Babylonien var en stadsstat i Mesopotamien under det andra årtusendet f.Kr., för över 3000 år sedan. Dess huvudstad var Babylon, vilket betyder Gudarnas port. De byggde upp ett imperium av de områden som tillhörde det tidigare akkadiska imperiet.

Mesopotamien är regionen kring de två floderna Eufrat och Tigris. Vid den tiden omfattade regionen även stadsstaterna Assyrien i norr och Elam i sydost. Det är en del av den bördiga halvmånen i Mellanöstern. Det var där som människor för första gången levde tillsammans i en civilisation, med jordbruk, städer och skrift.

Historia i korthet

Babylonien utvecklades från en stadsstat till ett kungadöme och senare ett större rike i flera etapper. Den mest kända tidiga kungen är Hammurapi (cirka 1792–1750 f.Kr.), som utvidgade Babyloniens makt och lät sammanställa en av världens äldsta rättskoder, ofta kallad Hammurapis lag.

Efter den gamla babyloniska perioden följde längre perioder då området styrdes av andra dynastier, bland dem kassiterna. Senare nådde regionen ny blomstring under den nybabyloniska (kaldeiska) tiden på 600–500‑talen f.Kr., med kungar som Nebukadnessar II, känd för stora byggnadsprojekt i staden Babylon. Rikets självständighet upphörde när perserkungen Kyros II erövrade Babylon 539 f.Kr.

Kultur och religion

Religionen i Babylonien var polyteistisk. Städerna hade egna stads- och huvudgudar och stora tempelbyggnader, ziggurater, som fungerade som religiösa centra. Babylon var särskilt förknippat med guden Marduk.

Religionen genomsyrade livet — från kungens legitimering och rättssystem till högtider och astronomiska observationer. Många myter och religiösa texter skrevs i regionen och har bevarats på lertavlor i kilskrift.

Skrift, lärdom och vetenskap

Babylonierna använde sig av kilskrift och språket akkadiska, även om sumeriska kvarstod i religiösa och litterära sammanhang längre. De gjorde betydande framsteg inom matematik, astronomi och tidmätning. Deras positionssystem i bas 60 är anledningen till att vi fortfarande mäter tid i 60 minuter per timme och 360 grader i en cirkel.

Lag och administration

Hammurapis lagkodex är det mest kända exemplet på tidig lagstiftning från Babylonien. Den innehöll bestämmelser om familjerätt, straffrätt, ekonomiska transaktioner och regler för arbetsrelationer. Koden visar hur avancerad administration och rättstillämpning kunde vara i en forntida stadsstat.

Ekonomi och teknik

Ekonomin vilade på jordbruk som möjliggjordes av omfattande bevattningssystem, handel längs floderna och med omgivande områden samt hantverk och keramik. Stadsplanering, befästningar och storskaliga byggprojekt vittnar om avancerad teknisk och organisatorisk förmåga.

Arkitektur och konst

Babylon blev berömt för sina monumentala byggnadsverk. Under nybabylonisk tid uppfördes praktfulla portar och murar, och enligt klassiska källor ska Babylon ha haft praktfulla trädgårdar — de s.k. Hängande trädgårdarna — som ibland räknas till världens sju underverk, även om deras exakta historiska existens diskuteras. Ziggurater och rikt dekorerade portar (t.ex. Ishtarporten) visar på hög konstnärlig och teknisk nivå.

Arkeologi och arvet efter Babylonien

Arkeologiska utgrävningar i Babylon och andra mesopotamiska städer har gett stora mängder lertavlor, byggnadsrester och konstföremål som gjort det möjligt att rekonstruera mycket av samhällslivet. Arvet från Babylonien märks i rättsväsendet, matematiken, astronomin och litteraturen, och i många grundläggande institutioner för organiserat stads- och statsliv.

Sammanfattning

  • Babylonien var en central makt i Mesopotamien med staden Babylon i centrum.
  • Kända inslag är Hammurapis lag, stora byggnadsverk, avancerad skrifttradition och vetenskaplig utveckling.
  • Regionens innovationer inom bevattning, administration, matematik och astronomi har haft långvarig betydelse för efterföljande civilisationer.