Alan Turing – engelsk matematiker, kryptograf och datavetare

Upptäck Alan Turing — banbrytande engelsk matematiker, kryptograf och datavetare som formade datorer, AI och knäckte nazisternas koder.

Alan Mathison Turing OBE FRS (London, 23 juni 1912 - Wilmslow, Cheshire, 7 juni 1954) var en engelsk matematiker och datavetare. Han föddes i Maida Vale i London.

Alan Turing är en av de mest inflytelserika personerna i den moderna datavetenskapens historia. Hans arbeten förenade ren matematik med praktiska konstruktioner och lade grunden för teorin om algoritmer, artificiell intelligens och modern datorarkitektur.

Tidiga år och utbildning

Turing visade tidigt exceptionell förmåga i matematik och naturvetenskap. Han studerade vid King’s College, Cambridge, där han 1934 blev fellow för sina bidrag inom sannolikhetsteori och matematik. Han doktorerade 1938 vid Princeton University under handledning av Alonzo Church och publicerade redan 1936 det banbrytande arbetet "On Computable Numbers", där han introducerade det som idag kallas en Turingmaskin — ett abstrakt beräkningsmodell som formellt beskriver vad en algoritm kan göra.

Teoretiska bidrag

• Turingmaskinen: En modell för beräkning som används för att definiera begreppet beräknbarhet. Den är central i teorin om algoritmer och beräkningens gränser.
• Entscheidungsproblem: I sin 1936-artikel visade Turing att det inte finns någon generell algoritm som kan lösa alla matematiska beslutproblem — ett viktigt resultat för teoretisk logik och datavetenskap.
• Artificiell intelligens: I artikeln "Computing Machinery and Intelligence" (1950) presenterade han det så kallade imitation game — idag känt som Turingtestet — som ett kriterium för maskinell intelligens.
• Morfogenes: Senare i livet arbetade Turing med biologiska mönsterbildningsprocesser och publicerade 1952 betydande forskning om hur kemiska reaktioner kan skapa mönster i biologiska system.

Andra världskriget och kryptografi

Under andra världskriget arbetade Turing vid Bletchley Park, Storbritanniens centrum för signalspaning. Han ledde Hut 8 och spelade en nyckelroll i att knäcka den tyska marinens Enigma‑kryptering. Genom att utveckla principer för den elektromeekaniska apparaten kallad bombe och andra tekniker bidrog han starkt till de allierades förmåga att avkoda fiendens kommunikation, vilket många historiker menar förkortade kriget.

Efter kriget och tidiga datorer

Efter kriget fortsatte Turing att arbeta med praktisk datorteknik. Han var verksam vid National Physical Laboratory där han föreslog en design för ACE (Automatic Computing Engine). Senare arbetade han vid University of Manchester med att utveckla och programmera tidiga elektroniska datorer, bland annat Manchester Mark 1. Hans idéer om lagring av program och maskinarkitektur påverkade tidiga datorers konstruktion.

Rättegång, förföljelse och död

År 1952 dömdes Turing för "gross indecency" på grund av sin homosexualitet — då en brottslig handling i Storbritannien. Han erbjöds ett val mellan fängelse och kemisk kastrering och valde hormonbehandling (östrogeninjektioner). Som en följd av domen förlorade han säkerhetsklassning och förmågan att arbeta inom vissa områden. Den 7 juni 1954 fann man Turing död; dödsorsaken bedömdes som förgiftning av cyanid och tolkades som självmord, även om vissa omständigheter givit upphov till debatt.

Eftermäle och erkännande

Turing tilldelades 1946 OBE för sina insatser under kriget och invaldes som FRS. Hans vetenskapliga och praktiska bidrag har fått omfattande eftervärdering. Exempel på hans arv:

• Turingpriset (ACM) är uppkallat efter honom och är en av datavetenskapens mest prestigefyllda utmärkelser.
• Alan Turing Institute i Storbritannien (grundat 2015) bär hans namn och arbetar med forskning inom data‑ och AI‑området.
• 2013 beviljade den brittiska staten en postum drottningens benådning, och 2017 infördes informellt kallade "Turing‑lagen" som möjliggjorde eftergifter för många som straffats för homosexualitet.
• År 2019 avporträtterades Turing på det brittiska 50‑pundssedeln, som en del av erkännandet av hans betydelse för vetenskap och samhälle.

Alan Turing betraktas idag som en av grundarna av teoretisk datavetenskap och artificiell intelligens. Hans idéer om vad som är beräkningsbart, hur maskiner kan simulera mänskligt tänkande och hur datorer bör byggas lever kvar i både teori och praktik.

Viktiga publikationer (urval): "On Computable Numbers, with an Application to the Entscheidungsproblem" (1936), "Computing Machinery and Intelligence" (1950), "The Chemical Basis of Morphogenesis" (1952).

Sök med bokstav