Pygméer – definition, grupper och geografisk spridning (Aka, Efé, Mbuti)
Pygméer: definition, grupper och geografisk spridning — fakta om Aka, Efé och Mbuti, deras kultur, kortväxthet och utbredning i Afrika och världen.
Pygméer är ett samlingsnamn för flera etniska grupper där den genomsnittliga kroppslängden är ovanligt låg. Enligt många antropologer används ofta gränsen att vuxna män i genomsnitt är mindre än 150 centimeter för att definiera en grupp som pygmé. Begreppet är beskrivande och används övergripande snarare än som en biologisk eller språklig kategori. De mest kända afrikanska grupperna som brukar kallas pygméer är Aka, Efé och Mbuti, vilka lever i och vid centrala Afrika.
Viktiga grupper
- Aka — lever i delar av regnskogen i Centralafrikanska regionen.
- Efé — ett jägare-samlarsamhälle i områden nära Ituri-skogen.
- Mbuti — återfinns i skogsområden i Kongobäckenet.
- Bayaka — benämningen används ibland i Centralafrikanska republiken som ett samlingsnamn för lokala pygmégrupper.
Geografisk spridning
Utöver de afrikanska grupperna finns historiskt och i dag människor med liknande kroppslängd och livsstil i andra delar av världen. Förutom Centralafrika nämns pygméliknande grupper i bland annat:
- Australien
- Thailand, Malaysia och Indonesien — där grupper ofta kallas negritos
- Filippinerna
- Papua Nya Guinea
- Brasilien och andra delar av Amazonområdet
Termen negritos i Sydostasien används ibland för att beskriva folkgrupper med kort kroppslängd och är historiskt jämförda med begreppet pygméer.
Kultur, levnadssätt och språk
Många pygmégrupper lever traditionellt som jägare-samlare i regnskogar och andra skogsområden. Deras ekonomi bygger ofta på jakt, insamling av växter, fiske och honungsinsamling. Bosättningarna är vanligen små, rörliga eller halvpermanenta, och sociala strukturer är ofta egalitära med starka nätverk av släktskap och ömsesidigt beroende.
Språkbruk varierar: en del grupper talar egna språk eller dialekter, andra har övergått till språken hos närliggande jordbrukarsamhällen (till exempel bantuspråk). Traditionella kunskaper om medicin, växter, spårning och ekologi är centrala i många grupper och har ofta hög kulturell betydelse.
Terminologi och benämning
Ordet "pygmé" anses ibland vara pejorativt eller nedsättande. Samtidigt är det det vanligaste ordet i internationell och vetenskaplig litteratur för att beteckna alla afrikanska dvärgar. Lokala benämningar varierar: i Centralafrikanska republiken används ofta Bayaka som samlingsnamn, och i Kongobäckenet förekommer det kongo-ordet Bambenga.
Nutida utmaningar och rättigheter
Många pygmégrupper möter idag stora utmaningar. Avskogning, kommersiell avverkning, gruvdrift, storskaligt jordbruk och infrastrukturprojekt leder till att traditionella jakt- och samlingsmarker försvinner. Detta orsakar ofta förlust av försörjning, tvångsförflyttning och kulturell erosion. Diskriminering och marginalisering i mötet med statliga myndigheter och större samhällen är också vanliga problem.
Flera nationella och internationella organisationer, liksom FN, arbetar för att förbättra rättigheter, markåtkomst och sociala villkor för pygmégrupperna, men genomförandet av rättigheter är ojämnt och ofta förenat med konflikter om land och resurser.
Ekologiskt och kulturellt värde
Pygmégruppernas traditionella kunskaper om skogens ekologi och biologiska mångfald är viktiga för bevarandearbete. Många forskare och miljöorganisationer betonar värdet av att inkludera lokala folk i förvaltning av skyddade områden och i beslutsfattande som påverkar deras livsmiljö.
Sammanfattningsvis är "pygméer" en bred beteckning för flera olika folkgrupper med kort genomsnittslängd och ofta en livsstil knuten till skogsområden. Benämningar och identiteter varierar lokalt, och grupperna står inför stora ekonomiska, juridiska och miljömässiga utmaningar i modern tid.
Afrikanska pygméer och en europeisk upptäcktsresande.
Baka-dansare i den östra provinsen i Kamerun
Namn
Namnet "pygmé" kommer från det grekiska ordet πυγμαίος (pygmaios). Detta ord härstammar från (kom från) ordet πυγμή som är längden mellan en människas armbåge och knogar. Det latinska ordet Pygmaeus (pl. pygmaei) kom från detta äldre grekiska ord.
