Akbar (1542–1605) — Mogulkejsaren som formade det tidiga Indien
Akbar (1542–1605) — mogulkejsaren som formade tidiga Indien: erövringar, religiösa reformer och kulturell blomstring som formade subkontinentens framtid.
Akbar (Abu'l-Fath Jalal ud-din Muhammad Akbar, 14 oktober 1542–27 oktober 1605) var den tredje mogulkejsaren och en av de mest inflytelserika härskarna i Indiens historia. Han föddes i Umarkot (nuvarande Pakistan) och var son till den andra mogulkejsaren Humayun. Akbars långa regeringstid formade det tidiga Mogulriket politiskt, administrativt, kulturellt och militärt.
Tidiga år och trontillträde
Akbar blev kung de jure 1556 vid 13 års ålder när hans far dog. Eftersom han var ung utsågs Bairam Khan till Akbars regent och chef för armén. Under Bairam Khans ledning stärktes centralmakten och armén, och ung Akbar kom tidigt i kontakt med statsmannaskap och militär strategi. Strax efter trontillträdet besegrades Himu, general för de afghanska styrkorna, i det andra slaget vid Panipat (1556), vilket befäste mogulernas ställning i norra Indien.
Militär expansion och relationer med Rajputarna
Efter att ha avsatt Bairam Khan tog Akbar gradvis över den verkliga makten. Hans militära kampanjer och diplomatiska manövrar utökade rikets gränser kraftigt; under hans regeringstid växte mogulriket till att omfatta stora delar av norra och centrala Indien och i praktiken stora delar av den indiska subkontinenten utom de allra södra delarna.
Akbar sökte till en början vänskapliga förbindelser med lokala härskare och etablerade äktenskapsallianser, särskilt med Rajput-härskare (Rajputerna), som blev viktiga samarbetspartner i hans administration. Samtidigt tvingades han föra krig mot vissa motståndare; år 1576 stred han mot Maharana Pratap av Mewar i slaget vid Haldighati — en konflikt som blev symbolisk för Mewars envisa motstånd, även om Mogulriket i stort konsoliderade sin överhöghet.
Förvaltning och reformer
Akbar genomförde omfattande administrativa reformer för att skapa en stark centralmakt och ett effektivt skattessystem. Några viktiga reformer och system han utvecklade eller förstärkte:
- Mansabdari-systemet: ett graderat tjänstemannasystem som organiserade armén och ämbetsmän efter rang och lön (mansab).
- Skatter och jordbruksadministration: reformer som standardiserade skattläggning och uppmätning av jordbruksproduktion, där Todar Mal och andra ämbetsmän spelade stor roll.
- Centraliserad byråkrati: en professionell administration ersatte många lokala maktcentrum, vilket gjorde styrningen mer effektiv.
Religionspolitik, kultur och konst
Akbar är särskilt känd för sin politik av religiös tolerans och dialog. Han införde en politik som ofta kallas sulh-i-kul (fred för alla), som uppmuntrade samråd och respekt mellan olika trosuppfattningar. Han höll religiösa diskussioner i sitt hov, bland annat i Ibadat Khana, där lärda från islam, hinduism, jainism, kristendom och andra traditioner deltog. År 1582 initierade han den kortlivade och personliga rörelsen kallad Din-i Ilahi, en blandning av etiska och andliga idéer som främst var avsedd för hans närmaste krets.
Akbar var också en stor kultur- och konstbeskyddare. Hans hov i Agra och senare i det planerade residensstaden Fatehpur Sikri blev centrum för litteratur, historiska arbeten och konst. Abul Fazl skrev det berömda verket Ain-i-Akbari och Akbarnama, som ger omfattande information om hans regering. Under hans tid blomstrade mogulisk konst och miniatyrmåleri, och arkitekturprojekt som Agra Fort, delar av Lahore Fort och det praktfulla komplexet i Fatehpur Sikri (inklusive Buland Darwaza) uppfördes.
Ekonomi och utrikeskontakter
Handel och jordbruk utvecklades under Akbars regering. Mogulrikets välstånd ökade tack vare skatteinkomster och handel med inhemska och utländska köpmän. Akbar förde också diplomatiska kontakter med persiska och centralasiatiska makter samt med europeiska handelskompanier som kom för att etablera handel i Indien.
Arv och eftermäle
Akbar avled den 27 oktober 1605 och efterträddes av sin son Salim, som tog namnet Jahangir. Han begravdes i Sikandra utanför Agra. Akbars regeringstid räknas som en av de viktigaste i södra Asiens historia: han skapade en stark centralmakt, reformerade förvaltningen, främjade kulturell blomstring och införlivade många olika folk och traditioner i ett större imperium. Hans politiska och kulturella arv lade grunden för mogulrikets fortsatta blomstring under 1600-talet.
Akbar den store
Administration
Akbars system för centralförvaltningen byggde på det system som hade utvecklats sedan sultanatet i Delhi, men de olika avdelningarnas funktioner omorganiserades med detaljerade regler för hur de skulle fungera.
- Skatteavdelningen leddes av en wazir, som ansvarade för alla finanser och förvaltningen av jagir- och inamdar-fjorden.
