Centralsibirisk yupik (även kallat sibirisk yupik, bergtäktens yupik, yuit, yoit, "St Lawrence Island Yupik" och i Ryssland ibland "Chaplinski Yupik" eller Yuk) är ett inuit‑aleutiskt språk som talas av yupikfolket på St Lawrence Island (Alaska) och på det sibiriska fastlandet. Språket är utrotningshotat: antalet modersmålstalare har minskat kraftigt under 1900‑ och 2000‑talen, och många talare är äldre. På St Lawrence Island talas språket i de två byarna Gambell och Savoonga, medan en mindre grupp talare finns i byar i Sibirien.

Status och antal talare

Exakta siffror varierar mellan källor, men uppskattningar visar att majoriteten av talarna idag finns på St Lawrence Island. På ön bor cirka 1 200 personer, och färre än 1 000 av dem anses fortfarande kunna tala språket i vardagen. På det sibiriska fastlandet finns omkring 1 200 personer med yupik etnicitet, men endast cirka 200 av dem uppges fortfarande behärska språket. Situationen präglas av minskande överföring mellan generationer och stark påverkan från ryska och engelska.

Geografisk utbredning och dialekter

Språket har två huvudvarianter:

  • Chaplino (Chaplinski) Yupik – huvudsakligen talat på den tschuktjiska halvön och i andra samhällen på det sibiriska fastlandet (Sibirien).
  • St Lawrence Island Yupik – talat på St Lawrence Island i Beringhavet (Alaska), särskilt i Gambell och Savoonga.

Skillnaderna mellan dessa två dialekter är generellt små och talarna har stor ömsesidig förståelse, men det finns lokala uttals- och ordförrådsvariationer.

Språkstruktur

Centralsibirisk yupik är polysyntetiskt och suffixalt, vilket betyder att ord ofta byggs upp av många morfem (små meningsbärande delar). Ett enskilt långt ord kan i språket motsvara en hel mening på svenska. Grammatiskt kännetecknas språket av komplex verbböjning, rik avledning och en struktur som skiljer subjekt- och objektrelationer på andra sätt än i svenska.

Skrift och dokumentation

I Alaska används en latinsk ortografi anpassad för yupikspråket, medan man i Ryssland historiskt ofta har använt en kyrillisk anpassning. Språkvetare och samhällen har dokumenterat språket genom ordböcker, grammatikbeskrivningar och ljudinspelningar. Dessa resurser används både i forskning och i lokala utbildnings- och bevarandearbeten.

Revitalisering och undervisning

Det pågår olika initiativ för att förstärka språkbruket och lära yngre generationer: samhällsledda språkkurser, förskole‑ och skolprogram med inslag av yupik, dokumentationsprojekt och kulturaktiviteter där språket används. I Alaska finns även radioprogram och undervisningsmaterial på språkets latinska skrift. I Ryssland är möjligheterna ofta mer begränsade men lokala organisationer och forskare samarbetar för dokumentation och undervisning.

Kulturell betydelse

Språket bär på en rik muntlig tradition med sånger, berättelser, lokal kunskap om naturen, jakt‑ och fisketekniker samt sociala normer. Bevarandet av språket är därför nära kopplat till bevarandet av kulturarvet och samhällenas identitet.

Framtidsutsikter

Utsikterna för centralsibirisk yupik beror mycket på framgången för lokala revitaliseringsinsatser och möjlighet till stöd från myndigheter och organisationer. Ökad undervisning för unga, tillgång till undervisningsmaterial och möjlighet att använda språket i vardagslivet är centrala faktorer för att vända språkförlusten.