Akari — japansk infraröd rymdsatellit för kartläggning av himlen (2006)
Akari — japansk infraröd rymdsatellit (2006) som kartlade hela himlen i nära, mellersta och fjärran IR; JAXA:s banbrytande rymdobservatorium.
Akari (あかり, som betyder "ljus") är en japansk konstgjord satellit som sattes i omloppsbana 2006.
Uppskjutningen var ett projekt av Institute of Space and Astronautical Science och Japan Aerospace Exploration Agency (JAXA).
Satelliten sköts upp den 22 februari 2006.
Akaris primära uppdrag var att som rymdobservatorium kartlägga hela himlen i det nära, mellersta och fjärran infraröda området med sitt infraröda teleskop.
Översikt och mål
Akari (ursprungligen kallad ASTRO-F) designades för att göra en modern all-sky-undersökning i infrarött med bättre känslighet och högre rymd- och våglängdstäckning än tidigare hela-himlen-undersökningar (t.ex. IRAS). Målen inkluderade att kartlägga stjärnbildning i Vintergatan, studera galaxers utveckling, undersöka kyliga stoftstrukturer, samt observera solsystemets objekt i infrarött.
Instrument och teleskop
Rymdteleskopet hade en spegeldiameter på cirka 68,5 cm och kyldes med flytande helium tillsammans med kylningssystem för att uppnå låg termisk bakgrund. De huvudinstrument som bar upp uppdraget var:
- IRC (Infrared Camera) — täckte när- och mellaninfrarött för bilder och spektroskopi och användes för studier av stjärnor, protostar och galaxer.
- FIS (Far-Infrared Surveyor) — avsett för bredbandskartläggning i fjärrinfrarött och för att producera stora kataloger av kyliga stoftkällor.
Akaris all-sky-survey täckte flera band i mid- och far-infrarött; bland annat band runt ungefär 9, 18, 65, 90, 140 och 160 µm, vilket gav bred våglängdstäckning för att urskilja olika typer av termiska utsläpp.
Bana och drift
Satelliten placerades i en solsynkron, nästan polär omloppsbana för att kunna göra kontinuerliga svep över himlen med stabil solbelysning av solpaneler och termisk miljö. Den banan och driftskonfigurationen möjliggjorde systematiska hela-himlen-svep och återkommande observationer av samma områden för kalibrering och uppföljning.
Missionstid och faser
Akari opererade först i en kryogen fas där teleskopet hölls mycket kallt med flytande helium. När det flytande heliumet tog slut upphörde möjligheten till observationer i de allra längsta våglängderna, men instrumenten i närinfrarött kunde fortsätta fungera i en så kallad warm mission-fas med begränsad kapacitet. Under hela sin livslängd levererade Akari omfattande data fram till att driften gradvis trappades ned när satellitens system nådde slutet av sin användbara livslängd.
Vetenskapliga resultat och data
Akari producerade flera viktiga leveranser till astronomisamhället:
- Kartor över himlen i flera infraröda band med förbättrad känslighet och upplösning jämfört med tidigare hela-himlen-undersökningar.
- Kataloger med infraröda punktsubjekt och ljusstarka källor som använts för studier av stjärnformation, galaxer och kyligt stofthaltigt material.
- Spektroskopiska och bilddata som bidragit till forskning om interstellärt stoft, protoplanetära skivor, samt fjärran galaxers infraröda emission.
Data från Akari har gjorts tillgängliga för den internationella forskarkåren genom arkiv hos den japanska rymdmyndigheten och samarbetspartners, vilket möjliggjort många uppföljande studier.
Betydelse
Akari fyllde ett viktigt gap mellan tidigare infraröda hela-himlen-undersökningar och senare, mer fokuserade rymdteleskop. Genom sina breda våglängdsband och kontinuerliga svep bidrog satelliten med en rik datamängd som förbättrade förståelsen av kalla processer i universum och banade väg för uppföljande observationer med både mark- och rymdbaserade instrument.
För mer detaljerad teknisk information och åtkomst till arkiverade data rekommenderas att söka vidare hos Institute of Space and Astronautical Science och Japan Aerospace Exploration Agency (JAXA), som ansvarade för projektet.
Frågor och svar
F: Vad är Akari?
S: Akari är en japansk artificiell satellit.
F: När placerades Akari i omloppsbana?
S: Akari skickades upp i omloppsbana 2006.
F: Vem sköt upp Akari?
S: Institutet för rymd- och astronautisk vetenskap och Japan Aerospace Exploration Agency (JAXA) sköt upp Akari.
F: När sköts Akari upp?
S: Akari sköts upp den 22 februari 2006.
F: Vad var det primära uppdraget för Akari?
S: Det primära uppdraget för Akari var att vara ett rymdobservatorium som skulle undersöka hela himlen i nära, mellan och långt infrarött ljus med sitt infraröda teleskop.
F: Vad betyder det japanska ordet "Akari"?
S: Det japanska ordet "Akari" betyder "ljus".
F: Vilken typ av observationer var Akari utformad för att fånga?
S: Akari var utformad för att fånga observationer i det nära, mellersta och avlägsna infraröda området med sitt infraröda teleskop.
Sök