Organell | I cellbiologi

Inom cellbiologin är en organell en del av en cell som utför en specifik uppgift.

Organellerna har vanligtvis ett eget plasmamembran runt sig. De flesta av cellens organeller finns i cytoplasman.

Namnet organell kommer från idén att dessa strukturer är för cellerna vad ett organ är för kroppen.

Det finns många typer av organeller i eukaryota celler. Man trodde tidigare att prokaryoter inte hade några organeller, men nu har man hittat några exempel. De är inte organiserade som eukaryota organeller och är inte avgränsade av plasmamembran. De kallas bakteriella mikrokompartment.

En typisk djurcell. I cytoplasman finns de viktigaste organellerna och cellstrukturerna: (1) nukleolus (2) kärna (3) ribosom (4) vesikel (5) grovt endoplasmatiskt retikulum (6) Golgiapparat (7) cytoskelett (8) glatt endoplasmatiskt retikulum (9) mitokondrier (10) vakuol (11) cytosol (12) lysosom (13) centriol.

Termens räckvidd

Begreppet används numera allmänt för att hänvisa till cellstrukturer som är omgivna av enkla eller dubbla plasmamembran. Den äldre definitionen av en "subcellulär funktionell enhet" finns dock fortfarande kvar. Det vill säga, termen används ibland för strukturer som inte är membranbundna.

Plasmamembranet är ett tvådubbelt lipidlager med vissa proteiner inbäddade i det. Det hindrar jonerna och molekylerna i organellen från att smälta samman med omgivningen.

Organellernas ursprung

Mitokondrier och kloroplaster, som har dubbla membraner och eget DNA, tros ha uppstått från prokaryotiska organismer som inte helt och hållet ätits upp eller invaderats och som antagits som en del av den invaderade cellen. Denna idé stöds i den endosymbiotiska teorin.

Eukaryotiska organeller

Större organeller

Större eukaryota organeller
Organell	Huvudfunktion	Struktur	Organismer	Anteckningar
kloroplast (plastid)	fotosyntes	fack med dubbla membran.	växter, protister	har en del DNA, ursprungligen från endosymbiosen.
endoplasmatiska retikulum	Översättning och veckning av nya proteiner (grovt endoplasmatiskt retikulum), uttryck av lipider (glatt endoplasmatiskt retikulum).	Kompartment med ett enda membran.	Alla eukaryoter.	Grovt endoplasmatiskt retikulum har många ribosomer och veck som är platta säckar; glatt endoplasmatiskt retikulum har veck som är rörformiga.
Flagellum	förflyttning, sensorik		vissa eukaryoter
Golgiapparaten	sortering och modifiering av proteiner	Kompartment med ett enda membran.	Alla eukaryoter.
Mitokondrion	Energiproduktion.	fack med dubbla membran.	de flesta eukaryoter	har en del DNA; ursprungligen kom det från endosymbiosen.
kärna	DNA-underhåll, RNA-transkription	fack med dubbla membran.	Alla eukaryoter.	har huvuddelen av genomet
Vakuola	lagring, homeostas	Kompartment med ett enda membran.	eukaryoter

