Charlie och chokladfabriken (1964) är en barnbok av den brittiske författaren Roald Dahl. Berättelsen om den unge Charlie Buckets äventyr i den excentriska godisfabrikanten Willy Wonkas chokladfabrik anses ofta vara en av 1900-talets mest älskade barnberättelser. Den har filmatiserats två gånger.

 

Fakta

Boken publicerades första gången 1964 under originaltiteln Charlie and the Chocolate Factory. Den har sedan dess utkommit i många upplagor och översättningar och sålts i miljontals exemplar världen över. Illustrationerna har i olika utgåvor gjorts av flera illustratörer, bland dem den kände tecknaren Quentin Blake i senare engelskspråkiga utgåvor.

Handling

Berättelsen följer den fattige pojken Charlie Bucket, som bor tillsammans med sina föräldrar och fyra mor- eller farföräldrar i ett litet hus. Chokladfabriken som ägs av den mystiske och excentriske Willy Wonka är stängd för allmänheten, men Wonka anordnar en tävling: fem gyllene biljetter göms i chokladkakor och de som hittar dem får komma på en rundtur i fabriken och vinna en speciell belöning. De fem vinnarna — bland dem den själviske Augustus Gloop, krävande Veruca Salt, tuggummiantastiska Violet Beauregarde och tv-spelsfokuserade Mike Teavee — visar snart upp starka karaktärsbrister under rundturen. En efter en råkar de illa ut på grund av sin egen girighet eller osedlighet, medan Charlie, genom ödmjukhet och godhet, till sist vinner Willy Wonkas förtroende och erbjuds fabriken.

Karaktärer

  • Charlie Bucket – hjälten, vänlig och fattig.
  • Willy Wonka – excentrisk ägare av chokladfabriken, full av geniala men ibland mystiska uppfinningar.
  • Augustus Gloop, Veruca Salt, Violet Beauregarde, Mike Teavee – de övriga gyllene biljettinnehavarna, var och en representerande en särskild last eller dålig egenskap.
  • Oompa-Loompas – fabriksarbetare som sjunger moraliserande sånger; deras skildring har väckt debatt (se avsnittet om kontroverser).

Teman och stil

Berättelsen kombinerar mörk humor, fantasifulla uppfinningar och tydliga moraliska poänger. Dahl använder överdrift och satir för att kritisera girighet, ohyfs och överdriven konsumism. Samtidigt finns en varm kärlek till barnets perspektiv och en tro på belöningen för godhet och ödmjukhet.

Mottagande och kontroverser

Boken mottogs i regel positivt och har blivit en klassiker inom barnlitteraturen, men den har också varit föremål för kritik. Vissa läsare och kritiker har pekat på inslag som alltför hårt bestraffar barnens felsteg, och på hur Oompa-Loompas skildrades i tidiga utgåvor. Författaren och förlaget ändrade senare beskrivningen av Oompa-Loompas efter kritik om stereotyper, och i efterföljande utgåvor framställs de annorlunda.

Filmatiseringar och andra adaptioner

  • Willy Wonka & the Chocolate Factory (1971) – en musikalfilm regisserad av Mel Stuart med Gene Wilder i rollen som Willy Wonka. Filmen blev snabbt kultförklarad och är särskilt känd för sånger som "Pure Imagination".
  • Charlie and the Chocolate Factory (2005) – regisserad av Tim Burton med Johnny Depp i huvudrollen. Denna version anses i flera avseenden mer trogen Roald Dahls bok i handling och ton, samtidigt som Burtons visuella stil ger berättelsen en egen karaktär.
  • Relaterade filmer – de senaste åren har också produktionen kring Wonka-karaktären fortsatt; exempelvis en ny film med fokus på Willy Wonkas unga år har gjorts som en slags förhistoria till boken (titel: Wonka). Denna typ av produktion visar på berättelsens fortsatta popularitet och kulturella genomslag.
  • Teater och musikaler – boken har dessutom satts upp som teaterföreställning och musikal i olika länder och versioner, ofta med stora scenografiska illusioner för att gestalta fabrikens fantastiska maskiner och godisuppfinningar.

Uppföljare

Roald Dahl skrev en uppföljare, Charlie and the Great Glass Elevator (1972), där äventyren fortsätter i den berömda uppstigna glas-elevatören och tar en mer rymdbetonad vändning.

Betydelse och arv

Charlie och chokladfabriken har påverkat generationer av läsare och konstnärer. Berättelsens kombination av skarpa moraliska poänger, fantasirika miljöer och en huvudperson som belönas för sin godhet har gjort den till en standardtext i diskussioner om barnlitteratur. Den fortsätter att läsas, diskuteras och tolkas i nya medier och uppsättningar världen över.