Babylonien | stadsstat i Mesopotamien i 2: a årtusendet f.Kr., över 3000 år sedan

Gamla Babylonien

Babylonierna hade ett skriftspråk som de använde för handel och kommunikation. De fick det från sumerierna, som uppfann det. Babylonierna använde sig av samma kilskriftsystem där man pressade triangulära former i mjuk lera. De skrev på två olika språk: Sumeriska för religiösa ändamål och akkadiska för officiella ändamål.

Lagar

Hammurabi var en kung i Babylon som förde krig. Han gjorde Babylonien till ett imperium genom att sätta Assyrien under en vasall (marionett) kung. Han skapade den tidigaste skriftliga lagboken, Hammurabis lagbok. Den innehåller 280 domar. Den kan idag ses på Louvren i Paris. De tidigare sumeriska straffen hade inte varit hårda, men den babyloniska lagen var ganska sträng. Dödsstraff gavs för stöld, mord och andra brott.

Byggnader

Husen i Babylon hade öppna tak så att familjen kunde sova där under varma nätter. Vardagsrummen, matsalarna och köken fanns naturligtvis på nedre våningen. Lampor brann med olivolja och varje hus hade ett kapell för begravningar och gudstjänstceremonier. Eftersom Mesopotamien endast hade lera att bygga med, importerades de starka trästöden till husen från Libanon. Så småningom började folk baka sina tegelstenar och förbättrade byggnadernas styrka.

 
Hammurabi (stående), avbildad när han får sitt kungliga emblem av Shamash (eller möjligen Marduk). Hammurabi håller händerna över munnen som ett tecken på bön (relief på den övre delen av stelen med Hammurabis lagbok).  


Cylinderförsegling, ca 1700-1700-talet f.Kr. Babylonien  

Babylons plundring

Senare plundrades Babylon av den hettitiska kungen Musilis I, vilket ledde till den så kallade "mörka tiden" under bronsåldern, där det finns få skriftliga bevis. Datumet för Babylons plundring debatteras av arkeologer, som har föreslagit inte mindre än fyra kronologier. Möjliga datum för Babylons plundring är följande:

• ultrakort kronologi: 1499 f.Kr.
• Kort kronologi: 1531 f.Kr.
• mitten av kronologin: 1595 f.Kr.
• lång kronologi: 1651 f.Kr.

Svårigheten är att få de mesopotamiska datumen att stämma överens med de forntida egyptiska datumen.

Senare dynastier

Efter hettiternas förstörelse styrdes Babylon av kassiterna i 576 år. Därefter styrdes Babylon av Elam, och återfick sedan sitt oberoende i ungefär tre århundraden. Därefter erövrades de av neoassyrierna. Ett århundrade senare blev de åter fria och bildade det nybabyloniska eller kaldéiska riket. Denna ständiga erövring och återerövring beror delvis på geografin. Det finns inga naturliga gränser förutom floderna, och det är lätt att nå städerna från norr eller söder.

Kung Nebukadnessar II regerade i 43 år. Han erövrade Fenicien år 585 f.Kr.

 
Sennacheribs prisma (705-681 f.Kr.), som innehåller uppgifter om hans militära fälttåg som slutade med Babylons förstörelse. Utställd på Oriental Institute of the University of Chicago.  

Cyrus den store

Det babyloniska imperiet upphörde slutligen genom Cyrus den store av Persien.

Det var 549 f.Kr. som Cyrus satte stopp för medernas imperium. Tre år senare hade Cyrus blivit kung av det akemenidiska riket (Persien) och var engagerad i ett fälttåg i norra Mesopotamien.

År 539 f.Kr. invaderade Cyrus Babylonien. Ett slag utkämpades vid Opis i juni månad, där babylonierna besegrades, och omedelbart därefter kapitulerade Sippara för inkräktaren. Två dagar efter det att Sippara tagits till fånga "gick Cyrus' soldater in i Babylon utan att slåss". Cyrus anlände inte förrän den 3 marsvan (oktober), Gobryas hade agerat för honom i hans frånvaro. Gobryas blev nu guvernör för provinsen Babylon.

Cyrus hävdade nu att han var den legitima efterträdaren till de gamla babyloniska kungarna och hämnare av deras gud Bel-Marduk. Cyrus' invasion av Babylonien underlättades utan tvekan av närvaron av utländska tvångsflyktingar som judarna, som hade planterats mitt i landet.

En av Cyrus' första åtgärder var att låta de landsflyktiga återvända till sina egna hem med sina gudabilder och heliga kärl i bagaget. Tillståndet att göra detta förkroppsligades i en proklamation, genom vilken erövraren försökte rättfärdiga sitt anspråk på den babyloniska tronen. Känslan var fortfarande stark att ingen hade rätt att härska över västra Asien förrän han hade invigts till ämbetet av Bel och hans präster, och följaktligen tog Cyrus hädanefter på sig den kejserliga titeln "Babylons kung".

 

Livsmedel

Liksom sumerierna åt babylonierna grönsaker, frukt, kött och fisk. De åt också bröd och roste och åt gärna de irriterande men knapriga gräshopporna som förstörde deras dyrbara grödor.

 

Konst och vetenskap

Babylonierna älskade konst. Vackra kärl dekorerade med glittrande guld begravdes tillsammans med kungarna. På den tiden handlade böckerna om översvämningar som man trodde orsakades av synden, eller om Abrahams resa. Också vetenskapen förbättrades väl: de uppfann den första kalendern, 60-minuterstimmen och förhandsmultiplikationstabellen.

Livet var rikt, fulländat och oftast fridfullt. Folk tänkte sällan på krig eller hur de skulle skydda staden. Som ett resultat av detta erövrades Babylon 730 f.Kr. av assyrierna och kassiterna. Denna stora civilisation tog då slut.

 

Relaterade sidor

• Det nybabyloniska riket