Mindre organeller

Mindre eukaryota organeller och cellkomponenter.
Organell/Makromolekyl	Huvudfunktion	Struktur	Organismer
Akrosom	hjälper spermatoza att smälta samman med ägget	Kompartment med ett enda membran.	många djur
autofagosom	Vesikel som samlar cytoplasmatiskt material och organeller för nedbrytning.	fack med dubbla membran.	Alla eukaryota celler.
Centriole	förankring för cytoskelettet	Mikrotubuliprotein.	djur
cilium	rörelse i eller av yttre medium.	Mikrotubuliprotein.	djur, protister, få växter
cnidocyst	stickande	Spiralformad ihålig tubuli.	nässeldjur
apparat för ögonkontakt	Detekterar ljus, vilket gör att fototaxis kan äga rum.		Grönalger och andra encelliga fotosyntetiska organismer som Euglena.
glykosom	utför glykolysen.	Kompartment med ett enda membran.	Vissa protozoer, t.ex. trypanosomer.
glyoxysom	omvandling av fett till socker	Kompartment med ett enda membran.	växter
Hydrogenosom	energi och väteproduktion	Fack med dubbla membran.	Några encelliga eukaryoter.
lysosom	Nedbrytning av stora molekyler (t.ex. proteiner + polysackarider).	Kompartment med ett enda membran.	konventionellt sett djurceller, men (enligt en bredare definition) de flesta eukaryoter
melanosom	lagring av pigment.	Kompartment med ett enda membran.	djur
Mitosom	inte känd	Fack med dubbla membran.	Några encelliga eukaryoter.
myofibriller	muskelkontraktion	bundna filament	djur
nukleolus	produktion av ribosomer	protein-DNA-RNA	de flesta eukaryoter
parentes	inte känd	inte känd	svampar
peroxisom	Nedbrytning av metabolisk väteperoxid.	Kompartment med ett enda membran.	Alla eukaryoter.
Proteasom	Nedbrytning av onödiga eller skadade proteiner genom proteolys.	Mycket stora proteinkomplex.	Alla eukaryoter, alla arkéer, vissa bakterier
Ribosom	Översättning av RNA till proteiner.	RNA-protein	eukaryoter, prokaryoter
stressgranulat.	Lagring av mRNA	membranlösa (mRNP-komplex)	De flesta eukaryoter
vesikel	transport av material	Kompartment med ett enda membran.	Alla eukaryoter.

Prokaryotiska organeller

Prokaryoter är inte lika komplexa som eukaryoter. Man trodde att de inte hade några inre strukturer som var omslutna av lipidmembran.

Ny forskning har dock visat att åtminstone vissa prokaryoter har mikrokompartment, t.ex. karboxysomer. Dessa subcellulära avdelningar är 100-200 nm i diameter och omsluts av ett skal av proteiner. Ännu mer slående är beskrivningen av membranbundna magnetosomer i bakterier. liksom de kärnliknande strukturerna hos planktomyceterna som är omgivna av lipidmembran.

Prokaryotiska organeller och cellkomponenter
Organell/Makromolekyl	Huvudfunktion	Struktur	Organismer
carboxysome	kolbindning.	Protein-skalfack.	Vissa bakterier.
klorosom	fotosyntes	komplex för ljusinsamling.	gröna svavelbakterier
Flagellum	rörelse i ett externt medium	proteinfilament	Vissa prokaryoter och eukaryoter.
magnetosom	magnetisk orientering	oorganisk kristall, lipidmembran	magnetotaktiska bakterier
nukleoid	Underhåll av DNA, transkription till RNA	DNA-protein	prokaryoter
plasmid	DNA-utbyte	cirkulärt DNA	Vissa bakterier.
Ribosom	Översättning av RNA till proteiner.	RNA-protein	eukaryoter, prokaryoter
Thylakoid	fotosyntes	Proteiner och pigment i fotosystemet.	mestadels cyanobakterier

Frågor och svar

F: Vad är en organell?

S: En organell är en del av en cell som utför ett specifikt arbete. Den har vanligtvis sitt eget plasmamembran runt omkring sig.

F: Var finns de flesta av cellens organeller?

S: De flesta av cellens organeller finns i cytoplasman.

F: Vad är ursprunget till termen "organell"?

S: Termen "organell" kommer från idén att dessa strukturer är för cellerna vad ett organ är för kroppen.

F: Finns det olika typer av organeller i eukaryota celler?

S: Ja, det finns många typer av organeller i eukaryota celler.

F: Har prokaryoter en egen typ av organeller?

Svar: Ja, även om man tidigare trodde att de inte hade några, har man nu hittat några exempel. De är inte organiserade som eukaryotiska organeller och är inte avgränsade av plasmamembran; de kallas bakteriella mikrokompartment.