Hammurabis lagbok – Babylons lagkodex (282 lagar) från 1700 f.Kr.
Upptäck Hammurabis lagbok — Babylons 282 lagar från ca 1700 f.Kr., stenstela, tidig rättsordning och konstitutionell föregångare. Nu i Louvren.
Hammurabis lagbok var en lagbok från Babylonien som skrevs omkring 1700 f.Kr.
Den skrevs på en stele (ett stort stenmonument) och placerades på en offentlig plats där alla kunde se den. Stelen togs senare till fånga av elamiterna och fördes till deras huvudstad Susa. Den återfanns där 1901 och finns nu på Louvren i Paris.
Hammurabis lagbok innehöll 282 lagar som skrevs av skriftlärda på 12 tavlor. Till skillnad från tidigare lagar var den skriven på akkadiska, Babyloniens dagliga språk.
Hammurabis lagbok är den text från den gamla babyloniska perioden som har överlevt längst. Koden är ett tidigt exempel på en lag som reglerar en regering: en slags primitiv konstitution. Lagboken är också ett av de tidigaste exemplen på "oskuldspresumtion" (oskyldig tills motsatsen bevisas). Den innebär att både den anklagade och den som anklagar har möjlighet att lägga fram bevis.
Upptäckt, utseende och skrift
Stelen är uthuggen i svart dioritsten, cirka 2,25 meter hög. På ovansidan finns en relief där kung Hammurabi avbildas i samtal med solguden Shamash – ett motiv som symboliserar att lagarna är gudomligt sanktionerade. Resten av stelen är täckt av kileskrift (kunnaform) med lagarnas text i Akkadisk dialekt. Förutom de 282 konkreta lagarna innehåller monumentet en prolog som framhäver kungens roll och en epilog som beskriver upprätthållande och straff för dem som bryter mot koden.
Vad lagarna reglerade
Lagboken består huvudsakligen av konkreta "om–så"-föreskrifter (casuistiska bestämmelser): situationer beskrivs och följden anges. De täcker en mängd områden, bland annat:
- Familjerätt: äktenskap, skilsmässa, arv och faderskap.
- Fastighets- och kontraktsrätt: köp, försäljning, lån, pantsättning och entreprenadavtal.
- Handel och arbetsrätt: handelsdispyter, löner och ansvar för hantverkare.
- Straffrätt: skadestånd, kroppsstraff och dödsstraff för allvarliga brott.
- Sociala relationer: regler som skilde på statusen mellan fria medborgare, beroende personer och slavar.
Rättsprinciper och sociala skillnader
En central princip i lagboken är lex talionis, ofta summerad som "öga för öga", där straffets art ibland motsvarar brottet. Samtidigt visar texten att påföljder och ersättningar varierade beroende på den inblandades sociala ställning – en fri man, en beroende person eller en slav kunde få olika straff eller ersättning för samma brott. Kvinnor hade vissa juridiska rättigheter, t.ex. rätten att äga egendom och få skilsmässa under vissa omständigheter, men deras ställning var generellt underordnad den manliga husfadern.
Rättsprocess och bevisföring
Lagtexterna visar att rättsprocesser fanns organiserade: anklagare och tilltalade kunde lägga fram vittnen och bevis. I vissa fall användes förhör eller särskilda prövningar för att klargöra skuld, och beslut fattades av domare eller lokala ämbetsmän. Idén att den anklagade skulle få möjlighet att försvara sig är en av anledningarna till att Hammurabis lagbok ofta nämns i samband med tidiga former av rättssäkerhet.
Exempel och konkreta fall
Exemplen i dokumentet är konkreta och vardagsnära: regler om kompensation för skador, ansvar för att bygga säkra hus, straff för tjuveri eller mord, bestämmelser om skuldsättning och om hur handelsavtal ska fullföljas. Några av de mest kända riktlinjerna handlar om skadestånd och byggnadsansvar – om en byggnad kollapsar och orsakar död, fanns hårda påföljder för den ansvarige hantverkaren.
Historisk betydelse
Hammurabis lagbok är viktig för såväl juridisk som kulturhistorisk forskning. Den ger insyn i hur en tidig centraliserad stat försökte reglera samhällslivet och markera kungens auktoritet. Texten har påverkat vår förståelse av rättsutveckling i Mellanöstern och visar att redan för över tre tusen år sedan fanns detaljerade skrivna regler som vägledde både privatpersoner och myndigheter.
