Copyleft: Vad det är och hur copyleft-licenser fungerar

Lär dig vad copyleft är och hur copyleft‑licenser (t.ex. GPL, CC‑BY‑SA) skyddar fri programvara och innehåll genom att kräva delning och återanvändning under samma villkor.

Copyleft är ett namn på en typ av licens för fritt innehåll eller fri programvara. Den är inte motsatsen till upphovsrätt, men dess syfte är motsatsen till syftet med den ofta förekommande typen av licens som använder upphovsrätt för att förbjuda att något ändras, ges eller säljs. En copyleft-licens använder upphovsrätten för att förbjuda att man förbjuder att ändra, ge eller sälja något: med andra ord säkerställer den att friheten att använda, studera, ändra och sprida verket bevaras för alla senare användare.

Hur copyleft fungerar i praktiken

I båda typerna av licenser — copyleft och icke-copyleft (ofta kallade "tillåtande" eller permissiva) — tillåts människor att ändra ett verk och sprida det vidare. Skillnaden ligger i vad licensen kräver av den som sprider verket vidare.

• Copyleft-licenser kräver vanligtvis att alla härledda verk eller distributioner görs tillgängliga under samma (eller kompatibel) licens. Det betyder att om någon tar ett copyleft-licensierat verk, modifierar det och sedan distribuerar sitt nya verk, måste den nya versionen också vara fri och bära samma villkor.
• Permissiva licenser tillåter ofta att man tar koden eller innehållet, modifierar det och licensierar resultatet under en annan, mer restriktiv licens (eller gör det proprietärt).

Exempel: om någon licensierar en bok under en copyleft-licens och du förändrar den till en ny bok, måste du normalt licensiera din nya bok under samma licens.

Stark och svag copyleft

Det finns varianter av copyleft som ställer olika krav på vilka verk som måste omfattas av samma licens:

• Stark copyleft (t.ex. GNU General Public License) kräver att hela det kombinerade verket distribueras under samma licens när det sprids, vilket ofta omfattar all programvara som länkas eller kombineras med det copyleft-licensierade verket.
• Svag copyleft (t.ex. GNU Lesser General Public License eller vissa versioner av Mozilla Public License) har mer begränsade krav — till exempel kan bibliotek vara licensierade med svag copyleft så att program som länkar mot biblioteket inte måste vara licensierade under samma copyleft-licens.
• Nätverks-copyleft (t.ex. AGPL) fokuserar på distribution över nätverk och kräver ofta att källkoden görs tillgänglig även när programmet körs som en tjänst (SaaS) snarare än distribueras som en binär.

Exempel på vanliga copyleft-licenser

• GNU General Public License (GPL) — en av de mest kända copyleft-licenserna för programvara.
• Creative Commons Attribution-ShareAlike (CC BY-SA) — en copyleft-liknande licens ofta använd för texter, bilder och annat kreativt innehåll.

Vad copyleft betyder för programvara vs annat innehåll

För programvara innebär copyleft ofta att när du distribuerar ett program i binär form måste du också göra källkoden tillgänglig för mottagarna, och ange under vilken licens koden är utgiven. För texter, bilder eller musik innebär det att den som återanvänder eller bygger vidare på verket måste dela sina ändringar under samma licensvillkor.

Vanliga missuppfattningar

• Copyleft betyder inte att verket saknar upphovsrätt. Tvärtom bygger copyleft på upphovsrätt: licensen använder upphovsrätten för att garantera friheter, inte för att ta bort dem.
• Copyleft är inte samma sak som public domain. Public domain innebär att inga upphovsrättsliga villkor gäller; copyleft innebär att specifika villkor (t.ex. share-alike) gäller för vidare spridning.
• Alla copyleft-licenser är inte likadana — villkoren kan variera mycket, och vad som räknas som ett "härlett verk" kan vara juridiskt komplext.

Juridiska och praktiska aspekter

Copyleft-licenser är rättsligt bindande av upphovsrätten. Om någon bryter mot villkoren (till exempel genom att distribuera ett copyleft-licensierat program utan att tillhandahålla källkod) kan upphovsrättsinnehavaren kräva efterlevnad eller gå vidare med rättsliga åtgärder. Organisationer som Free Software Foundation och Software Freedom Conservancy har drivit flera rättsfall för att upprätthålla copyleft-licenser.

Praktiskt innebär copyleft också överväganden kring kompatibilitet: ibland går det inte att kombinera kod med olika licensvillkor utan särskilda undantag eller omlicensiering, vilket kan begränsa användningen i vissa projekt.

Fördelar och nackdelar

• Fördelar: bevarar friheten för alla användare och framtida bidragsgivare; säkerställer att förbättringar förblir tillgängliga för samhället; uppmuntrar delning och samarbete.
• Nackdelar: kan minska adoptionen i vissa kommersiella sammanhang som vill integrera koden i proprietära system; licenskompatibilitet kan vara ett problem; vissa uppfattar copyleft som juridiskt komplext.

Hur du använder copyleft för ditt eget verk

• Välj en lämplig copyleft-licens beroende på om det är programvara eller kreativt innehåll (t.ex. GPL för programvara, CC BY-SA för texter och bilder).
• Inkludera tydliga upphovsrättsmeddelanden och licenstext i dina filer eller distributionspaket.
• För programvara: inkludera källkoden eller instruktioner om hur källkoden kan erhållas när du distribuerar binärfiler.
• Läs licenstexten noggrant och överväg juridisk rådgivning vid osäkerhet, särskilt om du planerar kommersiell distribution eller samarbete med andra projekt.

Hur du väljer mellan copyleft och permissiv licens

Tänk igenom dina mål: vill du maximera spridning och möjligheten för andra att använda koden i proprietära sammanhang? Då kan en permissiv licens passa bättre. Vill du försäkra dig om att alla framtida versioner och härledda verk förblir fria för användare och utvecklare? Då är copyleft ett bra val.

Sammanfattning

Copyleft är en licensstrategi som använder upphovsrätten för att skydda och bevara användningsfriheter snarare än att begränsa dem. Genom att kräva att härledda verk distribueras under samma villkor hjälper copyleft att skapa och bevara ett ekosystem där förbättringar delas tillbaka till samhället. Som med alla licenser är det viktigt att förstå detaljerna i den specifika licensen du överväger och hur de påverkar din avsedda användning.

Några copyleft-licenser som används ofta är GNU General Public License och Creative Commons Attribution-ShareAlike-licensen.

Frågor och svar

F: Vad är copyleft?

F: Hur skiljer den sig från upphovsrätt?

F: Kan copyleft användas för dokument som böcker och musik?

F: Är copyleft samma sak som public domain?

F: Vilka är några exempel på populära copyleft-licenser?

F: Behöver jag tillstånd från en författare om jag vill använda dennes verk under en copyleft-licens?

Sök med bokstav