Ordet användes för första gången i den grekiska mytologin av poeten Homeros. Han skrev om en stam av dvärgar som kallades pygméer och som levde i Indien och Etiopien.
Ursprung
Det finns ett antal teorier som förklarar varför pygméer är så korta. Det har visat sig att deras längd är ärftlig och att den överförs från föräldrar till barn. Det kan ha utvecklats på grund av det låga ultravioletta ljuset som finns i regnskogarna, där många pygméer lever. Detta skulle innebära att pygméerna skulle bilda mindre D-vitamin i sin hud. D-vitamin hjälper kroppen att ta upp kalcium, vilket är viktigt för att benen ska växa. Eftersom pygméerna skulle få mindre kalcium skulle de få mindre ben och skelett.
Det finns andra förklaringar till varför pygméer är så korta. Några förklaringar är:
- Det finns mindre mat i regnskogen.
- Det finns mindre kalcium i jorden, så maten innehåller mindre kalcium.
- Det är lättare för mindre människor att röra sig i tät djungel.
- Det är en anpassning till värme och fuktighet.
Viss forskning visar att generna för tillväxthormonreceptorn och tillväxthormonet finns i mycket mindre utsträckning hos pygméer än hos besläktade stammar. Dessa gener är viktiga för att människor ska kunna växa sig långa.
Afrika
Pygméer finns i Rwanda, Burundi, Uganda, Demokratiska republiken Kongo, Centralafrikanska republiken, Kamerun, Ekvatorialguinea, Gabon, Angola, Botswana, Namibia och Zambia. De flesta av dessa grupper är delvis jägare och samlare. De hämtar sin mat från miljön och byter den med närliggande jordbrukare. Från jordbrukarna får de grödor och redskap. Det finns cirka 250 000-600 000 pygméer som lever i Kongos regnskog.
Grupper
Det finns ett antal pygmégrupper som lever i Afrika. De tre mest kända grupperna är Mbenga, Mbuti och Twa. Varje stor grupp omfattar flera stammar som har sitt eget språk.
Mbengafolket, ibland kallat Ba-Mbenga, lever i västra Kongobäckenet. Mbenga inkluderar Aka-folket, som talar Aka-språket. Akafolket bor i Centralafrikanska republiken och Republiken Kongo. M-Benzélé-folket, eller "västra Aka", och Ba-Sese-folket, "östra Aka", är också besläktade.
Andra Mbenga-pygméer är Bakafolket i Kamerun, Gabon och Kongo. De talar tre mycket likartade språk: Baka-språket, Ganzi-språket och Gundi-språket. En annan grupp av Mbenga-pygméer är Gyele-folket. Gyelefolket bor i Kamerun och talar Gyele-språket.
Mbuti-folket, som ibland kallas Bambuti, lever i Ituri-regnskogen i östra Demokratiska republiken Kongo. Till dem hör Efé-folket, Asua-folket och Kango-folket. Eféfolket talar Eféspråket. Asua talar Asoa-språket. Kango talar Kango-språket.
Twa-folket, eller Ba-Twa, lever i Rwanda, Burundi, Demokratiska republiken Kongo och Uganda. Twa talar Kirundi och Kinyarwanda.
Var pygméerna bor i Afrika, enligt Luigi Luca Cavalli-Sforza, en befolkningsgenetiker.
Frågor och svar
F: Vad är pygméer?
S: Pygméer är flera etniska grupper med ovanligt korta människor.
F: Hur beskriver antropologer pygméer?
S: Enligt antropologer kan pygméer vara alla grupper där vuxna män är mindre än 150 centimeter (4,9 ft) långa i genomsnitt.
F: Vilka är de mest kända pygméerna?
S: De mest kända pygméerna är Aka, Efé och Mbuti i centrala Afrika.
F: I vilka andra länder kan man hitta pygméer?
S: Pygméer finns också i Australien, Thailand, Malaysia, Indonesien, Filippinerna, Papua Nya Guinea och Brasilien.
F: Kallas negritos i Sydostasien för pygméer?
S: Ja, negritos i Sydostasien kallas också pygméer.
F: Är ordet "pygmé" en förolämpning?
S: Ordet "pygmé" anses ibland vara pejorativt (en förolämpning).
F: Vilket ord används i Centralafrikanska republiken för att beteckna alla lokala pygméer?
S: Ordet Bayaka används ibland i Centralafrikanska republiken för att referera till alla lokala pygméer.
Sök