Tolkning idag
Forskare är försiktiga med att läsa in moderna rättsideal i Hammurabis koder. Många regler är kontextbundna och speglar ett samhälle med tydliga klasskillnader och andra normer än dagens. Samtidigt visar dokumentet tidiga inslag av rättslig ordning, skriftlig lagstiftning och institutioner för att pröva tvister – element som senare utvecklats i många rättssystem världen över.
Sammanfattning: Hammurabis lagbok är en av de mest fullständiga och bäst bevarade rättskällorna från antiken. Den består av 282 lagar med prolog och epilog, är skriven på akkadiska och finns i dag bevarad i Louvre. Lagboken ger värdefulla inblickar i det gamla Babiloniens samhälle, rättstillämpning och sociala strukturer.
En inskription i Hammurabis lagbok
Figurer högst upp på stele ovanför Hammurabis lagbok
Historia
Hammurabis lagbok var en av flera lagar i det forntida Främre Orienten. Lagarna var ordnade i grupper så att alla som läste lagarna skulle veta vad som krävdes av dem. Det fanns tidigare lagar och senare lagar som till exempel Mose lag i den hebreiska Bibeln. Dessa koder kommer från kulturer inom ett relativt litet geografiskt område, och de har avsnitt som liknar varandra.
Innehållet
Nästan hälften av kodexen handlar om avtal. Där fastställs löner för en oxkarl eller en kirurg. I andra avsnitt fastställs byggherrens ansvar för t.ex. ett hus som rasar samman eller egendom som skadas när den lämnas i någon annans vård.
En tredjedel av kodexen handlar om hushålls- och familjefrågor som arv, skilsmässa, faderskap och sexuellt beteende.
Öga för öga
För varje brott anges ett specifikt straff. Många av dem ser hårda ut i dag. Straffen omfattade död, avhuggning av en kroppsdel och användning av "öga för öga, tand för tand"-idéer. Straffen i Hammurabis lagar kan verka grymma för moderna läsare, men det faktum att han skrev ner lagarna för sitt rike anses vara ett viktigt steg framåt i civilisationens framväxt.
Hammurabis lagbok var en av många lagar i det forntida Mellanöstern.
Exempel
- Om någon stjäl egendom som tillhör ett tempel eller en domstol, skall han straffas med döden, och även den som tar emot det stulna från honom skall straffas med döden. (6)
- Om en man tar en kvinna till äktenskap men inte har sexuellt umgänge med henne, är kvinnan inte hans hustru. (128)
- Om en son slår sin far, skall hans händer huggas av. (195)
- Om någon hugger ut en annan människas öga, skall hans öga huggas ut. (196)
- Om han bryter en annan människas ben, skall hans eget ben brytas. (197)
- Om han slår ut ögat på en fri man eller bryter benet på en fri man, skall han betala en guldmina. (198)
- Om han slår ut ögat på en slav eller bryter benet på en slav, skall han betala hälften av slavens värde. (199)
- Om någon slår ut tänderna på sin jämlike, skall han själv få sina tänder utslagna. (200)
Frågor och svar
F: Vad är Hammurabis kod?
S: Hammurabis lagbok var en lagbok från Babylonien som skrevs omkring 1700 f.Kr.
F: Var skrevs Hammurabis lagbok och var placerades den?
S: Den skrevs på en stele (ett stort stenmonument) och placerades på en offentlig plats där alla kunde se den.
F: Vad hände med stelen som innehöll Hammurabis lagbok?
Svar: Stelen togs senare till fånga av elamiterna och fördes till deras huvudstad Susa. Den återfanns där 1901 och finns nu på Louvren-museet i Paris.
F: Hur många lagar skrevs i Hammurabis lagbok?
Svar: Hammurabis lagbok innehöll 282 lagar som skrevs av skriftlärda på 12 tavlor.
F: På vilket språk skrevs Hammurabis lagbok?
S: Till skillnad från tidigare lagar skrevs den på akkadiska, Babyloniens dagliga språk.
F: Vilken betydelse har Hammurabis lagbok?
S: Hammurabibis lag är den text från den gamla babyloniska perioden som har överlevt längst. Koden är ett tidigt exempel på en lag som reglerar en regering: en slags primitiv konstitution.
F: Vilken betydelse har Hammurabibis kod för tillämpningen av lagen?
S: Koden är också ett av de tidigaste exemplen på "oskuldspresumtion" (oskyldig tills motsatsen bevisas). Den innebär att både den anklagade och den anklagande har möjlighet att lägga fram bevis.
Sök