- Chefen för militären kallades mir bakshi och utsågs bland hovets ledande adelsmän. Mir bakshi ansvarade för underrättelseinhämtning och gav också rekommendationer till kejsaren om militära utnämningar och befordringar.
- Mir saman ansvarade för det kejserliga hushållet, inklusive haremerna, och övervakade hovets och den kungliga livvaktens verksamhet.
- Rättsväsendet var en separat organisation som leddes av en qazi, som också var ansvarig för religiös tro och praxis.
Mogulriket under Akbars tid (utom det vita området)
Resterna av mogulriket när Akbar dog
Religionspolitik
Akbar var muslim. Han insåg att han för att upprätta ett starkt imperium måste vinna förtroende hos sitt hinduiska folk som var i majoritet i Indien.
Din-i-ilahi var en religiös väg som Akbar föreslog. Det var en moralisk uppförandekod som återspeglade Akbars sekulära idéer och hans önskan att uppnå fred, enhet och tolerans i sitt imperium. Tron på en enda gud, dyrkan av ljuskällan, att inte döda djur och att ha fred med alla var några av Din-i-ilahis kännetecken. Den hade inga ritualer, heliga böcker, tempel eller präster.
Manlig omskärelse fick inte göras förrän pojken var 12 år gammal, och efter det var det frivilligt. Det var en judisk sedvänja som övertagits av islam. Akbars regel var att det skulle göras frivilligt och att det skulle göras, om det alls skulle göras, vid en ålder då pojkarna kunde förstå vad det var. Här gav Akbar varje man ett val och en möjlighet att ha en lek av sitt förnuft. Förnuftets pojke som han var kunde han faktiskt inte förneka det för andra. Han var en mycket god kejsare och han hade en känsla för rättvisa.
När han befann sig i Fatehpur Sikri höll han diskussioner eftersom han älskade att känna till andras religiösa övertygelser. Under en sådan dag fick han veta att religiösa personer från andra religioner ofta var bigotter (intoleranta mot andras religiösa övertygelser). Detta ledde till att han fick idén om den nya religionen Sulh-e-kul som betyder universell fred. Hans idé om denna religion diskriminerade inte andra religioner och fokuserade på idéerna om fred, enhet och tolerans. Hans gest fick hinduer och människor från andra religioner att kalla honom olika namn och börja älska honom.
Personlighet
Akbars regeringstid beskrevs av hans hovhistoriker Abul Fazal i böckerna Akbarnama och Ain-i-Akbari. Andra källor om Akbars regeringstid är bland annat wod Sirhindi. Akbar var hantverkare, krigare, konstnär, vapendragare, administratör, snickare, kejsare, general, uppfinnare, djurtränare och tekniker. Han blev kejsare vid 18 års ålder.
Navaratnas
Akbar hade Navaratnas eller nio juveler vid sitt hov, bland annat Abul Fazel, Faizi, Tansen, Birbal, Raja Todar Mal, Raja Man Singh, Abdul Rahim Khan-I-Khana, Fakir Aziao-Din och Mullah Do Piazza.
Akbarnama
Akbarnāma betyder Akbars bok. Det är den officiella biografiska beskrivningen av Akbar skriven av Abu Fazal. Den innehåller levande och detaljerade beskrivningar av hans liv och tid. Den innehåller också information om flora, fauna, livet för folket under hans regeringstid och de platser som Akbar brukade besöka.
Verket beställdes av Akbar och skrevs av Abul Fazl, en av Navratnas (nio juveler) vid Akbars kungliga hov. Det tog sju år att färdigställa boken. En illustration gjordes i mogulernas målarskola. En del av denna är Ain-i-Akbari.
Död
Den 3 oktober 1605 insjuknade Akbar i en dysenteriattack som han aldrig återhämtade sig från. Tolv dagar efter sitt sextiotredje levnadsår dog han den 27 oktober 1605, varefter hans kropp begravdes i ett mausoleum i Sikandra (Agra): Akbars grav.
Frågor och svar
Fråga: Vem var Akbar den store?
S: Akbar den store var den tredje mogulkejsaren.
F: När och var föddes Akbar?
S: Akbar föddes den 15 oktober 1542 i Umerkot, som nu är en del av Pakistan.
Fråga: Vem var Akbars far?
S: Akbars far var den andra mogulkejsaren Humayun.
Fråga: Hur gammal var Akbar när han blev kung?
Svar: Akbar blev de jure kung vid 13 års ålder när hans far dog.
Fråga: Vem utsågs till Akbars regent och högsta armébefälhavare?
S: Bairam Khan utsågs till Akbars regent och chef för armén.
Fråga: Vilket slag vann Akbar strax efter att han kom till makten?
S: Kort efter att ha kommit till makten besegrade Akbar Himu, general för de afghanska styrkorna, i det andra slaget vid Panipat.
Fråga: Vilka territorier erövrade Akbar under sin regeringstid?
S: Under sin regeringstid gjorde Akbars krig mogulriket mer än dubbelt så stort som tidigare och täckte större delen av den indiska subkontinenten utom i söder (med undantag för Deccanplatån).
Sök