Civilisation – definition, historia, ursprung och kännetecken

Civilisation (eller civilisation) kommer från det latinska ordet civis som betyder någon som bor i en stad. Romarna ville vanligtvis att erövrade människor skulle bo i städer. När människor är civiliserade har de lärt sig av den visdom, skicklighet och kunskap som förvärvats under århundraden av mänsklig utveckling. Motsatsen till civilisation sägs ibland vara entropi, barbari, oförskämdhet eller djurliknande beteende. Civilisation kan därför beskrivas både som ett mått på materiell och social utveckling och som en nivå av gemensamma normer, lagar och kultur.

Definition och ursprung

En civilisation är i allmänhet ett avancerat organisationsstadium. Det innebär att den har lagar, kultur, ett regelbundet sätt att skaffa mat och skydda folket. Termen används för att särskilja samhällen med komplexa institutioner — som myndigheter, ekonomier och skrivna regler — från enklare, mer löst organiserade grupper. Begreppet har också en geografisk och historisk dimension: civilisationer uppstår ofta i områden med fördelaktiga naturförhållanden, som bördiga floddalar, och sprider sig genom handel, migration och erövring.

Kännetecken för civilisationer

Tidiga och senare civilisationer visar flera återkommande drag. Vanliga kännetecken är:

• Organiserat jordbruk — många civilisationer etablerar system för att odla och lagra mat (jordbruk), vilket möjliggör överskott och specialisering av arbete.
• Centraliserad styrning — ett regeringssystem med någon form av ledarskap, ofta monarker eller genom val, lagar och byråkrati.
• Skrift och administration — många civilisationer utvecklar skrift för att registrera avtal, skatter, handelsdata och kunskap.
• Religion och idévärld — en delad religion eller ideologi som binder samman befolkningen och legitimerar makt.
• Kultur och utbildning — konst, hantverk, tekniska färdigheter och system för att överföra kunskap till nästa generation.
• Handel och infrastruktur — vägar, hamnar och marknader som möjliggör utbyte både inom och mellan civilisationer.

Historisk utveckling

Tidigare samhällen, som skulle kunna kallas mer primitiva jämfört med idag, kallas fortfarande ofta för civilisationer för sin tid. Många av våra idéer om civilisation kommer från studier av de tidigaste komplexa samhällena i Mesopotamien, Egypten, Indusdalen och Kina. Till exempel var de första urbana civilisationerna beroende av organiserat vattenhanterings- och bevattningsarbete för att upprätthålla stora befolkningar.

Exempel: Romarriket och det forntida Egypten

Romarriket är ett exempel på en tidigare stor civilisation. Det styrdes från Rom. Detta imperium sträckte sig en gång i tiden från de skotska gränserna till Nordafrika och östra Medelhavet. Deras språk var latin. Latin förblev det föredragna kommunikationsmedlet bland utbildade människor, långt efter att deras civilisation hade försvunnit. Vissa vetenskapsmän, forskare och andra använder fortfarande latin i sitt dagliga arbete, trots att den romerska civilisationen föll sönder för mer än 1 500 år sedan. Den romerska civilisationen varade i nästan 1 000 år, men den forntida egyptiska civilisationen var äldre och varade längre.

Skriftens betydelse

Alla civilisationer sedan sumererna och egyptierna har haft någon form av skrift. Detta beror på att skrift gör det möjligt för människor att lagra och bygga upp kunskap, dokumentera lagar, bokföra ekonomiska transaktioner och föra vidare religiösa och vetenskapliga idéer över generationer. Skriftspråken varierade stort — från kilskrift i Mesopotamien till hieroglyfer i Egypten och senare alfabet i Medelhavsområdet.

Varför civilisationer uppstår och faller

Civilisationer uppstår oftast när människor organiserar sig för att lösa gemensamma problem: säkra mat och vatten, försvara sig, och skapa stabilitet för handel och kultur. Faktorer som bidrar till att en civilisation växer inkluderar teknisk innovation, stark administrativ förmåga, handel och kulturell sammanhållning. Samtidigt kan civilisationer försvagas eller kollapsa på grund av:

• Miljöproblem (torka, överutnyttjande av jordbruksmark)
• Ekonomisk och social ojämlikhet
• Inre politisk upplösning eller korruption
• Yttre tryck såsom invasioner eller pandemier
• Kulturell stagnation eller förlust av anpassningsbarhet

Att studera dessa mönster hjälper historiker och samhällsvetare att förstå både det förflutna och samtida samhällsutmaningar.

Kontinuitet och arv

Även efter att en civilisation förlorar politisk makt lever många av dess idéer, tekniker och institutioner vidare. Det kan handla om språk, rättssystem, konstnärliga uttryck, byggnadstekniker eller religiösa och filosofiska idéer. På så sätt bidrar gamla civilisationer till det kulturella och intellektuella arvet som moderna samhällen bygger vidare på.

Sammanfattningsvis är en civilisation mer än bara stora städer eller rika monument; det är ett komplext nätverk av ekonomiska, politiska, sociala och kulturella system som gör det möjligt för människor att leva tillsammans i organiserade samhällen över tid.

Frågor och svar

F: Vad betyder ordet "civilisation"?

F: Vad är motsatsen till civilisation?

F: Vilka är några exempel på tidigare civilisationer?

F: Hur kunde latinet förbli relevant efter den romerska civilisationens fall?

F: Hur länge varade romarriket?

F: Hur slutar civilisationer?

Sök med bokstav