Centrosom

Inom cellbiologin är centrosomen en organell som är den viktigaste platsen där cellens mikrotubuli organiseras. Dessutom reglerar den celldelningscykeln, de steg som leder fram till att en cell delar sig i två.

Centrosomen upptäcktes av Edouard Van Beneden 1883 och beskrevs och namngavs 1888 av Theodor Boveri.

Centrosomen har tydligen bara utvecklats i djurceller. Svampar och växter använder andra strukturer för att organisera sina mikrotubuli. Även om centrosomen har en nyckelroll för en effektiv mitos i djurceller är den inte nödvändig.

En centrosom består av två centrioler i rät vinkel mot varandra. De är omgivna av en formlös massa av protein.

Schema över en typisk djurcell med subcellulära komponenter. Organeller: (1) nukleolus (2) cellkärna (3) ribosomer (små prickar) (4) vesikel (5) grovt endoplasmatiskt retikulum (RER) (6) Golgiapparat (7) cytoskelett (8) glatt endoplasmatiskt retikulum (SER) (9) mitokondrier (10) vakuol (11) cytoplasma (12) lysosom (13) centrioler inom centrosom.Zoom
Schema över en typisk djurcell med subcellulära komponenter. Organeller: (1) nukleolus (2) cellkärna (3) ribosomer (små prickar) (4) vesikel (5) grovt endoplasmatiskt retikulum (RER) (6) Golgiapparat (7) cytoskelett (8) glatt endoplasmatiskt retikulum (SER) (9) mitokondrier (10) vakuol (11) cytoplasma (12) lysosom (13) centrioler inom centrosom.

Centrosomens roll

Centrosomen kopieras bara en gång per cellcykel. Varje dottercell ärver en centrosom som innehåller två centrioler. Centrosomen replikeras under cellcykelns interfas. Under mitosens profas vandrar centrosomerna till cellens motsatta poler. Den mitotiska spindeln bildas sedan mellan de två centrosomerna. Vid delningen får varje dottercell en centrosom.

Centrosomer behövs inte för att mitosen ska kunna ske. När centrosomerna bestrålas med laser fortsätter mitosen med en normal spindel. I avsaknad av centrosomerna fokuseras spindelns mikrotubuli så att de bildar en bipolär spindel. Många celler kan helt genomgå interfasen utan centrosomer. Den hjälper också till vid celldelningen.

Även om centrosomerna inte behövs för mitos eller för cellens överlevnad, behövs de för organismens överlevnad. Celler utan centrosomer saknar vissa mikrotubuli. Med centrosomer blir celldelningen mycket noggrannare och effektivare. Vissa celltyper stannar upp i följande cellcykel när centrosomer saknas, men detta sker inte alltid.

Frågor och svar

F: Vad är en centrosom?


S: En centrosom är en organell som organiserar cellens mikrotubuli och reglerar celldelningscykeln.

Fråga: Vem upptäckte centrosomen och när?


S: Centrosomen upptäcktes av Edouard Van Beneden 1883 och beskrevs och namngavs 1888 av Theodor Boveri.

Fråga: Använder svampar och växter centrosomen för att organisera sina mikrotubuli?


S: Nej, svampar och växter använder andra strukturer för att organisera sina mikrotubuli.

Fråga: Har centrosomen utvecklats i alla typer av celler?


S: Nej, centrosomen har tydligen bara utvecklats i djurceller.

Fråga: Är centrosomen nödvändig för en effektiv mitos i djurceller?


Svar: Även om centrosomen har en nyckelroll för en effektiv mitos i djurceller är den inte nödvändig.

Fråga: Vad består en centrosom av?


S: En centrosom består av två centrioler i rät vinkel mot varandra och omges av en formlös massa av protein.

F: Vilken är centrosomens huvudsakliga roll?


S: Centrosomens viktigaste uppgift är att organisera cellens mikrotubuli och reglera celldelningscykeln.

AlegsaOnline.com - 2020 / 2023 - License CC3