Ungerska

Ungerska talas av cirka 13 miljoner människor. De flesta av dem bor i Ungern (cirka 10 miljoner) och Rumänien (cirka 1,5 miljoner), men det finns också talare i Slovakien, norra delen av Serbien (Vojvodina), Ukraina och andra länder. Ungerska är Ungerns officiella språk och ett av de officiella språken i Europeiska unionen (EU). Det är också ett officiellt språk i den autonoma republiken Vojvodina (Serbien) och på vissa platser i Slovenien.

Ungerskan har flera dialekter, men folk kan lätt förstå varandra. Csángó-dialekten i Rumänien är dock ålderdomlig och har förändrats mindre än de andra dialekterna.

Det ungerska litterära språket är baserat på den nordöstra dialekten.

Även om ungerska inte är ett indoeuropeiskt språk innehåller ordförrådet många ord från slaviska och turkiska språk och även från tyska.

Den ungerska grammatiken skiljer sig mycket från den i indoeuropeiska språk som engelska.

Ungerskan har inget grammatiskt kön. Det finns till exempel inga separata ord för "han" och "hon", men det finns ett pronomen (ő). I stället för prepositioner (som "från" eller "med") använder ungerska suffix (partiklar i slutet av huvudord). Till exempel blir "från Budapest" Budapestről, och "med Alexandra" blir Alexandrával.

Ett annat ungerskt kännetecken är vokalharmoni: suffix ändras i enlighet med (harmonierar med) vokalen i huvudordet. Om de har a i ordet har suffixet normalt också a (fa "träd" och fával "med ett träd"), och om de har e ändras suffixet till att också ha e (teve "kamel" och tevével "med en kamel").

Ungerska ord har accent på den första stavelsen.

Det ungerska alfabetet är baserat på det latinska alfabetet. Vissa bokstäver har diakritiska tecken (punkter eller kommatecken ovanför dem) och därför har ungerska 44 bokstäver, fler än de 26 i engelska.

Eftersom den ungerska skrivstilen till största delen är fonetisk är det lätt att skriva ord genom att känna till deras uttal.

De tidigaste kända skrivna ungerska orden finns i ett latinskt dokument, stiftelseurkunden för klostret i Tihany (1054). Begravningsbönen (1192-95) och den gammungerska Marias klagan (1200-talet) är de tidigaste kända sammanhängande ungerska texterna.

På 1500-talet publicerades de första tryckta ungerska texterna. Det moderna litterära språket uppstod på 1700- och 1800-talen.

Ungerskan ersatte latinet som Ungerns officiella språk mellan 1844 och 1849 och sedan igen 1867.