Chromalveolata – definition och ursprung för eukaryot supergrupp

Chromalveolata är en historisk supergrupp av eukaryoter som först föreslogs av Thomas Cavalier-Smith som en vidareutveckling av hans kungadöme Chromista (Chromista föreslogs ursprungligen 1981). Begreppet myntades för att förklara en tänkt gemensam härstamning för flera grupper som har plastider härledda från en rödalg.

Sammansättning och exempel

Traditionellt omfattade Chromalveolata flera större linjer av protister, bland annat:

• Alveolata – ex. dinoflagellater, apicomplexer (inklusive malaria‑parasiten Plasmodium) och ciliater.
• Stramenopiles (även kallade Heterokonta) – ex. diatoméer (kiselalger), brunalger och vattenmögel.
• Haptophyta och Cryptophyta – små alger med speciella plastidtyper.

Många av dessa grupper har fotosyntetiska medlemmar med plastider som innehåller klorofyll c, vilket blev ett viktigt skäl för att samla dem under ett gemensamt namn.

Ursprung och endosymbios

Hypotesen bakom Chromalveolata byggde på idén om en sekundär endosymbios: en bikontisk värdcell (en eukaryotcell med två flageller) tog upp en rödalg som endosymbiont. Denna händelse ska enligt hypotesen ha gett upphov till de plastider som finns i flera av grupperna och förklarat förekomsten av klorofyll c i deras kloroplaster.

Senare forskning har visat att plastider i olika linjer kan ha ersatts eller förädats genom tertiära eller multipla endosymbiontiska händelser, vilket gör evolutionära förlopp mer komplexa än den ursprungliga modellen.

Klassificeringens ifrågasättande och modern forskning

Klassificeringen som Chromalveolata har ifrågasatts kraftigt av modern molekylär fylogeni och genomik. Stora fylogenomiska studier har visat att de grupper som ursprungligen placerades i Chromalveolata inte alltid bildar en enda monofyletisk grupp (d.v.s. härstammar från en gemensam stam som också innefattar alla ättlingar).

Ett viktigt resultat är framväxten av kladen SAR (Stramenopiles + Alveolata + Rhizaria) som en väl stödd samling, där bland annat Rhizaria (tidigare ofta separata) hör ihop med stramenopiler och alveolater. Haptophyter och cryptofyter har visat sig vara svårare att placera och behandlas ibland som en separat grupp (ibland kallad Hacrobia) eller som resultat av flera självständiga endosymbioser.

Sammanfattningsvis anses idag ofta Chromalveolata vara ett parafyletiskt eller polyfyletiskt (icke‑ensamt härstammande) begrepp, och många moderna klassifikationer använder i stället klader som SAR samt separata placeringar för haptophyter och cryptofyter.

Betydelse

Trots att Chromalveolata som övergripande taxon i stor utsträckning övergetts i modern fylogeni var hypotesen viktig eftersom den satte fokus på betydelsen av sekundära endosymbionser för eukaryoters evolution. Studier av dessa grupper har bidragit till förståelsen av hur fotosyntes och plastider sprids mellan linjer via endosymbios, plastidbyte (plastid replacement) och horisontell genöverföring.

Forskningen fortsätter med fler genomiska data och förbättrade metoder för fylogenetisk analys, vilket gör att träd och klassifikationer fortfarande omprövas. Begreppet Chromalveolata finns kvar i litteraturen mest som en historisk eller hypotesdriven referens till en möjlig gemensam härstamning för vissa rödalgs‑baserade plastidbärande grupper.

Frågor och svar

F: Vad är Chromalveolata?

F: Vem föreslog riket Chromista?

F: Vad är ursprunget till Chromalveolata?

F: Vad ledde denna förening till?

F: Hur klassificerades Chromalveolata av Cavalier-Smith?

F: Har klassificeringen av Chromalveolata ifrågasatts?

F: Hur många flageller har en bikont?

Sök med bokstav