta kräftdjur kryper längs bottnarna i bäckar, floder och hav och kommer ibland upp på land. Eftersom de rör sig längs marken under vattnet kallas de för bentiska varelser. Även om hummer och räkor kan simma lite kan de oftast gå längs botten av det vattenområde där de lever.
Mer än 10 miljoner ton kräftdjur produceras genom fiske eller odling för mänsklig konsumtion, varav merparten är räkor. Krill och copepoder fiskas inte i lika stor utsträckning, men kan vara de djur som har den största biomassan på planeten och utgör en viktig del av näringskedjan.
Tillväxt och utveckling
Alla leddjur måste byta ut sitt exoskelett mot ett nytt för att kunna växa. Detta gäller även för de som tillhör undergruppen kräftdjur. De byter ut sina skelett genom att röra på sig. Skiftningen styrs av hormoner i deras kroppar. Ett nytt exoskelett utsöndras då för att ersätta det gamla. Medan de väntar på att deras nya exoskelett ska hårdna kan det vara farligt eftersom de kan bli utsatta för större rovdjur och inte kunna försvara sig. De flesta kräftdjur byter skinn flera gånger mellan kläckning och vuxen ålder. I de flesta fall innebär tillväxt och utveckling metamorfos. Metamorfos är en dramatisk förändring av deras fysiska form.
Larver av räka nauplius
Ätbara räkor
Amerikansk hummer
Larver
Kräftdjur har flera olika larvformer. Den tidigaste och mest karakteristiska är nauplius. I de flesta grupper finns det ytterligare larvstadier, bland annat zoea (pl. zoeæ eller zoeas). Detta namn gavs den när naturvetare trodde att den var en separat art. Den följer efter naupliusstadiet och har ofta piggar på sin pansar. Dessa kan hjälpa dessa små organismer att upprätthålla en riktningsbestämd simning. Hos många decapoder, på grund av deras snabba utveckling, är zoea det första larvstadiet. I vissa fall följs zoeastadiet av mysisstadiet och i andra fall av megalopastadiet, beroende på vilken kräftdjursgrupp det rör sig om.
Frågor och svar
F: Vad är en kräftdjur?
S: Crustacea är en undergrupp av leddjur med 67 000 beskrivna arter. De ingår i fylum Arthropoda och omfattar kräftor, hummer, kräftor, räkor, krill och havstulpaner.
F: Hur många arter av kräftdjur finns det?
S: Det finns 67 000 beskrivna arter av kräftdjur.
F: Är alla kräftdjur vattenlevande?
S: De flesta kräftdjur är vattenlevande och mestadels marina, men vissa har flyttat in på land permanent, bland annat vissa krabbor och trälöss.
F: Vilka kroppsdelar har de flesta kräftdjur?
S: De flesta kräftdjur har tre stora kroppsdelar: huvud, bröstkorg och buk. De har också två par antenner, två ögon och en mun med två mandibler.
F: Hur andas de flesta kräftdjur?
S: De flesta kräftdjur andas med gälar, även om vissa landkrabbor har utvecklat lungor.
F: Skall alla vuxna kräftdjur byta skal när de växer i storlek?
Svar: Ja, de flesta vuxna kräftdjur avlöser sitt skal i takt med att de växer i storlek.
F: Hur mycket animalisk biomassa bildar krill och copepoder på planeten? S: Krill och copepoder utgör den största animaliska biomassan på planeten och är en viktig del av näringskedjan.
